I dag flaggar jag….

…för vårt tredje decemberbarn, Krister. Det är en annorlunda jul i år och det blev en annorlunda jul det året han föddes också. Inte hade jag väl trott att vi skulle tillbringa julen på BB. Barnmorskan som jag gick på kontroller hos, påstod att han skulle komma runt Lucia, men så blev det inte, för han tog god tid på sig och var större än sina syskon när han föddes.

Han är en liten sladdis, för det är nio år mellan honom och Bosse, men jag kände att jag absolut ville ha ett barn till. Jag var inte färdig med den delen av livet ännu och Åke var inte speciellt svårövertalad.

Krister påsken 1979 på Sicilien. Om två år fyller den här lilla sexåringen femtio och som vanligt undrar man över hur fort tiden har gått.

Grattis Krister!

Nu blir det inte mörkare 👍

I dag, den 21 december kl 10.02 infaller vintersolståndet, så nu blir det inte mörkare.  Fast man kommer knappast att märka någon skillnad i dagslängd på ett tag, men det känns trots allt lite hoppfullt att det går åt rätt håll.

Den här måndagen ska jag ägna åt diverse städning och julpyntande, det ser ut att vara risk för en och annan solglimt lagom till julhelgen och då vill jag ju inte att dammråttorna ska springa omkring och avslöja mig.

Igår var jag i Visby och hälsade på Krister och Thomas och det är killar som kan konsten att julpynta. De är riktiga julgalningar!

Gran nr 1 står i hallen
I vardagsrummet står gran nr2 – ett riktigt amerikansk praktexemplar, fullbehängd av allt man kan tänka sig.
När man kommer nerför trappan till källarplanet möts man av gran nr 3 …
… och nr 4

En god lunch fick jag och kaffe och julkakor också. Jag blev inte så långvarig, för jag ville köra tillbaka hem innan det blev alltför mörkt, men det var ett par riktigt trevliga timmar.

Dagens ordspråk:
Hugg veden själv så värmer den dig två gånger.

Ha en glad måndag!

Svart sundagen

Här på Gotland pratar vi om att det är Svartsöndagen i dag och i Allnakku kan man läsa:

Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan.

Det är alltså Allnakkus version av vad svartsöndagen är för någonting, men min egen, eller jag skulle kanske säga mammas tolkning av namnet, innebär att det här är den enda söndagen på året som det är ok att inte helga vilodagen.

Vinden nalkas i advent,
och vårt fjärde ljus blir tänt.
På Guds lille son vi tänker,
när det fjärde ljuset blänker.
/Britt G Hallqvist

Jag har tänt det fjärde ljuset i min adventsstake, druckit morgonkaffet med ett par skivor god Panettone  och om ett tag ska jag åka till Visby för att kolla av granarna på Österhemsgatan.

Dagens ordspråk:
I vax kan man trycka vad man vill.

Ha en skön svartsöndag!

‍🎄Så kan det gå‍🎄

I dag står det i Allnakku att det är jaulgränsdagen:

Om det är vackert väder den här dagen passar den bra till julgranshuggning. Man kan bjuda sina vänner till en jaulgränsdag i skogen, ta med kaffe och grilla korv. Men börja tidigt, för dagarna är korta så här års. 

Trots att vi hade rätt mycket skog på Stenstugu var det alltid svårt att få tag i en lämplig gran. Vi hade lågt i tak och inte så stora rum, så det fanns vissa krav på hur den där granen skulle se ut. Första julen vi var gifta kom jag hem från BB med en liten Eva lagom till Anna-dagen och efter några dagar kom min mamma och inspekterade och samtidigt skulle vi ta en skogspromenad och passa på att se ut en gran till henne och en till oss själva också.

Mamma hittad snabbt en gran som hon ville ha och sa till Åke att hugga den.

-Nej, det är för tidigt, tyckte han.
-Jamen tänk om någon annan tar den, sa mamma.
-Det är ingen risk, det är ingen annan som vill ha den granen, retades han.

Åke satte ett balsnöre runt granen, så att han skulle veta vilken han skulle hugga när det var dags för leverans och så gjorde han även på den gran vi till slut bestämde oss för att ha själva.

Julen närmade sig och mamma, som jobbade som vårdbiträde på Åvallegården, ett pensionärshem i Klintehamn, ringde en dag och sa att hon ville ha granen, för hon var ledig och skulle julpynta.

Glad i hågen gick Åke ner i skogen försedd med yxa, men han kom inte hem speciellt kvickt, för han hittade inte mammas utvalda gran, utan bara en stubbe. Någon hade knyckt den. Han blev tvungen att leta efter en annan och det tog ett tag innan han fick tag i någon, men en gran fick mamma i alla fall och hon märkte givetvis ingenting. Det tog ett bra tag innan Åke erkände för henne vad som hänt. Han som varit så stöddig!

