Det var ett fasligt tjat om våren på radio Gotland i morse och nu kan man läsa på helagotland.se att villkoren för att man ska kunna tala om vår är att: Sju dygn i rad ska medeltemperaturen vara högre än 0,0 grader. Så lyder den metereologiska definitionen av vår – och nu har Gotland levt upp till den. Och våren räknas då från och med den första av de sju dagarna, så i år kom våren den 15:de februari.
Vår eller inte, det går nog att diskutera, men det viktigaste är att det inte blåser och det har det inte gjort varken igår eller i dag och solen har glimtat till då och då. Och när det är sånt väder är jag gärna ute.
Igår fick jag dock avbryta min brevbärarrunda, för det började regna, så efter att ha klarat av de södra kvarteren skyndade jag hem och det kanske var lika bra, för då fick jag anledning att gå ut en vända i dag också och nu är det klart för den här gången.
Den här grinden tycker jag är så fyndig!
På hemvägen gick jag in på Konsum och handlade lite (sånt som var lätt att bära). Bilen ska nog vädras lite fram mot veckoslutet så då får jag köpa hem det som är tungt.
Det här hade posten levererat medan jag var borta.
Gårdagen, som startade med snöslask och allmänt elände, ordnade till sig fram på dagen. Solen kom fram och snöblasket töade bort och när jag ätit lunch såg det så lockande ut att jag tog mig en promenad ner på samhället. Jag passade på att göra ett besök hos en av justeringskvinnorna och fick hennes namnteckning på årsmötesprotokollet och en trevlig pratstund därtill. Sedan gick jag hem igen och satte mig och läste ett tag.
Vår husbibliotekarie har fått en ny laddning böcker och den här alldeles nyutgivna boken om Ukraina och president Zelenskyj håller jag på och läser nu. Det har varit dåligt med läsning i vinter, men nu börjar livsandarna och läslusten vakna till liv igen.
Författarna till boken är de två franska journalisterna och krigskorrespondenterna Régis Genté och Stéphan Siohan. I boken försöker de inte bara teckna en bild av hans bakgrund och karriär i nöjesbranschen och politiken, de försöker också förklara fenomenet Zelenskyj.
Boken är väldigt intressant och lättläst och man får lära sig mycket om Ukraina av i dag. De långa ryska namnen med sina många stavelser är väldigt vackra och jag försöker läsa ut dem så gott jag kan. Kolomojskyj, Goloborodgo, Kirjusjtjenko……
Ukraina har kommit långt i den digitala utvecklingen och Volodymyr Zelenskyj har lanserat en mobilapp som gör att 13 miljoner ukrainare kan sköta många av sina myndighetskontakter via den. Enligt boken är Ukraina också det första landet i världen som godkänner elektroniska pass. Jag är osäker på vad det innebär, men säkert följer flera länder efter.
För jag blir lite fundersam?? Om de är ensamma om att godkänna elektroniska pass kan de väl inte ha så stor användning för dem, om det inte är så att de används inom landet förstås, som någon typ av id-kort. Det där begriper jag inte riktigt!
Jag tycker att det vore väldigt bra att kunna ha både körkort, pass och id-kort i mobilen, för den är ju alltid med, men det kommer kanske. Jag har ett Freja-id, som jag har haft användning för några gånger när jag glömt körkortet hemma, men det är ju inte godkänt överallt.
Det här är också läsvärt!
I dag är det också någorlunda hyfsat väder, så jag tänkte att jag ska ta en vända runt samhället och agera brevduva. SPF Klinteorten har några medlemmar som inte var med på årsmötet, som bor på gångavstånd från Odvalds och eftersom de ju missade sitt programblad för 2023, så tänkte jag ta med mig några stycken på Klinterundan och stoppa ner i deras brevlådor.
Ingen tidning i dag och gul vädervarning, det är måndagsmorgonen på Gotland. Nu hör de där två nyheterna inte ihop, för den uteblivna tidningen beror på någon miss i transportledet och vädervarningen är utfärdad på grund av snöslabbet som vräker ner just nu och risken för ishalka.
Den inställda tidningen rapporterades det om redan igår kväll, så jag hade funderingar på att inte gå upp alls i dag, men visst gjorde jag det. När jag satte mig vid köksbordet bläddrade jag igenom måndagens GA på mobilen och sedan letade jag fram en gammal tidning med ett olöst korsord, som jag roade mig med medan jag drack morgonkaffet.
Nyheterna håller jag mig uppdaterad med under dagen genom radio Gotland och aviseringar från helagotland.se, så dem har jag koll på, men ingenting kan ersätta charmen med att sitta vid köksbordet och prassla med en alldeles ny tidning och även om nyheterna i den inte är några egentliga nyheter längre när den landar på min dörrmatta, så innehåller GA många intressanta artiklar. Jag tycker faktiskt att den är riktigt bra! Digital teknik i alla ära, men jag vill ha min papperstidning, i det fallet är jag otroligt konservativ.
I dag upptäckte jag ett vårtecken så gott som något – Det är dags att byta till tjocka sommargardiner! I dag var det första morgonen som solen störde morgonslummern vid halvåtta-tiden. Det är ett strålande vackert solsken i dag, men det är bara en plusgrad och det blåser i dag också.
