Månad: augusti 2018

Kaitlabbens dag

av Ingrid, publicerad i Dagbok

I Allnakku kan man läsa:

I dag firas de vänsterhäntas dag, som på gutamål kan heta kaitlabbens dag. Kaitlabben, eller kaitu, är vänstra handen, och den vänsterhänte är kaithäntar.

Här är det en som är kaithäntar när han äter linssoppa på nyårsafton 2017

Enligt senare tids undersökningar är 12-15 procent av befolkningen vänsterhänt och det är fler pojkar en flickor som är det. I vår familj är det äldste sonen som är vänsterhänt och som tur är så har han fått vara det utan påtryckning från skolan att använda höger hand. Det är klart att vi uppmanade honom om att använda högerhanden ”den fina handen” när han var liten och började rita och måla, men det hade vi ingenting för och dessutom hade vi hört att om man tvingade en vänsterhänt att använda höger hand kunde hen bli sängvätare. ”Googelmoster” googlade givetvis på det också och hittade en väldigt deprimerande sida som kvickt stängdes ner.  

Det kom några mm regn igår kväll, men i dag är det ett ljuvligt väder med behagliga 17°, solsken och bara en svag vind. Jag har gått runt och vattnat de krukor som behövde påfyllning och så har jag rensat vissna blomstjälkar på pelargonen som står på framsidan. Det blåste så hemskt igår, sen den blåste omkull och jag fick bära bort den och sätta den i lä. Pellisar gillar inte regn och absolut inte blåst, så jag hoppas att den kommer att ta sig efter chocken.

Det blev trots allt en hel del blommor kvar

Nu ska jag ta en promenad ner på samhället och gå på Konsum och handla lite. Vi har en medlem i vår SPF-förening som fyller 90 år och hon ska uppvaktas med någonting och så ska jag baka en plåt amorer (kärleksmums) till ett månadsmöte som föreningen ska ha på onsdag. Och i eftermiddag är det kubb.

Trevlig måndag!

Orolig natt – Grattis Alessia och Edoardo

av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Det blåste och regnade lite lätt igår kväll när jag gick och la mig vid halv elvatiden. Jag kollade på SMHI’s radarblixt-sida och det såg ut att kunna bli både åska och mera regn. Jag tänkte att jag kanske skulle dra ur sladdar i förebyggande syfte, men la mig utan att göra det och somnade direkt. Efter ett par timmars sömn vaknade jag och kände mig så där otäckt klarvaken, som om det inte skulle gå att somna om och jag gick upp en vända och tittade ut. Det regnade fortfarande lite lätt. Bra! Jag kröp i säng igen och somnade, men vaknade till åska och dunder när klockan var två. Upp igen! Drog ur alla sladdar och kablar och stod en stund och såg på blixtarna, öppnade terrassdörren och stod och lyssnade på bruset från regnet en stund, innan jag gick till sängs igen.

Jag saknar det där smattrandet av regn på plåttaket, som jag har levt med under  över 50 år på Stenstugu. Då behövde man inte gå upp och titta efter vad det var som hände, för då var det ingen tvekan om vad det var för väder. Tänk så härligt det var när man låg där i sängen och hörde det där efterlängtade regnet. Här måste jag verkligen gå och titta efter om det regnar eller inte.

 Jag vaknade strax efter åtta i morse och när jag kom upp kunde jag konstatera att det är ca 10 grader kallare i dag än igår och att det kommit ungefär 22 mm regn i min nya regnmätare.

Det här är grannens regnmätare och det var lika mycket i den

Det blåser och det är mulet, men mellan lite lätta skurar tittar solen fram då och då. Något shortsväder är det inte i dag och nu börjar man känna igen den svenska sommaren. I dag får man nog hålla sig inne.

I dag fyller Edoardo, mitt yngsta barnbarn och hans fästmö Alessia 24 år. Jo, de är födda på samma dag och de är dessutom BB-kompisar, även om de inte blev medvetna om det förrän i vuxen ålder. Edoardo är på semester på Sicilien just nu och han har det varmt som bara den. Där lär det ska bli 35° i dag och solsken, men Alessia, som är kvar på Gotland,  får nöja sig med mycket lägre (behagligare) temperatur.

Grattis båda två!

Olater

av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

I dag fick jag masa mig upp lite extra tidigt, för att jag skulle hinna bli färdig i tid för att gå och jobba. Efter så många år som pensionär har jag skaffat mig en massa olater, som det är svårt att rucka på. Det är otroligt lyxigt att få sitta i lugn och ro och läsa tidningen, lösa sudoku och kanske även starta med dagens korsord, innan man anser frukosten avklarad. Halv tio börjar man när man jobbar på Kupan på lördagarna, så med en dusch inkluderad behövde jag gå upp vid sju för att hinna med allt.