I dag är det mulet, småblåsigt och en lördag med lätt regn då och då, men det går säkert bra att gå i skogen och hugga en gran om man så skulle önska, men jag nöjer mig med min lilla bordsgran av plast. En Klinterunda har jag tagit mig i alla fall, så jag har fått lite frisk luft.

Dagens ordspråk:
Orent vatten släcker också eld.

Ha en fin fortsättning på dagen!

Jag brukar alltid hävda….

…att frågar man i bloggen får man svar! Under årens lopp har jag ställt många frågor om både det ena och det andra i mina bloggar och alltid fått svar från kloka människor. Nu är det min tur att svara på en fråga!

I dag fick jag ett så fint julkort från Eva i Uppland och inte bara det kortet, utan också ett handskrivet brev (när fick man annars det senast?) och med brevet följde ett kort och det är om det kortet frågan rör sig.

Tack Eva och God Jul och Gott Nytt År önskar jag dig och maken.

Evas man har ett gammalt vykort, som man tror är från 1925-1930 och på kortets framsida står det att det föreställer en Loisarstang från Hablingbo.

Det är ju inte helt lätt att förstå gutamålet, men en loisarstang är detsamma som en lysstång och lysstänger finns på många fiskelägen på Gotland.

Förr tände man eldar på stranden när man gav sig iväg ut i mörkret för att fiska. Då fick ljusskenet från eldarna underlätta för fiskarna att hitta rätt när det skulle iland igen.

Sedan kom någon på, att om man reste en hög stång och satte en metallkorg högst upp och eldade  i korgen,  blev det ännu lättare för fiskarna att hitta inseglingsrännan.

Det är helt enkelt en form av fyr, som kallas vippfyr. Den var jobbig att sköta! Det måste ju hela tiden finnas en man som såg till att elden inte slocknade och det gick åt mycket ved för att hålla den vid liv, så när fotogenen kom hissade man upp en fotogenlampa  i stället och när man sedan fick elektricitet framdragen fick fiskarna el i sina inseglingslyktor.

Här är lysstången vid Kronvalls fiskeläge vid Ekstakusten. Den är inte ursprunglig och kopior av vippfyrar finns också vid Koviks fiskeläge och vid Valbyte i Västergarn

Nu är det dags  att gå till sängs även för en nattkråka. Jag har suttit framför tv:n hela kvällen och sett först på På Spåret och så några avsnitt Kara Para Ask. Det är väl lite larvigt att använda dyrbar tid till att sitta och glo på slikt, men det känns tryggt på något sätt. Man vet vad man får. 😉

Godnatt!

Fem en fredag v 51: Att göra

Jag tar en paus i städandet  så att ryggen får ta igen sig lite. Efter att jag hade bäddat rent behöver den få sig en paus, sen går det igen. När jag ändå sitter här tar jag och svarar på elisamatildas fredagsfrågor och i dag vill hon ha reda på hur vi ligger till med julstöket:

1. Vad är du inte färdig med den här veckan?
Pyntandet.

Det finns ännu en hel del kvar i jullådan att plockar fram

2. Vad står härnäst på agendan?
Det ska säkert till ett par vändor till Konsum innan allt är färdighandlat.

3. Vad har du hunnit klart med i tid?
Sillinläggingen, bakningen  (minimalt i år), julskinkan.

4. Vad kommer du skjuta på till senare?
Traditionen att gå ut och äta julbord blev det ingenting av med i år. Förhoppningsvis kan det bli ett påskbord i stället.

5. Vad var din senaste i sista minuten?
Ja la julkorten på lådan i onsdags och det var sista dagen, så hoppas att de hinner bli utdelade innan jul.

Dagens ordspråk:
Allt vatten vill till havet.

Trevlig fredag!

Juligt på dagens Klinterunda

Jag hade ett ärende på Suderviljan i dag och ett på apoteket, så när köttbullarna var färdiga gick jag ut på en promenad. Mulet är det ju, men det regnade inte i alla fall, så det blev en rätt behaglig vända i dag också. Nu finns det ju inga blommor att dokumentera, så det blev lite tomtar och bockar i stället.

När jag kom hem var det lunchdags, men som jag trodde, jag orkade inte med något annat än ett äpple och ett glas mjölk. Nu har jag kokat lagen till sillinläggningen och medan den står ute och svalnar har jag laddat upp resultatet av dagens fotograferande.

Ha en fin fortsättning på dagen!