Grattis Eva!

I dag startar decemberfyllandet och först ut är Eva. Eva var den sötaste baby man kan tänka sig när hon var nyfödd och när jag fick in henne på rummet efter hennes första bad hade barnsköterskan kammat hennes svarta hår och knutit ett rött band om den lilla tofsen. Sånt glömmer inte en mamma! Tänk om man haft en mobil och kunnat ta ett foto!

Eva 1963 – Nu närmnar hon sig de sextio och jag kan inte fatta hur åren kan ha gått så fort som de har gjort.

Gårdagen var grå och regnig och jag kom inte iväg ut på någon promenad på hela dagen, utan jag gick här och småpysslade, tittade i jullådan, la på en julduk här och en där, satte  i nya ljus med  julmanschetter i de nyputsade  mässingsljusstakarna och så fick kopparbunkarna på köksväggen sig en omgång också.

I dag är det lika grått som igår, men ännu regnar det i alla fall inte. Bosse har fått en lång lista på inköp från Konsum, så han kommer väl hit senare i dag och Eva är vidtalad att ordna hem lite glögg. Hon firar sin årsdag i Visby tillsammans med make och barn.

Själv håller jag mig på min kant och kommer att göra det tills vaccinet kommer, för nu är det hemskt så smittan ökar här på ön med 93 fall under helgen som gick och så 76 till igår. Tänk i våras och somras när man inte vågade gå i affären för att det rapporterades om 5-6 nya registrerade fall av coronavirusinfektion.  😨

Nu är det dags för kalendrar och som vanligt har jag min Trisskalender på kylskåpsdörren och hoppas på att få tre 🎅 innan det är jul och  igår såg jag första avsnittet av SVTs julkalender, Miraklet. Det hjälpte inte stort att Babben Larsson var med, för det var väldigt förvirrande, men det kanske inte är avsett för 80-åringar? Nåja, jag får väl ge programmet och Babben en chans till. Det kanske klarnar så småningom.

Dagens ordspråk:
Det är bättre att vara borta och längta hem än att sitta hemma och längta bort.

Ha en fin onsdag!