Tänk om jag skulle hållit på så förr i tiden, när vi började i ladugården vid halvsex, eller när jag skulle med bussen klockan sju för att ta mig till jobbet i Visby. Någon tidningsläsning hanns det inte med i alla fall.  Möjligen hann man kolla dödsannonserna!  Såna tankar får mig att inse att jag har det väldigt bra nu för tiden.

Det var solsken när jag gav mig av och det blåste och var lite kyligare i luften än den senaste tiden. Det var riktigt skönt faktiskt! Och dagens lördagspass på Kupan var en rätt behaglig upplevelse, när vi väl fått öppna dörrarna och vädra ut värmen, men man kunde ha önskat lite flera kunder.

När jag kom hem vid halvtvå-tiden var det lite halvmulet, men jag satte mig ute med en bullmacka och ett glas mjölk. Plötsligt fick jag höra ett stilla susande; det regnade! Tyvärr var det ett snabbt övergående regn och i regnmätaren kom det bara 2 mm. Jag satt kvar trots regnet och lyssnade på Jack Vreeswijk , som var dagens värd i Sommar i P1. Men regnet drog vidare, molnen lättade och jag stängde av radion, för jag tröttnade på Jack´s tjat om Cornelis och deras mellanhavanden och la mig i solstolen en stund och rätade på ryggen. 

Lagom till kaffet fick jag kärt besök; det var Krister och Thomas som tittade in och satt och pratade en stund. Vi satt ute trots att det mulnat till igen, men efter alla varma och svettiga dagar är det nästan behagligt att bli lite kall. Nu skulle det vara skönt om det kunde komma lite mera regn, så att man slipper hålla på och bära vattenkannor för att hålla odlingarna vid liv.

Trevlig lördagskväll!

Omdöpt

av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Jag har varit ett rov för stridiga känslor, men nu har jag bestämt mig för och att den nya bloggen inte alls ska heta det jag först fick för mig. En källinggs tankar låter lite töntigt och är svårstavat och svårläst. Först tyckte jag att det lät bra, men man är ju inte sämre kvinna än att man kan ändra sig.

De förra hette Livet på Stenstugu och Livet efter 70, så nu följer jag upp med Livet på Odvalds. Här på Odvalds har jag bott i snart sju år nu och här lär jag bli kvar, så länge jag kan hantera en dator och kanske ännu längre, men läste du mitt inlägg igår, så förstår du att det kanske inte blir så länge till. Vandrar man omkring och letar efter mobilen medan man har den i handen, vet ingen vad som väntar.

Nu ska jag fixa till lite mat och sedan ska jag fortsätta att se ett par avsnitt av The Fall på Netflix. Den är rätt spännande och ett bra alternativ till Bäst i test.


Ha en skön fredagskväll!

En hemsk historia – Bluff

av Ingrid, publicerad i Dagbok

Några regndroppar gladde mig i morse, men sen tog solen, värmen och hårda vindbyar över, så de dropparna torkade kvickt.

Jag kom i alla fall igång med en lätt fredagsstädning, körde en maskin tvätt och var ute och stöttade och band upp blommor, för det ska bli ännu blåsigare. Häromdagen bröts hälften av en hög dahlia av och det vill jag inte ha en upprepning av.

Sen har jag tagit det lugnt och vilar upp mig lite inför morgondagen, då jag ska jobba ett extrapass på Kupan. En av de ordinarie hade stukat foten och trodde inte att hon orkade jobba. Det är inte lätt med personal nu på sommaren och vi får hjälpas åt med bemanningen.

Jag låg i solstolen i skuggan och lyssnade på dagens sommarvärd som var Ingrid Wall, mamma till den mördade journalisten Kim Wall. Jag och säkert många med mig följde den här händelsen via teve, så det var ingenting nytt egentligen, men att förlora ett barn har jag alltid tänkt måste vara något av det värsta man kan råka ut för och att då göra det på det sätt familjen Wall utsattes för måste vara riktigt hemskt.  

Hon berättade alltså om hur dottern, Kim Wall, för på dagen ett år sedan mördades i en ubåt under ett journalistiskt uppdrag, om hur deras känslor pendlade mellan hopp och förtvivlan och den stora sorg de kände när det fick reda på att dottern mördats och inte bara det, utan att hon dessutom styckats.

För att Kim Walls minne ska leva vidare har familjen tillsammans med Kims vänner från världens alla hörn instiftat Kim Wall Memorial Fund, en stipendiefond tänkt att stötta unga kvinnliga journalister som verkar i Kim Walls anda. De hade ett mål på 100 000 dollar och det fick de in på en månad. I dag har fonden fått ihop 250 000 dollar.

Midsommarblomman är ännu fin

Nu plingar det i mobilen. Det är varningar för Magnus Falkerup från Skåne som är på gång igen. Jag undrar vad den mannen har gjort för ont för att bli så nätmobbad. Att folk aldrig lär sig!

