70-plussare portas…

IMAG2298…från Systembolaget från och med i dag enligt den här artikeln i GA. Tala om ålderism! Ska man inte ens kunna få en nubbe till påsksillen i år. Och jag som hade tänkt köpa hem en dunk vin att trösta mig med under helgen, men nu är det kört för det med. Aprilskämt? Nej det tror jag inte, för enligt Folkhälsomyndigheten ska 1 april 2020 flyttas till 1 april 2021, det kan man läsa på helagotland.se i dag. Anledningen är att gott humör tenderar att leda till sociala kontakter.

Fast när jag tänker efter är nog båda artiklarna aprilskämt. Det känns faktiskt lite befriande att det går att skämta även med den tid vi lever i nu.

IMAG6817

Vädjandet till påskresenärerna att avstå från påskresandet verkar ha haft effekt, det meddelar Destination Gotland i dag.

Nu väntas ungefär 6000 besökare under påsken, mot normalt 20.000.

 

Vad händer här i dag då: Det är lite varmare i dag och jag satt ute en stund med min kaffekopp nu på morgonen. Igår var det isande kalla vindar och bara någon enstaka plusgrad och min eftermiddagspromenad var inte speciellt behaglig, men när jag passerade Rondo satte jag mig på en av bänkarna som står där längs väggen och med solens hjälp och lite lä var det riktigt gott att sitta där en stund.

IMAG2297
Donnersparken igår eftermiddag

Nu ska jag gå en vända med dammtrasan och snabeldraken ska få jobba en stund och sen ska jag nog gå ut en vända medan solen ännu lyser.

Dagens ordspråk:
Vad en vet vet ingen; vad två vet vet alla. 

 

Josas bok

Solen skiner, det mulnar till och rätt vad det är kommer det en staräur och så har det varit de senaste dagarna. Man kan aldrig vara säker på att inte få en snöby eller en hagelskur över sig när man går ut.

josaI lördags fick jag låna Josas bok av en granne och i söndags satte jag mig tillrätta och läste nästan halva boken. Sedan ville jag vila och satte på TV:n och där gick filmen Adam och Eva, filmen med Björn Kjellman och Josefin Nilsson. Jag har sett den förut och nu hamnade jag någonstans i mitten.
Josefin berättar i boken om tiden då den där filmen spelades in och hur illa hon for av det destruktiva förhållandet hon just då hade med ”skådespelaren”, som Marie väljer att kalla honom. Hans svartsjuka över Josefins framgångar gjorde att han på alla tänkbara sätt försökte knäcka henne.

Igår läste jag ut boken, men innan jag gjorde det städade jag städskåpet, för det ska ju vara rent där också  och sedan gick jag ut på en promenad. Vädret var lika lynnigt  då som i dag. Det blåste hemskt och snöflingorna yrde då och då, men jag gladde mig åt alla vackert blåa gräsmattor.IMAG2294Jag hade tänkt gå in på Apoteket och beställa medicin, men där var det stängt, för de håller på att flytta till Donnersgatan, så jag får lugna mig några dagar.
IMAG2293När jag kom hem satte jag mig tillrätta och läste, tog en kaffepaus och läste sedan igen tills boken var slut. Egentligen kunde den lika gärna ha hetat Marie´s bok eller Ainbusk´s bok för den handlar lika mycket, eller kanske till och med mer om Marie, som om Josefin och den speglar hela Ainbusk´s karriär.
Jag läste någonstans en recension där man skrev att boken är skriven med hjärteblod och det är den verkligen. Kärleken mellan Marie och Josefin och deras och de andra syskonens kamp för att klara uppväxten i Scener ur ett äktenskap, som Marie väljer att kalla deras familjesituation, är otroligt starkt och öppenhjärtigt beskriven. Jag grät flera gånger!

Klockan var över åtta innan jag läst färdigt, så jag missade början på Vem bor här, men det programmet kan man ju se i repris eller på SvtPlay.

 Dagens ordspråk:
Kärlek är som att äta soppa med gaffel, man får aldrig nog.

Bläckus dag

Det regnade hemskt igår kväll och när jag gick och la mig vid halvett-tiden regnade det fortfarande. Det var alltså ett riktigt nattsudd igår! Jag satt och såg Den engelska patienten och den slutade inte förrän några minuter över tolv. Jag har sett den förut och skulle bara se en liten stund, men så blev jag sittande i alla fall.

