Trevlig lördag

Jag vaknade ganska tidigt, men lyckades somna om och sov till strax före åtta. Det är en alldeles lagom tid för att gå upp en lördagsmorgon tycker jag. Efter att ha suttit vid köksbordet och ätit frukost och lyssnat på Ring så spelar vi, gick jag runt och vattnade, både ute och inne. Det har varit en lördag då molnen kommit och gått, men det ser inte ut att bli något regn i alla fall. Jag vattnade rabatterna igår kväll, så det behöver jag inte tänka på förrän i morgon.

När jag duschat, tvättat håret och klätt mig satte jag mig ute ett tag med korsordet, men efter en stund gick jag in och fönade håret, plockade ihop mina kassar och kollade inköpslista och sen åkte jag på Konsum och handlade, men innan jag åkte dit körde jag till Bosse, för att se om han var igång med flundrerökning och det var han.

-Kom tillbaka kvart i ett, så är de klara, sa han.

Sagt och gjort, när jag handlat färdigt och varit hemma med varorna var det dags att åka till Sicklings.

Nu var flundrorna färdiga och väldigt goda. Jag åt två stycken på stående fot och fick några med mig hem också.

Väl hemma igen parkerade jag i solstolen för att kolla vad det var för sommarvärd, för det hade jag glömt bort. Jag gjorde dock processen kort med Nina Stemme. Det var säkert en högtidsstund för operaälskare, men det är inte jag, även om jag uppskattar en och annan operaaria.

I kväll är jag bjuden till Fröjel Resort av Eva o Bosse. De är båda bortresta på min födelsedag, så det här är en förskottspresent, som jag ser mycket fram emot. Visst ser menyn lockande ut?

Dagens ordspråk:
Vill du veta hur man ska ge, så tänk dig vara den som får.

Äckelpäckel

Surridurr undrade i ett inlägg: Vilket/vilka äckelpäckelgrejer/läskiga händelser har du varit med om? och så berättar hon om något hon upplevt. Det får du läsa om du klickar på länken.

När jag kom till Stenstugu, som ganska oerfaren tjugoåring, jobbade jag ännu, men när Eva kom till världen och jag slutade mitt jobb på Pressbyrån började jag hjälpa till mer och mer på gården och främst i ladugården med kor och kalvar, grisar och höns.

Här stödutfodrar Åke en liten söt griskulting

Inne i köket jobbade jag sida vid sida med svärmor. Hon var då i sextiofemårsåldern och en väldigt duktig och sparsam husmor. Det där äckelpäckliga hände i samband med en grisslakt.

När vi slaktade grisar och det gjordes på hösten inför julen och så på våren innan det blev för varmt, togs allting tillvara och vi gjorde syltor, leverpastej, fläskkorv, stekkorv, medvurst, ja allt tänkbart. Svärmor,  som alltid ville spara tog givetvis vara på räntan också – tarmarna alltså. De skulle rensas, tömmas och göras rena för att sedan användas som korvfjälster. Jag brukade slippa det jobbet, men en gång skulle jag vara med och ur tarmarna vällde massor av långa vita maskar. Grisen hade haft spolmask och maskarna levde fortfarande. Tala om äckelpäckel!

Då gav till och med svärmor upp och jag fick köra till ICA och köpa fjälster i stället. Inte kunde vi tänka oss att mata in korvsmet i de där tarmarna som varit fulla av mask.

Vad säger du surridurr, det var väl äckligt nog?

Ska du bara välja en sommarpratare…

….i år, välj då Marie Nilsson Lind!

Jag kan inte göra annat än att citera Aftonbladets rubrik:

Du, det här var rent fantastiskt.

Kristoffer Bergström avslutar sin recension av dagens program på följande sätt:

Efter att ha kritiserat ett par sommarprat vände sig läsare till mig med befogade frågor om jag drack pressade citroner och ättika till frukost. Jag hade inget bra svar. Varför så sur?

Men ska det gå att berömma program måste det ske utifrån någon sorts nivåer, då inte alla möter samma lovord. Basketspelaren Amanda Zahui var exempelvis klart mer lyssningsvärd än en kock och en arkitekt. Berättarproffsen Jonas Hassen Khemiri och Stina Wollter var ännu bättre.

Och överst finns en himmelsk nivå. En där varje ord glöder. En där du inte fattar vad de andra håller på med, vad du håller på med, vad du just varit med om.

På den nivån finns i sommar hittills bara Marie Nilsson Lind.

Trevlig kväll!

Vaffö gör de på detta viset?

Det soligt, varmt och skönt och jag har varit ute i soprummet och sprayat ättika på soptunnorna för att slippa fluglarver. Jag vet inte riktigt om det hjälper, men läste någonstans på nätet att det skulle funka. Vi har hämtning en gång i veckan nu på sommaren, men det blir ändå rätt äckligt efter några dagar.

Härom dagen pratade Eva om att det är så irriterande när folk sitter på bussen och pratar högt och ljudligt i mobilen med högtalarfunktionen påslagen, så man tvingas lyssna på, inte bara den som sitter på bussen, utan även den de talar med.

Igår när jag var på vårdcentralen i Hemse var jag utsatt för samma sak. En äldre kvinna satt, med mobilen bekvämt liggande i knät, och pratade med en manlig bekant, högt och ljudligt så att samtliga i väntrummet kunde ta del av samtalet.  Vilket oskick!

