Matprat – Sida 20 – Livet efter 80

Spökstaden Klintehamn?

20 februari, 202020 februari, 2020 av Ingrid, publicerad i Klintehamn, Matprat, Nyhetskommentarer

Den rubriken kan man läsa i en insändare i GA i dag och den fortsätter: KLINTEHAMN
Det brister i hjärtat!

Ja nog brister det i hjärtat när man tänker tillbaka på det blomstrande samhälle jag växte upp i och jämför det med dagens. Är man som skribenten säger född och uppvuxen i Klintehamn och inte varit här på ett bra tag blir man nog chockad över att få se hur orten förändrats. Det är bara att hoppas på att trenden vänder, på ett eller annat sätt.

Det var soligt i morse, men medan jag morgonpysslade och klarade av ett par telefonsamtal mulnade det mer och mer och när jag till slut var redo för dagens utflykt som gick till återvinningen var det inte bara mulet utan också dimmigt. Jag lämnade av en hoper elektronikprylar och innan jag åkte in på samhället igen tog jag en sväng ut på hamnen. Bilen svänger nästan ut dit av sig själv, för Åke var nog ute på hamnen i stort sett en gång varje dag och ibland två.

När jag åkte hem tänkte jag stanna till vid Kustgrillen och beställa en Pad Thai att ta med hem till lunch, för det tycker jag är jättegott, men åkte ändå förbi och fortsatte till Konsum. Grädden var slut och så behövde jag en ny disktrasa. Där, i röran i en stor kyldisk, låg det en hög med förpackningar som såg spännande ut.

Chicken Panang stod det på kartongen och där skulle finnas kyckling, bambuskott, vitt och svart ris och massor av goda kryddor i såsen. Det kunde jag inte stå emot och det var jättegott och det enda jag behövde göra var att salta lite. Den kommer jag att köpa igen! En fruktsallad på en kiwi, en clementin och ett äpple fick avsluta torsdagens lunch

Dagens ordspråk:
Som man ropar i skogen får man svar.

Knep och knåp och mera fisk

9 februari, 20209 februari, 2020 av Ingrid, publicerad i Matprat, Nostalgi, Tänkt

När vi var nygifta, brukade jag vara ledig från morgonmjölkningen i ladugården på söndagarna. Åke gick upp tidigt och eldade så att den skulle finnas varmt och skönt badvatten och jag fick kaffe på sängen innan han gick ut och mjölkade och sedan väntade en skön stund för min del, innan det var dags att gå ut och mata kalvarna, för det var mitt jobb alla dagar. Nu har jag inget badkar och det är väl lika bra det när man lever ensam, det går ju bra att duscha också och det gjorde jag i dag som vanligt när jag klarat av frukosten.

Jag använder LdB Hudlotion året runt och jag har den både på kroppen och i ansiktet. Jag smörjer in mig varje gång jag duschat eller tvättat mig och den håller huden mjuk och len. Det enda problemet är att det är så svårt att få ut det sista ur flaskan. Jag ställer den upp och ner, jag dunkar och ruskar och får ut en liten klick då och då. Det går inte att skruva av hatten, för den är fastsvetsad. I dag fick jag en liten klick som räckte till ansiktet, men sen var det tji. Jag kände ju på tyngden att flaskan inte var tom, så jag tog den med ut i köket och gick till angrepp med brödkniven och titta så mycket kräm det finns kvar. Där lurade jag dem allt! Nu förvarar jag halvorna i en plastpåse, så jag hoppas att jag ska kunna använda upp den där krämen innan den torkar.

Jag har just kommit in efter en vända ut till soprummet och visst blåser det, men det lär ska bli värre. Jag fick fisk av Bosse igår, för han rökte flundror och en sik i fredags och igår kväll smakade jag av fiskarna tillsammans med äggröra. Det var väldigt gott, men i dag kände jag på doften i diskbänkskåpet, att jag nog borde förpassa resterna till ett lämpligare ställe.

Dagens ordspråk:
Fattigdom är inte att äga lite, utan att sakna mycket.

Trevlig söndag!

Fem en fredag v6 – Spel

7 februari, 20207 februari, 2020 av Ingrid, publicerad i Bloggteman, Brf, Matprat

Solen sken så vackert i morse när jag vaknade och det var vitt av rimfrost på gräsmattorna och taken och termometern stod på -3º. Nu har det mulnat och det är ett par grader varmt. Jag hade en ordförande på besök på förmiddagen och när han gått började jag med matlagning. Den sista biten av laxen skulle ätas upp och i dag blev det i form av en fisksufflé på det som var kvar av den biten jag gravade. Jag hade inga små suffléformar, men använde ett par kaffemuggar i stället och det gick hur bra som helst.

Den här veckan handlar fredagsfrågorna från elisamatilda om spel.

1. Vilken typ av spel gillar du mest?
Numera blir det inte mycket spelande, jag har ett par kortlekar det är det enda, men förr spelade vi Monopol och så framför allt Bondespelet. Vi var ju bönder, så det låg nära till hands och barnen tyckte att det var roligt. Yatsi och Fia med knuff är också kul och så spelades det Couronne ett tag, men det var mest maken och äldste sonen som roade sig med det.

2. Vilken kategori kan du bäst i frågesporter?
Jag vet inte om jag har någon speciell kategori där jag är bättre än på någon annan. Är det något jag är dålig på så är det sport. Annars är det väl frågor som rör vanligt allmänbildning typ Vem vet mest.

3. Monopol eller Risk?
Det blir absolut Monopol, för det är roligt. Risk vet jag inte ens vad det är?

4. Spelar du något spel i mobilen?
Aldrig! Det blir alldeles för mycket skärmtid ändå.

5. Är du en dålig förlorare?
Nej det tror jag inte. Jag tar nog både vinst och förlust med jämnmod.

