november 2022 – Sida 3 – Livet efter 80

Bloggtorka

16 november, 202216 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Dagbok

I dag lider jag av akut bloggtorka, så jag har dammat av en gammal utmaning från 2008. Jag har en hel del sådana sparade, men när jag försöker gå in på de hemsidor jag en gång fått dem ifrån, är de nästan alla borta. Den här fick jag från Bettan 11 mars 2008 och även hennes hemsida är obefintlig.

Egentligen ska jag ju i min tur utmana tre andra bloggare, men jag avstår från det. Utmaningen finns till förfogande för den som känner för det. Det är bara att kopiera!

Väder utanför ditt fönster: Novembergrått med en temperatur på 7º och hemskt blåsigt.
Lyssnar på just nu: Lite tinnituspip i mina öron.
I går gick du och la dig: Kl. 23:05
Idag vaknade du : Först vid fyra-tiden, men somnade om och vaknade halvåtta.
Vad har du på dig: Jeans och en lila tröja.
Senaste som ringde dig: Min syster Kerstin.
Senast du ringde : Min syster Kerstin.
Senaste som skickade dig sms: Early Bird som talade om att de hängt ett paket på mitt dörrhandtag.
Senaste som du skickade till: Till Kraka med ett tack för vackra blommor.
Senaste vän du addade på Facebook: Har inte ”addat” någon på länge, så det minna jag inte.
Som addade dig: Ingen aning.
Senaste person som mailade dig: En medlem i SPF.
Senaste person som du mailade: Svarade henne.
Sista hemsida du besökte/läste: Toftagårdens, (ett julbord ska bokas).
Ska/har gjort/göra idag: Ska sätta på sätta på några potatisar till lunchen, har varit ute i soprummet med lite skärp, städat badrumsskåpet, pratat med vår vaktmästare…..

Trevlig onsdag!

Det blev inte…

15 november, 202215 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Trädgård, Väder

….. någon städning av bokhyllan igår, för innan jag var färdig med pellisslakten var det lunch. Jag hade ju åtta krukor av olika storlekar som skulle tömmas och plantornas rötter skulle befrias från jord. Jag gick med flera spann jord och rötter som jag tömde i en hög vi har bakom containern med trädgårdsavfall och de största krukorna körde jag dit på min pirra och tömde dem direkt där när jag grävt ur pellisarna.

Nu får plantorna stå i inneförrådet till någon gång i mars, för då är det dags att plantera dem igen. (Om de överlevt min misshandel förstås?)

Efter lunchen pratade jag först med min syster Kerstin i telefon en stund och sedan tog jag en promenad till Konsum-Posten, för jag hade ett paket att hämta. Det var fortfarande mulet, men väldigt behagligt ändå. När jag kom hem var klockan nästan halvtre och då kände jag att jag gjort nog för i dag och dessutom var det dags för eftermiddagskaffe.

De här vackra rosorna sträckte stolt på sig och räckte en bra bit över staketet.

Vädret i dag är en kopia av gårdagens och det är 7º och det får man väl vara nöjd med den 15 november. Jag känner av gårdagens övningar, för de största krukorna är rätt tunga, så i dag ömmar ryggen lite, men det går väl förhoppningsvis över. Lite träningsvärk får man väl tåla!

En tidig morgonfågel, en Early Bird, hade hängt en kasse med färgpatroner från InkClub på mitt dörrhandtag i morse, så nu har skrivaren fått nytt svart bläck. Jag har också lagt in en annons för SPF Klinteortens räkning på helagotland.se och tagit vara på lite tvätt. Så nu kan jag inte hitta på något mer för att slippa undan bokhyllan. 😉 Fram med dammsugaren!!

PS precis när jag skulle uppdatera det här inlägget tittade solen in genom fönstret. Så härligt, nu kan jag släcka lampan! DS

Trevlig tisdag!

