Nostalgi – Sida 18 – Livet efter 80

Odlarmöda

4 februari, 20234 februari, 2023 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, SPF

Igår när jag var färdig hos frissan åkte jag till Konsum och handlade och sedan till Kustgrillen och beställde en Pad Thai och medan jag väntade på att den skulle bli klar, gick jag in till Snäusbodi och hämtade ut ett blomstöd som jag skickat efter, för jag kunde inte få tag i något rundat stöd här i Klintehamn och jag har en blomma som kräver just det. Jord kräver den också, så jag fick svänga in till Suderviljan och köpa en kasse blomjord innan det var dags att åka hem och äta en sen lunch.

Kommer du ihåg Arvet? Mammas gamla doftranka som jag fick ärva när hon dog 2002. Jag hade den först på Stenstugu och sedan fick den flytta med hit till Odvalds, men till slut tröttnade jag på den. Då tog Eva över den och när den fick flytta tillbaka till Stenstugu blev den så glad att den ville föröka sig och satte en frukt full av frön. Frön som jag drivit upp plantor av. Två krukor med små plantor blev det. En har jag kvar och en fick Matilda och Edoardo. Det är ju kul om arvet kan gå vidare i en generation till och en doftranka räcker mer än väl. Det var till den jag ville ha ett runt blomstöd.

När jag fått plocka undan handeln och ätit lunch skred jag till verket och planterade om doftrankan och monterade den med blomstödet. Den längsta rankan nådde nästan runt.

Visst blev det bra! Nu ser jag fram mot blommor och en härlig doft till sommaren, eller nästa sommar, eller nästa……..

För det tar sin tid att odla doftrankor, i alla fall när jag gör det. Eva såg frukten på moderplantan i november 2020, frukten sprack och fröna kom ut i maj 2021, jag sådde några av dem i november 2021, de grodde och jag hade småplantor på våren 2022 och i dag ser den alltså ut så här.

När jag snyggat till efter planteringsarbetet satt jag vid datorn och pysslade en stund. Ett av de där webbinarierna jag fått inbjudan till tycker SPF att vi ska lägga ut på hemsidan, för det vänder sig till alla medlemmarna, Lär dig använda webbsidan 1177.se är titeln och det har jag gjort nu. Sen var det gott med lite eftermiddagskaffe.

På Konsum köpte jag mig årets första semla, så nu är premiären avklarad.

I dag är det lördag, det är lite molnigt och runt nollan och det har kommit ett tunt lager snö i natt. Jag satt rätt länge vid frukostbordet och löste sudoku och korsord, men nu har jag fått på mig kläderna i alla fall och jag ska bädda rent i sängen också tänkte jag, men ryggen tycker inte alls att det är någon bra idé, så halvvägs fick jag ta en paus och hamnade givetvis här vid datorn. Nu känns det bättre, så nu ska jag se om jag kan få ner täcket i påslakanet!

Trevlig lördag!

Jag vet inte….

25 januari, 2023 av Ingrid, publicerad i Musik, Nostalgi

…..varför morgonens tankar på skoltidens morgonsamlingar helt plötsligt dök upp i mitt minne och i samband med dem började den här psalmen surra i mitt huvud. Det är en av de psalmer man fick lära sig utantill och den och en rad andra sitter fortfarande kvar i minnet.

Min svärmor fick en liten skivspelare i julklapp ett år och hennes ”älskling” när det gällde religiös sång och musik var Artur Erikson och jag har lyssnat på hans version av Morgon mellan fjällen också, men tycker faktiskt att Roy Mikal gör den bättre.

Tänk så nervös man var när man fick ställa sig upp bredvid bänken och läsa upp en psalm utantill. Och stackars mamma som skulle förhöra och se till att man kunde sin läxa. Vi hade en snäll fröken, men man ville ju vara duktig och kunna läsa upp hela utan att staka sig. I dag kanske det klassas som värdelöst vetande, men jag tycker ändå att jag har haft glädje av att kunna åtminstone några av de vanligaste psalmerna i psalmboken utantill, även om mina besök i kyrkan numera inte hör till vanligheten.

Gårdagens vackra morgon förbyttes kvickt till gråväder fram på dagen, så jag ställde in den planerade promenaden, men i dag ska jag i alla fall gå ut. Jag ska ta en vända ner på samhället nu på förmiddagen och gå in till min ordinarie frissa och beställa en klipptid.

Trevlig onsdag!

Nostalgiska tankar på ”Sitårkars dag”

14 januari, 202315 januari, 2023 av Ingrid, publicerad i Allnakku, Nostalgi

Sitårkar – Vad är det nu för ett konstigt ord? Allnakku förklarar:

Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.