I dag tycker Allnakku att vi ska fira Bläckus dag. Här kommer en förklaring om du inte vet vad bläcku är för något och du kan få lyssna på den också:

Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.

När jag var barn var det gott om tofsvipor, som vi barn kallade för Pivitt, för så låter den ju. Förmodligen är det stordriften inom jordbruket som gjort att de har försvunnit. Tofsvipan lägger sina ägg i ett rede ute på åkrarna och sen kommer bönderna med sina maskiner och krossar äggen. Gamla tidens bönder (Åke) satte ut en pinne i åkern där det fanns ett rede och sedan körde man runt det för att skona äggen. Ibland var det bättre förr!

I dag fick jag sehelagotland.se att de låser upp alla artiklar som handlar om coronaviruset. Det tycker jag är snyggt jobbat! Jag har varit så förargad på de stora drakarna som har låsta artiklar om ett så viktigt ämne. Jag förstår mer än väl att de vill ha prenumeranter, men just i det här fallet borde artiklarna falla under rubriken samhällsinformation och vara tillgängliga för alla.

 Dagens ordspråk:
Den fattige är gladast när han är mätt, den rike när han är hungrig.

 

Äntligen ett beslut

Bilbesiktningen igår gick bra, men det var ett riktigt skitväder och ett antal möten med lastbilar gjorde att den lille Golfen nästan ser ut som den gjorde innan jag tvättade den. Jag tänkte först åka in till stan när besiktningen var avklarad, men jag hade hemlängtan och dessutom småregnade det hela tiden, så det blev inte av. Jag körde direkt hem!

I dag har jag äntligen bestämt mig och tagit beslutet att avboka Hollandsresan. Jag rådgjorde med barnen i söndags och de tycker att jag ska åka, men det känns inte rätt ändå. Det värsta är väl om man skulle bli sjuk och sprida smittan  vidare. Nej det är nog lugnast att stanna hemma, då har man gjort vad man kunnat i alla fall. Ännu har inte Gotland haft något fall och jag vill inte vara den första.

holland07 045
Jag får nöja mig med att se på bilderna från 2007 då vi var i Holland med Tottes bussar.

När jag kom upp i morse var det riktigt mulet och dimmigt, men molnen lättade och solen tittade fram, så när jag morgonpysslat färdigt gick jag ut på en promenad och jag gick till dammen för att se om det fanns några tussilago ännu.

IMAG2198
Jo, då! Inte var de många, men de växer väl till sig.
Blåsippor däremot finns det lite varstans nu, men det står bara en hit och en dit. Jag antar att de väntar på solen och värmen innan de sätter fart. Jag tog några kort av dem, men nöjer mig de som hamnade i headern.

Nu har molnen dragit in över oss igen, så det var tydligen helt rätt att gå ut på förmiddagen. Nu sätter jag mig nog och läser en stund tills det är dags för eftermiddagens tv-program; Hem till byn och McLeod´s döttrar. Nog har man det bra! 😀

Dagens ordspråk:
Bättre en liten eld att värma sig vid, än en stor att bränna sig vid. 

Jag har en plan…

…för morgondagen! Det är en blåsig söndag, men solen glimtar till då och då och jag tog en vända ut i min lilla täppa för att kolla läget. Jag måste nog ta och beskära min Hakuro Nishiki – eukalyptusvidet, för det börjar knoppas. Förra året beskar jag det den 20 februari, så det får nog bli planen för morgondagen, om vår Herre ger oss ett väder som tillåter utevistelse förstås.

Krokusarna växer till sig mer och mer
Ormöga

Planen för i dag då? I dag har en granne ringt och bjudit på eftermiddagskaffe och det har jag givetvis tackat ja till.Jag såg ett reportage i helagotland.se som handlade om Hjälten på den gröna ön, Länsteaterns föreställning nu i vår och till den pjäsen har jag två biljetter, som jag fick i julklapp av Eva. Nu gäller det att hitta ett tillfälle då det passar bra att utnyttja dem,

”Hjälten på den gröna ön” utspelar sig på 1800-talets Irland, men framförs på gotländska.

och med tanke på gårdagens inlägg kan jag inte låta bli att länka till en upplåst artikel på helagotland.se. Läs och begrunda?

Polisen varnar äldre: ”Som att ge bort passet”

Dagens ordspråk:
Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri.

