Jag sov gott i natt, även om en varg bet mig i handen fram på morgonsidan. Jag kände alla tänderna, men som tur var nafsade den bara lite lätt. Någon sa att hon var snäll, hon var bara rädd om sina valpar.
Klockan var strax efter sju när jag vaknade på allvar och jag tror inte att jag har varit uppe någon gång i natt. I alla fall kommer jag inte ihåg det.
I dag hade jag tänkt fortsätta med min julstädning direkt efter frukost, men först gick jag ut på en förmiddagspromenad, så det fick anstå till efter lunch. Visserligen hade solen hunnit gå i moln innan jag kom iväg, men det var härligt väder i alla fall. Jag gick inte ner till samhället utan nöjde mig med att gå i skogen på Barkan.
Jag läste en artikel i GA där man skrev om att gotlänningarna är ovanligt kära i sina gamla skrotbilar. Man har haft som mål att samla in 1 000 av de 5 000 skrotbilar som står avställda på ön, men resultatet blev 100. Var fjärde bil på ön är en avställd bil. Det här tycks gälla bilägare av alla åldrar.
Nu har jag ätit lunch, fläskpannkaka med lingonsylt och ett stort gott Ingrid Marieäpple, så nu är jag redo för dammsanering av bokhyllan. Det är den som står på dagens program. Jag stod och tittade på den igår och såg att fotoramarna börjar bli väldigt fula…..
Dagens ordspråk:
Skatan flyger aldrig så långt att inte stjärten följer med.
Livet efter 80 