Kommentar från Bluffakuten:

Tack alla som delat och varnat, polisen har nu gått ut med information att de arresterat den livsfarlige hackaren från skåne. Han greps mitt på Öresundsbron av både dansk och svensk polis när han var i färd att fly rättvisan.

Skämt åsido, detta är en svensk variant av Fabrizio Brambilla kedjebrevet.

Kom ihåg: 2018 var året då vi skulle ifrågasätta kedjebrev, inte skicka dom vidare.

Trevlig fredag!

Kan man skylla på värmen?

av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Det är lite halvmulet i dag, men varmt, just nu vid ett-tiden har vi 28° i skuggan. Trots en varm natt har jag sovit väldigt gott och inte varit vaken en enda gång, förrän mobilen talade om att det var dags att stiga upp.

På förmiddagen åkte jag och handlade, för det var totalt tomt på både bröd, mjölk och dricka och sedan har jag pysslat med mina blommor som börjar se medtagna ut. Jag rensade tobaksplantorna och surfinorna från visset och avblommat och sedan har de fått stå i vatten och fått sörpla i sig så mycket de ville.

Skärper de inte till sig så har jag hotat med skräphögen

Så blev det dags för lunch och den bestod av ett grillat kycklinglår och tre goda tomater av egen odling. Efter maten kollade jag vem som skulle stå för dagens Sommar i P1 och det var Jonatan Unge, en 39-årig komiker från Stockholm. Ok, han skulle ju få en chans, även om jag var väldigt tveksam. Jag satte igång programmet på mobilen, pluggade in hörlurarna tog mobilen i handen och gick ut.  

När jag kom ut och skulle sätta mig, kom jag på att jag glömt mobilen inne, vände och gick in och letade. Den låg inte i köket, inte i sovrummet och inte i vardagsrummet. Jag gick ut igen, nej den var inte ute heller, så jag tog en vända in igen. Kunde den ligga i badrummet? Nej den var inte där heller. Då gick det upp en talgdank 😄  jag hade den ju i handen! Jag tror hjärnan mjuknar i värmen.

Jag tror inte att min bekantskap med Jonatan Unge blir så långvarig, fast han spelar bra musik. I vilket fall som helst hinner jag inte höra hela programmet, för vid två-tiden ska jag gå och hälsa på en 88-åring, som är bra mycket klarare i huvudet än jag är. 😉

Trevlig torsdag!

Onsdagen i medeltiden

av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Det blev en varm och väldigt blåsig dag i Visby. Jag började med att gå till Siesta och fika, men blev lite besviken, för jag hade tänkt mig en enkel macka och en god bakelse, men bakelser hade de inte. Det gör de inga när det är så varmt, så jag lyxade till det med en laxsmörgås i stället. Sen tog jag kursen ned mot Botaniska trädgården och marknadsområdet.

Det här gänget fick jag syn på precis utanför Kapitelhusgården

Jag tog en vända in på Kapitelhusgården, men där var det ganska avslaget, så jag fortsatte min vandring.

Medeltidsfolk i Botaniska trädgården
Smaragden i Botan är hur fin som helst
Och de här liljorna också

Någon harpaspelande kvinna hittade jag dock inte i rosengården.
Medeltidsmarknaden på Paviljongsplan

Jag handlade inte något annat än ett glas saft och en påse brända mandlar. Det tycker jag är så gott, men de var ganska hårda och efter att ha ätit en 10-12 stycken utan att någon tand kraschat gjorde jag mig av med resten.
Även medeltidsfolket behöver svalka av sig lite ibland
Mamma Anka med sex ungar i dammen i Almedalen
Medeltidsdansare i Almedalen
Almedalen sedd från det svala och behagliga kaféet vid Almedalsbiblioteket

I Almedalskaféet satt jag i godan ro ett tag och drack en cappuccino och åt en god kaka innan det var dags att ta promenaden uppför backarna och trapporna till Adelsgatan.
I trädgården vid Sankt  Hans ruin var det sång och musik på gång.
Parad med medeltidsfolk från Söder torg genom stan

Det blev många bilder, men jag har ändå inte tagit med alla. Jag kan inte komma på hur man gör ett bildspel i den här bloggen så jag hoppas att det går bra så här.

I bussen på vägen hem kom det en lång och snygg kille och satte sig bredvid mig. Han berättade att han skulle av i Vibble och jag sa att jag skulle till Klintehamn. Då berättade han att han hade bott i Klintehamn, på asylboendet som lades ner vid årskiftet. Han var från Afghanistan och jobbade nu på Strandpensionatet i Tofta och på Suderbys. Han var bra på svenska efter så kort tid i Sverige tycker jag och jag berättade för honom om mina två barnbarn som kämpat med svenskan och gått och läst SFI. Jag hoppas verkligen att han kommer att lyckas att skapa sig ett bra liv här i Sverige.

Trevlig kväll!