Vilken vinter vi fått! I dag är det -3º och snöbyar som är riktigt täta. Jag glömde få hem en purjolök igår, så den där soppan jag tänkt mig att koka i dag får jag avvakta med, för utan purjolök går det inte och vädret och väglaget gör att jag håller mig hemma. Det får bli fiskpinnar och potatismos till lunch i dag.
I stället för att rusta i köket har jag klurat på elisamatildas fredagsfrågor och här kommer mina svar:
1. Vilken månad tycker du alltid känns längst?
2. Vilken tid på året går fortast?
3. När på året är du som gladast?
4. Hur skulle ditt år se ut, vädermässigt, om du fick välja?
5. Vilken är din favorithändelse som återkommer varje år?
Ni som har tillgång till helagotland.se eller har en GA, läs Mikael Mellqvist´s krönika i dag. Rubriken är: Att stoppa döden går inte, men att stoppa livet går bra. Han sticker verkligen ut näsan!
Om jag håller med? Njaaaa, men visst har tankarna gått åt det hållet, speciellt när vi 70plussare sattes i karantän. Det kändes bittert när man märkte att folk blängde surt när man gick och handlade och det fanns till och med de som satt i bilen på parkeringsplatsen och räknade hur många gråhåriga som gick in i affären. Men tänk om alla fortsatt leva som vanligt, vad hade hänt då? Jag kan inte låta bli att tänka på konserten i Burgsvik där 29 av 31 deltagare smittades med covid-19. Ingen vet förrän vi har facit i hand om myndigheterna kunnat agera annorlunda. Om vi nu får något facit?
Dagens ordspråk:
Att vara chef är en position, att vara ledare är en relation.
Trevlig fredag!
Livet efter 80 