Farsdagslunch på Stenstugu

14 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Fars dag, Stenstugu, Väder

Söndagen började ju rätt bra med nästan ingen blåst och lite solsken, men innan det var dags för mig att åka iväg hade det blivit allt dimmigare. Det kändes riktigt kyligt när jag gick ut till garaget, men solen lyste ännu lite svagt. På Stenstugu var båda barnbarnen hemma och Eva stod redo med maten.

*Eva bjöd på en härlig svampgratinerad fläskytterfilé med potatisgratäng och bönor och efter maten fick jag hjälp av Gaetano med ett problem som jag kände att jag inte klarade av själv.*

Eva satte på kaffet och när Gaetano var färdigt med det jag ville ha hjälp med – en uppdatering av hemsidan för Italiens vänner Gotland, satt vi kvar vid bordet, drack kaffe och åt pepparkakor och pratade en stund innan jag åkte hem. Dimman hade tätnat under eftermiddagen och jag ville åka innan det blev mörkt.

*När jag kom hem låg dimman tät över Odvalds.*

Väl hemma hamnade jag framför teven. Just nu ser jag den femte säsongen av The Crown, med Imelda Staunton i rollen som Drottning Elisabeth och igår såg jag de sista avsnitten. Jag tycker att den här femte säsongen är bra, men inte i klass med de föregående. Det är liksom inget flyt i den, utan de tio avsnitten känns nästan som separata filmer.

I dag är det måndag och det är en klassiskt grå novemberdag med 8º och svaga vindar. Jag tror att jag ska ge mig på bokhyllan i vardagsrummet i dag, men först av allt ska jag gå ut i förrådet och ”slakta” pelargoniorna och ta in dem så de inte riskerar att frysa. Det här milda vädret kan väl inte hålla på hur länge som helst?

Glad måndag!

Fars dag

13 november, 202213 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Fars dag

Sedan 1949 har Fars dag eller Ofars dag, som man säger på gutamål, firats den andra söndagen i november, men den blev inte populär förrän på 70-talet. Jag kan faktiskt inte minnas om vi firade fars dag när jag var barn, men det skulle jag tro. För han var en älskad pappa!

Min pappa har ju varit borta länge, men här är han i alla fall ute på en cykeltur. Jag tror inte att det är jag som sitter på cykeln utan någon av mina småsystrar.

Vi hade inte bil, så det blev många cykelturer runt i omgivningarna. Och när vi var små och inte kunde cykla själva spände pappa en cykelkärra efter sin cykel och på cykelkärran satte han en trälåda där vi barn placerades. Sen bar det ut på äventyr till Vivesholmar, Masshagen eller kanske Korumpen.

Tack pappa för allt du lärde oss om djur och natur!

Det var kallt i morse, men det är alldeles vindstilla och en aning solsken nu på förmiddagen. Jag är bjuden till Stenstugu på farsdagslunch, för där ska vi fira pappa Claudio!

Grattis alla pappor!

Besviken

12 november, 202212 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Fars dag, Sorgligt, Tänkt

Det är en helt fantastisk novemberlördag med svaga vindar, en klarblå himmel och runt 13º. Jag har inte varit på någon promenad, utan det blev en biltur på förmiddagen i stället och jag började med att åka till Konsum.

Där hade de släppt loss tomtar av olika storlekar och den här var en riktig bjässe. Förutom den vanliga veckohandeln köpte jag nya gravljus och en bukett rosor, för det är ju Fars dag i morgon.

Det jag handlat var inte något speciellt ömtåligt, så jag fortsatte direkt upp till Fröjel kyrkogård. Batteriljusen, som jag köpte hos Clas Ohlsson i tisdags, satte jag bland växterna i gravlådorna på Åkes och hans föräldrars grav och det blev riktigt bra. Och så fick Åke fem rosor. På Emma o Gustav grav satte jag ett nytt ljus i gravlyktan.