Får jag ett samtal i offentlig miljö svarar jag bara om jag måste och är jag på en restaurang t ex och måste svara, går jag ut. Här satt hon och pratade om sina privata mellanhavanden som om det angick hela världen.

Hallå, här är jag!! Lyssna på mig, för det jag har att säga till Kalle är jätteviktigt och det måste sägas just nu, så att alla i bussen, eller i väntrummet får höra det. Det angår alla! Och vet Kalle om att högtalaren är på? Han kanske inte alls är intresserad av att hans tankar sprids till allmänheten. Vad säger GDPR om det här?

Vaffö gör de på detta viset? Det kan man verkligen fråga sig. Högtalarfunktionen är ett bra hjälpmedel många gånger, men i offentlig miljö borde den vara förbjuden. Vi har så många fiffiga förbud, så varför inte ett till. 🙂

 

Dagens ordspråk:
Den som är stark måste också vara snäll.

 

Jag avskyr….

…de här biobag-påsarna som Konsum infört i stället för de små plastpåsarna till frukt o grönt som de haft förut. Jag inser ju varför de har gjort det och det är ju vällovligt att tänka på miljön, men finns det inget alternativ som inte luktar så äckligt! De är tillverkade av samma material som de påsar vi har att samla kompost i, men där kan jag acceptera lukten. Det ska ju slängas alltihop.

Jag vill nästan inte äta det som har varit i dem och har börjat fundera på att skaffa några egna småpåsar som man kan använda i stället för dem. Dessutom är de av dålig kvalité! Risken är stor att påsen spricker och så står man där med potatis rullande längs golvet.

I dag var det en kvinna som stoppade ner två flaskor öl i en sån påse, i stället för att betala för en vanlig kasse. Påsen gick sönder och båda flaskorna krossades och ölet flödade över hela golvet. Det tog en bra stund innan allt var uppstädat efter det missödet. Döm om min förvåning då hon, när hon fick nya ölflaskor, gjorde om samma manöver igen, men den gången gick det bra.

Det är sommar och varmt och skönt i dag också och på förmiddagen fällde jag upp parasollet och stod under det och planterade det jag köpte igår.

Sedan tvättade jag trädgårdsmöblerna och sanerade på uteplatsen, så nu är det fint där i alla fall till midsommar. Om inte höskörden på Stenstugu ställer till det alltför mycket firar vi nog midsommarfton här hos mig.

Dagens ordspråk:
Rent samvete beror ofta på dåligt minne.

Nu blev det kort

Ungefär sedan lunch har vi haft solsken och det är rätt varmt, men blåsten är hemsk. Mina krukor med penséer som var så fina är totalförstörda. Vinden har vräkt omkull dem så de hänger längs kanterna. Jag hade tänkt och ha dem länge till, men nu får jag nog ta bort dem, för jag tror inte att de går att rädda. Jag trodde att det skulle hjälpa att de stod inne mot väggen, men det gjorde det inte. Nu får jag lägga upp en plan för inköp av lite sommarblommor nästa vecka.

Jag tog bilen när jag skulle till frissan, för jag skulle åka och handla på Konsum när jag var färdig där och på vägen låg det massor av grenar och ris från träden runt omkring och en och annan soptunna också. På Konsum kunde jag inte motstå en kartong jordgubbar, men det köpet ångrar jag, för de var inte alls goda. De holländska som jag köpte för några veckor sedan var mycket bättre. Man borde få provsmaka innan man bestämmer sig tycker jag!

Sommarfrisyr

Trevlig onsdagskväll!

Jag är den på stranden som…

…gärna solar, men undviker att bada. Jag är en riktig badkruka och jag tycker att det är väldigt besvärligt och byltigt att hålla på och byta om i sanden. Jag tycker att det är trevligare att svalka av mig genom att bara gå och strosa i vattenbrynet. Ska jag bada föredrar jag en pool.

Sen kan man kanske fråga sig varför jag åker till stranden om jag inte vill bada? Förr var det mycket för friden och stillheten. Utanför Stenstugu är det väldigt mycket trafik sommartid och att få byta ut trafikbruset mot ljudet från vågorna och skrattande glada barn var helt underbart.

Nu är det kanske mer för att jag inte tycker att det är så lockande att klä av mig och ligga och sola med folk från området spatserande alldeles i närheten. Jag sitter ofta och gärna ute, men påklädd. Man är ju ingen pangbrud längre precis.

Det var dagens utmaning från Orsakullan.

Trevlig fredag!

Hundratals hedrade Josefin Nilsson med ljusmanifestation i Stockholm i kväll

Jag såg filmen om Josefin Nilssons liv igår eftermiddag och det var fruktansvärt att se hur destruktiv en kärlek kan vara. Att den starka, vackra, glada människan bröts ner så totalt att det faktiskt ledde till hennes allt för tidiga död.

Och vad blev hans straff, en villkorlig dom! Han borde fått livstid, precis som vilka andra mördare som helst. Nej, i stället fortsätter Dramaten att hålla honom under armarna och låter honom fortsätta att spela där, precis som om ingenting hänt.

Se filmen, ”Älska mig för den jag är” som kommer på SVT1 den 29 mars, eller se den på SVTPlay.