Dagens ordspråk:
Om du kan skilja på goda råd och dåliga råd, så behöver du inga råd.
(Lite konstigt ordspråk tycker jag?)

Ha en fin fredag!

Lite av varje

5 februari, 20205 februari, 2020 av Ingrid, publicerad i Brf, Matprat, SPF, Tänkt, Vårtecken

Det är sol i dag, men blåsigt och bara någon enstaka plusgrad. Man blir så glad när man vaknar och ser att det är ordentligt ljust ute. I dag behövde jag inte ens tända lamporna i köksfönstret för att kunna se när jag skulle läsa tidningen när jag kom upp vid kvart i åtta.

Jag duschade och tvättade håret och när jag var klar i badrummet samlade jag ihop alla använda handdukar och kastade dem i tvättmaskinen. Jag brukar tvätta på 40º, men i dag högg jag till med 60º för det kändes som om handdukarna behövde det, men det är något hemskt så mycket längre tid det tar. Ska det verkligen behövas en timme extra för att öka värmen 20º? Det är väldigt konstigt tycker jag!

Fast det är likadant med diskmaskinen. Skondisk 35º går i ett nafs, ökar man till 50º står den där och går i flera timmar.

Jag var ute och ruskade en matta och fick se att krokusen förökar sig

Vi pensionärer kan konsten att hushålla och det här är fjärde måltiden på den lilla laxen som jag fick av Bosse i förra veckan. I dag har jag gjort en laxpuddning på en bit av gravlaxen. Det kanske ser lite färglöst ut på tallriken, men dillen var slut och salladen och tomaterna också. Som kompensation åt jag en kiwi till efterrätt, så jag fick i mig lite vitaminer i alla fall. Nu är det inte så mycket kvar av gravlaxen, men en macka räcker det nog till.

Nu ska jag gå ut en vända och bland annat lämna av lite papper hos en valberedning. SPF har årsmöte på måndag, så det är lite att förbereda inför det. Och mer föreningsarbete är det i dag, för i kväll har bostadsrättsföreningen ett styrelsemöte. Det är mycke´nu!

Dagens ordspråk:
Att vara chef är en position, att vara ledare är en relation.

Ha en skön fortsättning på dagen!

Årets första

3 februari, 20203 februari, 2020 av Ingrid, publicerad i Matprat, Vårtecken

Det är ett väldigt vackert vårväder i dag, solen skiner, det är +4º och nästan vindstilla. Jag har varit ute och tagit ner julbelysningen och då fick jag se att jag hade små gula krokusar i rabatten utanför vardagsrumsfönstret. När jag var färdig tog jag mig en promenad i Vallekvior, utan mössa på mig till och med och det var jätteskönt i solen.

I min rabatt

I skogen längs Vallekvior

I grannens gräsmatta

Innan jag gick ut satte jag igång tvättmaskinen och när jag kom hem hade den jobbat färdigt och det var bara att hänga upp tvätten och sedan höll jag på med lite föreningsarbete fram till lunch. Det är mycket att hålla ordning på den här tiden på året.

Jag fick en liten lax av Bosse häromdagen och den fileade jag. Jag stekte stjärtbitarna till kvällsmaten och resten av filéerna la jag i frysen, för jag ville grava dem och färsk, viltfångad lax måste man frysa in i minst två/tre dygn, innan man gravar eller kallröker, för att eliminera risken för parasiter.

Dagens ordspråk:
Lyckan är inte att vara framme. Lyckan är att vara på väg

Ha en skön måndag!

Julbord nr 3

15 december, 201915 december, 2019 av Ingrid, publicerad i Julbord

Halvett kom Carina och Bosse och hämtade mig, för klockan ett hade vi beställt bord på Suderbys Herrgård. När vi kom fram hade redan barnbarnen och Krister och Thomas kommit och efter en stund kom Eva och Claudio också. Vi började med lite glöggmingel och sedan var det dags för att äta. Allt var lika trevligt och gott som när vi var där senast och deras dessert/godisbord var helt fantastiskt.

Tomten tog emot

Silltallriken

Det kalla köttet o sallader

Svampmelett o prinskorv var det enda av det småvarma jag orkade, men det fanns mycket annat att välja på

Dessert: Päronkaka och vanlijsås, Saffranspannkaka, Mousse, Kladdkaka, Cheescake och Fruktsallad

Jag hade kanske inte så mycket på mina tallrikar, för det finns begränsningar för hur mycket jag kan äta, men allt var väldigt gott och jag tycker att vi hade ett par trevliga timmar tillsammans och det var ett trevligt avbrott mitt i julstöket.

Ha en fin fortsättning på tredje advent!

Juldoft

12 december, 201912 december, 2019 av Ingrid, publicerad i Matprat

Den första hyacinten har slagit ut och precis som det stod på lådan när jag köpte den, så doftar den inte så starkt. Hyacinter är verkligen juldoften framför alla andra och den vill jag inte vara utan, men de där riktigt starkdoftande är nästan jobbiga.

Det är ljust i dag och glimtvis har man kunnat ana en sol däruppe bakom molnen. Jag fick lite jobb med hemsideuppdateringar på förmiddagen och en ordförande ringde och var lite orolig, men sen gick jag till Konsum för att handla det jag glömde igår och nu har jag satt degen till nötkakor enligt mammas recept. Degen ska vila en timme innan man rullar bollar av den, så medan jag väntar på att få fortsätta hamnade jag här vid datorn.

När jag var barn kunde jag aldrig äta hasselnötter, eller något som det var hasselnötter i. Halsen svullnade och det kliade i svalget och det var väldigt obehagligt, men nu har jag inga problem alls med det och de här nötkakorna, som jag bara gör till jul, gillar jag verkligen.