När jag läste beskrivingen kom jag att tänka på en sitårke som man höll på med vintertid – lappa sädsäckar.

Vi hade travar med jutesäckar, liknande dem på bilden, på magasinet och de användes under tröskningen innan det kom modernare tröskor där säden samlades i en tank. När det var säcktröskor slets säckarna väldigt och varje vinter sorterade Åke dem och kom in med travar av säckar där det fanns hål som skulle lagas.

Man kunde inte hålla på med det i köket, för det var ett jobb som skräpade väldigt, utan vi; svärmor och jag, satt ute i pannrummet med stoppnålar och garn och fyllde i hålen så att säckarna skulle kunna användas en gång till.

Och inte ett foto från den tiden har jag, som kan bekräfta att det jag skriver om har hänt, men många ”källingar” från landet har nog varit med om att lappa säckar. Tänk om man varit så klok att man tagit lite flera bilder från vardagen på Stenstugu. Jag är så glad över de få vardagsbilder som finns!

Det är en solig och fin lördag och efter lunch ska jag ta mig en promenad och om planerna håller ska jag gå och hälsa på en ”oldis” på Åvallegården också.

Trevlig lördag!

Den som söker ska finna…

12 januari, 202312 januari, 2023 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Resor

….även om man inte finner just det man söker.

Jag ägnade mig åt strykning av dukar i går förmiddag och det är roligt när man står där och funderar på varifrån de olika alstren kommit och vem som broderat dem.

Den har mamma sytt, och den där har jag borderat själv, den där köpte jag på en syföreningsauktion och den där kommer från Mulde…….

I strykhögan fanns även duken på bilden och den köpte jag första gången vi var i Las Palmas någon gång i början på 80-talet. Varje gång jag ser Sällskapsresan tänker jag på det där första besöket på Gran Canaria, för det var ju så det var.

Vi bodde på ett litet hotell som hette Eldorado, frukost ingick, men hotellet hade ingen egen servering, utan man fick gå till en bar en bit bort på gatan. Vi var också med på en utflykt där man vandrade runt i en by med tanter som satt ute längs husväggarna och handarbetade, men jag tror inte att jag köpte något av dem, utan den här duken kommer nog från en butik i Las Palmas. Tankarna löpte iväg och jag började leta efter foton från den resan, men hittade inga. Vart kan de ha tagit vägen?

Men helt lottlös blev jag inte i alla fall, för när jag letade efter dem hittade jag ett par gamla kort av oss systrar; Ingrid, Barbro och Kerstin, som jag tror att jag inte sett förut. På bilden till höger sitter vi på trappan vid Strands där vi bodde fram tills pappa och mamma köpte hus i Vallekvior. På Strands var hela söderväggen klädd av vindruvsrankor och om man gick upp på torkvinden kunde man öppna fönstergluggarna och plocka klasarna därifrån.

I dag är det en grå och regntung dag och jag lär hålla mig inomhus, för i eftermiddag ska vi ha ett styrelsemöte med SPF här i Lokalen, så till att börja med ska jag gå i badrummet och se om jag kan snygga till mig lite.

Trevlig torsdag!

Jag slapp köra….

8 januari, 20238 januari, 2023 av Ingrid, publicerad i Årsdagar, Nostalgi, Väder

…igår kväll, för Eva kom och hämtade mig redan på eftermiddagen och hem fick jag skjuts av Carina o Bosse. När det blev dags för matlagning gjorde jag degen och fyllde kroppkakorna och Eva skötte kokningen, så det gick hur smidigt som helst.

I dag är det en helt vanlig söndag och samma gråväder som igår, men gårdagens snöskottning kunde jag ju ha struntat i, för snön försvann i ett huj och i dag har vi blåst och nästan fem plusgrader. Få se om jag tar mig samman och går ut en vända i eftermiddag.

Jag tog en sovmorgon i dag och gick inte upp förrän strax efter nio och sedan satt jag länge vid köksbordet, lyssnade på SöndagsMorgan och löste söndagskrysset. Jag sparar alltid ett kryss i lördagstidningen till söndagem, så att jag har något att pyssla med vid morgonkaffet då också.

När jag var barn var söndagsmorgnarna ofta väldigt sena, men det gällde att vara klädd och i ordning till klockan ett i alla fall, för då serverades söndagens middag, om vi inte skulle ut på något speciellt förstås. Söndagen var ju den enda lediga dagen i veckan, för vi gick i skolan på lördagarna också (5-dagarsvecka i skolan infördes först år 1968), så det gällde verkligen att få njuta av söndagarna.