Nästa stopp blev på Klinte kyrkogård och det blev verkligen en besvikelse. Så det såg ut! Förutom att det var ogräsigt och okrattat var de liggande gravstenarna och gravlyktan nedsmutsade av jord. Jag misstänker att kyrkogårdsarbetarna kört med lövblåsare i stället för att räfsa ihop löven och på det sättet sprutat upp jord och skräp. Det fanns en borste bland redskapen, men den var full av jord den också, så när jag försökte använda den blev det ännu värre och vattnet var avstängt, så det gick inte att spola av vare sig kvasten eller stenarna. Det var inget annat att göra än att åka hem och hämta vatten och en borste.

Lite bättre blev det i alla fall, och pappa fick några rosor han också.

Vi betalar en summa varje år för gravskötsel, men frågan är vad vi betalar för egentligen? Att det var en massa löv som jag fick kratta bort har jag förståelse för, för med de hårda vindar vi har haft kan de ha kommit långt bortifrån, men ser man att gräsklippare och lövblåsare sprutar upp gräsklipp och jord på växter, lyktor och gravstenar ska man se till att städa bort det. Det tycker jag faktiskt att man kan begära. Förra gången jag var där var ljungen och murgrönan dolda under en massa gräsklipp. Så har det aldrig sett ut på Klinte kyrkogård förut!!

Det blev en sen lunch i dag, för jag var inte hemma igen förrän klockan var halvtvå. Jag hade köpt ett par fläskkotletter på Konsum, så det var kvickt tillagat. Potatisen skär jag i bitar och kör en stund i mikron och sen eftersteker jag den bredvid köttet. Kotletten var lite seg, men god ändå!

Nu börjar amaryllisarna slå ut.

Trevlig lördag!

Fem en fredag

11 november, 202211 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Bloggteman

På fredagarna ställer elisamatilda fem frågor och i dag handlar det om mörker.

Vad tycker du om att vrida klockan åt det ena eller andra hållet? Jag tycker att vi omgående ska sluta med de dumheterna och jag vill också att sommartid ska bli vår normaltid, för jag gillar långa ljusa kvällar. Inget mer vridande fram och tillbaka!
Vad innebär mörkret för dig? Jag blir lite smådeppig, men nu tröstar jag mig med att om 1½ månad så vänder det.
Har den här hösten varit mörk eller ljus för dig? Den här hösten har varit ovanlig varm och fin, så trots att det ju varit lika mörk som vanligt har den ändå varit ljus.
När famlade du senast i mörker? Jag har ingen aning för här famlar man inte i mörkret! Här är så väl upplyst, så jag kan gå upp på natten utan att tända några lampor och det var väldigt länge sedan vi hade något strömavbrott.
Av vilken anledning var du senast uppe mitt i natten? Ett nattligt besök på toa.

*Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret!* /Konfucius

Solig torsdagseftermiddag

10 november, 202210 november, 2022 av Ingrid, publicerad i Böcker, Klintehamn, Promenader

Det blev ingen promenad igår, för det vackra förmiddagsvädret försvann och jag hamnade i soffan med en bok i stället. Just nu läser jag Konsulten som inte ville bada, det är en roman skriven av Mikael Bergstrand och den är faktiskt rätt småtrevlig.

I dag är vädret helt omvänt mot gårdagens, för det var mulet i morse, men molnen lättade och torsdagseftermiddagen har varit helt strålande fin. Jag vete rackar´n vad jag pysslade med i förmiddags, för helt plötsligt var det dags för lunch, men färgen i skrivaren var slut, så det skulle beställas ny och högkostnadsskyddet för medicin går ut den 12/11, så det måste också kollas upp och då upptäckte jag att två recept har gått ut, så då skulle det bokas nya.

Efter lunchen gick jag ut på en Klinterunda och fick en trevlig pratstund med en bekant som satt på en bänk utanför Vallemo och njöt i solskenet. Sedan fortsatte jag till Kupan och gick in där och pratade en stund och därefter var jag på Apoteket och hämtade ut en förpackning Eliquis. Man kan verkligen vara tacksam över vårt högkostnadsskydd, för den förpackningen skulle annars ha kostat mig över 1700:-.