Trevlig söndag!

Fem en fredag v45 – Jeopardy, Expeditionen

Igår var det i alla fall ljust och det gav mig lite energi, men i dag är det ett riktigt typiskt novemberväder igen och jag börjar dagen med Fem en fredag, eftersom jag ändå sitter här vid datorn. Det är lite pyssel med bokningar och annat för vår SPF-förening nu när 2020 års program snart ska vara klart.

I dag vänder elisamatilda på spelet och vill ha en fråga på sina påståenden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Det får mig att vilja ligga på soffan hela dagen.
Vad gör en bra bok?

2. Något som gör att pulsen ökar lite mer än vanligt.
Vad är förmaksflimmer?

3. Det jag mest ser fram emot under november.
Vad är ett studiebesök på Gotlands Fornsal?

4. Det är något jag går förbi varje dag.
Vad är en tidningshylla?

5. Utan det klarar jag mig inte i köket.
Vad är en pepparkvarn?

Nu har jag sett tre avsnitt av TV4:as Expeditionen, men jag tror inte att det blir flera. Vilket trams! Det ser i och för sig jättejobbigt ut och jag skulle inte vilja försöka ta mig fram bland stenar, rötter och trappor, men en så väldigt utmaning kan det väl ändå inte vara. Stigen de går på är ju lika trafikerad som Drottninggatan. Där är en ständig ström av andra vandrare. Det är ju inte precis vildmarken vi talar om. Och så är jag väldigt trött på Dominika Peczynski, som vi tydligen ska tycka synd om. Den som sig i leken ger, får leken tåla, så är det bara. Sitta där och gnälla och vilja åka hem så fort det tar emot. Nej!

Dagens ordspråk:
Goda nyheter och färskt bröd är inte saker att gömma på.

Förmiddagspromenad med Fridolf

Matte har åkt till Stockholm och husse jobbar, då får farmor ta vid. Det är lite grått i dag, men ganska hyfsat ändå, så när jag pysslat färdigt här hemma åkte jag till Sicklings och gick en promenad med Fridolf. Han var nog måttligt intresserad egentligen, för han ville nog helst vara hemma i fall matte skulle komma tillbaka. Väl hemma på Sicklings igen for han runt och busade en stund tills han fick lite godis, gick och drack lite vatten och sen la han sig ute i farstun och väntade igen.

Nu har han och husse varit här hos mig en stund och husse har satt in en dörrkikare i min ytterdörr. Jag kan inte se vem det är som står utanför dörren varken från köksfönstret eller genom dörrens råglasruta. Nu känns det bra att veta att jag kan spana in vem det är som ringer på dörren och avgöra om jag ska öppna eller inte.

Ha en skön fredagskväll!

I dimma dold….

…är en film från 1953 och trots att jag bara var 13 år då den gick på Klintebion, fick jag se den. Givetvis var den barnförbjuden, men pappa smugglade in mig efter att lyset i salongen släckts och filmen börjat och så smet vi iväg ut innan ljuset tändes igen. Allt med biografägarens goda minne förstås. Jag kom att tänka på den filmen eller rättare sagt titeln, när jag satt och såg Vår tid är nu igår kväll, för där var det dimmigt minsann.

Jag fick dock en förklaring till dimman när jag läste en recension av Vår tid är nu i GP och speciellt stycket om rökmaskinen, gjorde att jag förstod att det inte var något fel på min tv igår kväll.

Carl Petterson Moberg skriver:

…..Trots att det hela till viss del döljs av seriens stora kämpe – rökmaskinen.

Förlåt. Det kanske är tjatigt? Men jag måste faktiskt nämna röken. Visst blir det mjuka konturer och ett fint naturligt ljus, men ibland går det verkligen helt överstyr. I vissa scener är det så dimmigt att jag funderar på om inte någon snart kommer att hitta Gustav II Adolf död i ett bortglömt burspråk……

Bortsett från bildkvalitén tycker jag att det var ett spännande avsnitt och jag kommer absolut att följa serien, även om man får sitta där och kisa, för att se vad som döljer sig bakom dimmorna.

Gårdagen? Jodå, jag kom iväg, jag träffade en trevlig läkare och jag tog mig hem igen. Vad kan man mer begära?

Dagens ordspråk:
Lyckan är som havet, stundom ebb och stundom flod.

Trevlig tisdag!