På Stenstugu däremot åt vi ofta en timme tidigare än i vardagslag och det var för att vi skulle kunna få en extra timme på eftermiddagen om vi ville åka iväg på en söndagsutflykt. Djuren krävde sitt och det skulle de ha i samma tid vardag som söndag.

Speciellt mjölkkorna blev upprörda om vi inte kom i vanlig tid.

Trevlig söndag!

Visst ville man ha lockar!

4 januari, 20234 januari, 2023 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, TV, Väder

Det var tur att jag gick ut på en promenad igår, för i dag faller det en blandning av snö och regn från den blygrå himlen och det är bara någon enstaka plusgrad, så jag håller mig nog inomhus den här onsdagen. Igår var det ganska skapligt väder, så jag tog en runda på Barkan efter lunch och där är det alltid trevligt att gå.

När jag kom hem hade jag lite pyssel vid datorn och sen såg jag en dansk serie på SvtPlay som heter Carmen Curlers:

Den entusiastiske entreprenören Axel och den handlingskraftiga bondhustrun Birthe drar på 1960-talet igång Danmarks största arbetsplats med hjälp av en liten elektrisk papiljott. Serien är inspirerad av verkliga händelser.

Carmen Curlers är väl egentligen en ganska banal historia, men trots allt ett tidsdokument från 60-talet.

I verkligheten lanserades den där papiljotten 1963, så jag tycker att man borde känna till den, men det gör jag inte.

Det jag däremot minns är när man permanentade håret genom att frissan rullade upp det på spolar och på dem satte hon en klämma som via en kabel värmdes upp med elektricitet. Du milde tid så krulligt det blev!

Första gången jag fick göra en permanent var nog till konfirmationen för då skulle man ju vara fin och sista gången jag såg en sådan teknik för permanentning var på en damfrisering i Riga någon gång i slutet på 80-talet.

I dag har jag bäddat rent i sängen och tvättmaskinen har fått årets första uppdrag och det har den snart klarat av. Nog är det en välsignelse att ha en egen tvättmaskin och slippa boka tvättstugan. Det kostar en slant, för elen får jag ju stå för själv, men det är det värt.

Jag har varit runt en vända med vattenkannan också, men julgruppen från Bosse o Carina fick jag ta ut i köket och vattna, för jag är rädd om bordet där den står.

Trevlig onsdag!

Solig söndag och snöig måndag

12 december, 202212 december, 2022 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Promenader, Tacksamhet, Väder

Igår kom Eva hit med en lunchlåda till mig. Hon hade gjort en lammgryta och det vet hon att jag gillar, så när hon och Claudio skulle åka till Visby och julhandla svängde de förbi med en portion till mig.

När jag nu inte behövde tänka på någon matlagning gick jag ut på en promenad före lunch. I och för sig hade jag inte behövt ha någon brådska med det, för det vackra vintervädret höll i sig hela söndagen och kylan också, för det var onekligen lite kylslaget, men det var bara att sätta upp farten.

Här står paret Snögubbe på vakt i Vallekvior.

Sen tog jag en sväng på Barkan, för där var det i alla fall inte halt.

När jag kom hem var det dags för lunch och den smakade väldigt gott och mycket var det, så jag har en lite portion kvar tills i morgon. Jag gillar verkligen lammgryta!

Efter lunchen, som blev lite sen, satte jag mig vid datorn ett par timmar och ”jobbade” med år 2005. Det var ett år där januari dominerades av den fruktansvärda tsunamin i Indiska Oceanen den 26 december 2004. En katastrof där runt 230 000 människor fick sätta livet till. Vi hade väl nästan alla någon som kände till någon som förlorat en eller flera anhöriga.

2005 var också ett år då vi verkligen rörde på oss, för då hann vi med tre olika resor. Först åkte vi på en direktresa från Visby till Turkiet i april, vi var på Sicilien i juni och i september var vi med på en resa med Karlssons buss till Tyskland. Den hette Tyska småstäder med Rhen & Moseldalen och där hade vi Lena i Wales som reseledare.

I dag är det måndag, det är mulet och nollgradigt och lite längre fram på dagen får vi se om rubriken stämmer, för SMHI har gått ut med en orange varning för delar av Gotland och man varnar för vindbyar på 20-23 m/s och totalt 5-10 cm nysnö och lokalt kan det handla om 30-40 cm. Min förhoppning är att vi här på västra sidan ska slippa lite lindrigare undan snöfallet, men Destination Gotland har ställt in alla kvällsturerna, så det lär bli blåsigt i alla fall.

Trevlig måndag!