Jag vet inte….

av Ingrid, publicerad i Musik, Nostalgi

…..varför morgonens tankar på skoltidens morgonsamlingar helt plötsligt dök upp i mitt minne och i samband med dem började den här psalmen surra i mitt huvud. Det är en av de psalmer man fick lära sig utantill och den och en rad andra sitter fortfarande kvar i minnet.

Min svärmor fick en liten skivspelare i julklapp ett år och hennes ”älskling” när det gällde religiös sång och musik var Artur Erikson och jag har lyssnat på hans version av Morgon mellan fjällen också, men tycker faktiskt att Roy Mikal gör den bättre.

Tänk så nervös man var när man fick ställa sig upp bredvid bänken och läsa upp en psalm utantill. Och stackars mamma som skulle förhöra och se till att man kunde sin läxa. Vi hade en snäll fröken, men man ville ju vara duktig och kunna läsa upp hela utan att staka sig. I dag kanske det klassas som värdelöst vetande, men jag tycker ändå att jag har haft glädje av att kunna åtminstone några av de vanligaste psalmerna i psalmboken utantill, även om mina besök i kyrkan numera inte hör till vanligheten.

Gårdagens vackra morgon förbyttes kvickt till gråväder fram på dagen, så jag ställde in den planerade promenaden, men i dag ska jag i alla fall gå ut. Jag ska ta en vända ner på samhället nu på förmiddagen och gå in till min ordinarie frissa och beställa en klipptid.

Trevlig onsdag!

18 reaktioner till “Jag vet inte….”

  1. Har precis varit och klippt mig. Cyklade dit, det tar ca 10 min, och det var KALLT. +1 gr och snålblåst från väster. Nu är jag hemma igen, och Björn och jag ska ta bussen till civiliserade trakter om en stund. Dags att proviantera lite kläder. Under pandemi åren handlade jag inget, men nu har jag flera teaterbesök och konserter, möten, cirklar osv. Kanske ska jag förnya mig, och inte komma i ngn av de tre blusarna som jag har använt i flera år!!
    Ang psalmer kan jag också flera skolpsalmer utantill. Sen gick jag i söndagsskolan och i kyrkans unga, och lärde mig psalmer där. Numera när jag är i kyrkan, så stämmer inte min röst överens men orgeln. Sopranen har blivit bas, och jag har svårt att hålla tonen. Ngn kyrkokör (som jag alltid har drömt om att få vara med i) blir det inte, trots att tiden finns numera.
    Ha en fin dag! Kram.

    1. Jag saknar min cykel, men jag är ju benskör, så jag vågar inte använda den.
      Visst behöver man byta ut garderoben ibland, men det är inte lätt. Lycka till!
      Kram

  2. I åk 1 hade vi också morgonsamling så jag känner väl igen psalmen. I dag är det ingenting som fokuseras på i skolorna och skulle det bli psalmsång skulle väl en eller annan bli kränkt… Själv tycker jag att det hör till en del av vårt kulturarv att han en viss kännedom även om kyrkobesöken inte blir många för min del.

    Kram och god onsdag!

    1. Nog kan man tycka att vi borde kunna få idka våra seder utan att behöva ha dåligt samvete.
      När jag var barn var det familjegudstjänster en del söndagar och dessa pålystes i skolan och närvaro i kyrkan var nästan obligatorisk.
      Det var då det……
      Kram

  3. Våran gamla fröken startade alltid morgonen med en psalm som hon spelade orgel till, sådant finns väl knappt idag,
    Aldrig fel att lära sig en psalm, fast den tiden är väl förbi tyvärr.

    Ha en fin eftermiddag och kväll.

  4. Ja, här är en till, som har en massa psalmverser i huvudet! Det man lärde sig som barn, sitter ordentligt fast och det får det så gärna göra!
    Så skönt att bli klippt! Jag var hos frissan och klippte mig dagen före dopet, så det har jag klarat av. Och igår var jag hos optikern och kollade synen, så nu är det bara tandläkaren kvar – ska beställa tid endera dagen…
    Gråväder här också.
    Ha det gott, kram, Monica

    1. Jag fick en tid i början av februari. De är två frissor och den ena hade ramlat omkull och brutit båda armarna, så Ida som är kvar har en del att göra, om man säger så.
      Tandhygienisten brukar höra av sig någon gång på vårkanten så jag inväntar det med viss bävan.
      Kram

  5. Har varit och klippt mej idag och det känns bra. Vi hade ingen morgonsamling i skolan och jag har inte lärt mej några psalmer utantill.
    Det är mycket som är olika har jag märkt .
    Kramar från oss

  6. Ja psalmverser kan dyka upp och åtta års morgonböner i skolan med en fröken som spelar och vi som sjunger har gjort att texterna sitter utan att någon kollat om vi kan. Kanske är det melodierna också som kan dyka upp och vägra lämna huvudet. Då var det helt i sin ordning att böneritualen skulle börja dagen, man valde inte om man ville eller inte ville och det var ju ingen form av bestraffning så man hängde bara med.

    1. Ja morgonbönen var obligatorisk och det tog man helt naturligt. t o m när jag började på läroverket i Visby år 1953 startade dagen med morgonbön i aulan.

  7. Vi hade ju morgonsamling varje morgon också när jag gick i mellanstadiet, fröken började trampa igång orgeln och sen sjöng vi stående bakom våra skolbänkar.
    Tidigt 80-tal var detta, sådant finns inte längre.

    Ha det fint Ingrid.

  8. Så konstigt, i morse när jag gick ut sjöng det Morgon mellan fjällen i mitt huvud och jag tänkte på hur jag och en kusin, en morgon i barndomen tog en tidig promenad och medan vi gick, sjöng vi denna sång.
    Och så kommer jag hit och så skriver du om just den! Vilket sammanträffande liksom!

  9. Oj, det här inlägget hade jag inte läst när det var färskt. Problem för mig är att jag kan för många psalmer – som de var på 1960-talet. Då spelade jag orgel, tränade på en massa psalmer, och texten fastnade samtidigt, många kunde jag från förr, och varje morgon sjöng man i skolan – jag spelade ofta medan de andra sjöng. Och nu har många texter moderniserats. De gånger jag är i kyrkan är näsan i psalmboken – om jag försöker sjunga.

Kommentarer är stängda.