Skogspromenad och Bloggutmaning 2 mars

Det blev ingen längre promenad i dag, för även om solen skiner så blåser det bistert, så jag nöjde mig med en vända i skogen. Där var det i alla fall lite lä, fast är jag kommit ner till Djurgårdslundsvägen stod jag  en stund och funderade på om jag skulle gå ner på samhället, men jag vände och gick hem igen. Mycket frisk luft fick jag i alla fall på den där stunden jag var ute.

 

Klicka på bilderna så blir de mycket större.

Till Orsakullans bloggutmaning 2 mars:

Madeleine hade tänkt att vi skulle skriva på ämnet Vem är jag med andras ord.

Ja, det kan man ju fråga sig? Vad tycker folk om mig och vad har jag för rykte och anseende?

Jag är envis, det vet jag, men jag tycker inte att det behöver vara något negativt, för jag ger mig inte i första taget när jag har dragit igång med någonting. Det SKA gå! Det SKA bli färdigt!

Jag tror att jag upplevs som glad och lätt att ha att göra med och jag tror att man uppskattar att jag försöker vara hjälpsam om det är något jag kan bidra med. Vare sig det gäller datorproblem, byta rulle i prismärkaren eller sätta ny rulle i folieskäraren. Jag tror att jag anses ganska praktisk och lite småfiffig.

Samtidigt kanske jag anses som lite osocial, för jag släpper ganska fort tag om kontakter, något som jag skyller på min uppväxt. Jag har säkert gjort en och annan besviken genom det.

Och man kanske tror att jag är stroppig, för det kan hända att jag möter människor som verkar känna mig, men jag känner inte igen dem och det är väldigt pinsamt. Jag är varken ordblind eller sifferblind, men jag är rätt ansiktsblind. För säkerhets skull hälsar jag på alla, även om jag inte vet vilka de är och försöker få ögonkontakt med dem jag möter när jag är ute och går.

Det får vara nog i grävandet för i dag!

27 reaktioner till “Skogspromenad och Bloggutmaning 2 mars

  1. Glad, hjälpsam och fiffig stämmer verkligen in på min bild av dig!

    Nu blir det långrunda här och tacksamt nog verkar det inte blåsa 😀

    Ha en fortsatt fin lördag!
    Kram

  2. Tur att vi inte träffas så ofta, då kanske du skippat mig som kontakt 😉
    Men snäll och vänlig måste alla kunna skriva under på att du är.
    Kram/Kicki

    1. Jag hoppas verkligen att vi får träffas snart igen och jag fattar inte varför jag skulle skippa dig som kontakt.
      Dig känner jag ju igen och om inte ansiktsminnet funkar känner jag ju igen Maya! Kram

  3. Jag tycker du lyckats bra i din beskrivning av dig själv. Här blev det vår vanliga promenadrunda och det var skönt och behövligt eftersom det blir mycket tittande på skidor på TV.
    Kram

    1. Skidorna bryr jag mig inte så mycket om, men det finns ju annat att titta på.
      Ha en skön fortsättning på helgen!
      Kram

  4. Att beskriva sig själv, ja, det tycker jag känns jobbigt. Vill jag veta hur andra ser på mig? Jag tror nog jag känner mig själv ganska så bra.
    Det där med ansiktsigenkänning, det kan jag också skriva under på. Skitjobbigt. Ibland kan jag undra mig fördärvad, var jag sett den och den personen. Lite lättare med namn.
    Önskar dig en trevlig lördag, fina bloggvän! Kram, Gerd

    1. Jag skäms så hemskt när jag inte känner igen folk. De kan ju tro att jag inte brytt sig om vårt tidigare möte.
      Ha en fin kväll du också! ♥

  5. Vilka fina vårbilder du fick på din promenad! I kommentaren till ditt förra inlägg skrev jag just att jag tyckte att du var envis och öppen för ny lärdom, så som du beskriver dig själv! En mycket bra egenskap, enligt mig!
    Jag brukar också hälsa på dem jag möter på mina promenader, det gör nästan alla här, det är ju inte ett så stort samhälle.
    Ha det gott, kram, Monica

    1. Det har faktiskt blivit så här också, att folk hälsar på varandra. Så tyckte jag inte att det var förr, men det möttes jag av när jag började resa till Sicilien och tyckte att det var så trevligt. Man behöver inte en säga hej, en blick och ett leende räcker. Huvudsaken är att man visar att man har sett den mötande och blir sedd.
      Kram

  6. Så fina bilder! Som vanligt hos dig. Och jag gillade din självbeskrivning, tycker du är enormt inspirerande med både promenader och din tekniska kunskap och energi.
    Sen det här med ansikten, lite knepigt kan det allt vara, i synnerhet som folk ändrar sig en del mellan varven.

  7. Trevligt att få lära känna dig lite mer 🙂 Känner igen mig själv i en del … som det här med ansiktsblindheten … såå jobbigt – och som man skäms ibland.
    Härliga vårblommor hos dig … trots lite kyligare väder så går det framåt med våren!
    Önskar dig en fin söndag!
    Kram

  8. Hjälpsam var ett ord som dök upp när jag tänkte på dig redan innan jag läst vad du skrivit. Att inte känna igen människor är ett elände. Jag har samma problem, och vet inte riktigt hur man ska lösa det. Kram

    1. Jag har ju sett på Vasaloppet i dag och hur vädret varit där. Hoppas att du inte får allt för stora besvär med bilen. Kram

Kommentarer är stängda.