Ottoställde dock inte till det speciellt mycket här på Gotland. Vi slapp både strömavbrott, inställda färjor och trafikbekymmer på vägarna. Jag var vid frissan i fredags och då var det hemskt regnigt och blåsigt, så jag tog bilen, annars har jag hållit mig inne både fredag och lördag. Jag har ju haft en hel del att pyssla med efter årsmötet, så det passade i och för sig bra. Nu är protokollen klara och kontrollerade både avigt och rätt i omgångar, så nu återstår det bara att få dem justerade och underskrivna av ordförandena.
Jag var ute och ruskade av sand och grus från dörrmattan i morse och tyckte att det blåste hemskt, men jag kände ändå att jag borde gå ut en vända. Så jag samlade ihop mig och satte kursen mot Barkan och det var faktiskt rätt skönt ute och man märker att solen värmer.
I Vallekvior kämpar de små botaniska krokusarna sig upp genom det tjocka täcket av lövDagens promenad blev inte några 6 km men väl hälften i alla fall och det är jag nöjd medHär hemma frodas vintergäck och snödroppar och även snökrokus, som de botaniska också kallas. Rut, min granne mittemot, brukar få hela gräsmattan full av dem.
Har du någonsin brutit mot lagen och inte åkt fast, i så fall hur?
Det tog en stund innan jag kunde komma på om jag begått någon lagöverträdelse, men som jag satt där och rannsakade mitt samvete kom jag på en sak.
Jag vet inte riktigt när det var, men mamma bodde på Garvaregatan i alla fall, så det är jättelänge sedan, men en kväll ringde hon ganska sent och ville ha hjälp. ”Kan du komma ner med en katt,” nästan grät hon. Hon var alldeles förtvivlad, för hon hade sett en mus under soffan i vardagsrummet. ”Nej, det funkar nog inte att köra ner med en katt, men jag kan komma ner med en musfälla”, sa jag, tog på mig ytterkläderna och körde iväg.
Vad jag totalt glömde bort i brådskan, var att jag hade druckit vin till middagen och det kom jag inte på förrän jag var nästan hemma igen från det ovanliga uppdraget. Jag tvivlar på att det blivit något utslag på alkomätaren om jag haft oturen att bli stoppad, för det hade trots allt gått ett par timmar sedan vi åt, men det gick några kalla kårar längs ryggraden när jag kom på att jag kanske kört med en olaglig promillehalt i blodet.
Tilläggas kan att musen fastnade i fällan under natten och mamma, som tyckte att det var så otäckt, kastade fällan med mus och allt.
Det var en riktigt mörk och dyster dag igår, så det var tur att jag hade något trevligt att göra. SPF Klinteorten hade sitt årsmöte i Klinte församlingshem och det var rätt många medlemmar som hörsammat kallelsen . Kommittén hade ordnat det så trevligt med smörgåstårta och sedan kaffe och goda kakor. Och jag hade turen med mig när det var dags för lottdragning. Vid den sista dragningen, då det bara fanns en vinst kvar, hade jag rätt nummer. Den vinsten är jag väldigt nöjd med.
De små ljuslyktorna är jättesöta och dem vet jag precis var jag ska placera.
Dessutom blev jag avtackad med en ask Aladdin, för jag avgick ur styrelsen. Efter tio år, först som kassör och sedan som sekreterare, tycker jag att det kan räcka. Jag tycker att jag gör konstiga tankevurpor ibland, igår hade jag t ex skrivit Medeltidsveckan när jag menade Almedalsveckan och det beror inte på slarv, dessutom så hör jag dåligt och är rädd att missuppfatta saker och ting. Nu ska jag bara försöka få till ett par sista protokoll från igår.
I dag är det fredag och trots att SMHI talat om mulet och regn, så skiner faktiskt solen in på mig just nu. I eftermiddag ska jag gå till frissan och fixa till mig lite. Något stämmer inte riktigt i nacken.
Men nu är det först dags för Elisamatildas fredagsfrågor:
Fem en fredag v7: Positivitet
1.Vad har du gjort för dig själv i veckan? Tagit ett par ordentliga promenader.
2. Vad gör du för att må bra? Försöker tänka på att jag ska äta bra.
3.Hur livar du upp en tråkig dag? Köper mig en bukett blommor, eller något gott att äta eller dricka.
4.Vad skrattar du för tillfället åt? Inget speciellt?
5.Hur kan idag bli en riktigt bra dag? Om solen fortsätter lysa blir det garanterat en alldeles utmärkt dag.
När mamma var lika gammal som jag är nu, bodde hon på Garvaregatan i Klintehamn och hade en trevlig tvårumslägenhet där. Hon trivdes nog ganska bra med tillvaron, men skulle bara få bli kvar där ett år till, för då föll hon så olyckligt att hon bröt lårbenet och efter nästan en månad på lasarettet fick hon flytta direkt därifrån till Åvallegården.
Pappa blev aldrig så gammal som jag, för han dog tidigt. Han var bara 49 år gammal när han lämnade mamma ensam med oss tre systrar.
Livet efter 80 