Det finns trots allt en hel del att glädja sig över även i coronatider. Vi har inte haft någon värme under helgen, men i dag var elementen lite ljumma och för en stund sedan var vaktmästaren här och luftade dem. Han hade upptäckt vad det var som felades direkt när han kom i morse.
Carita tycker ju att vi ska muntra upp måndagarna med en trevlig bild och jag drar också till med en historia, som jag fick från Carola i oktober 2007. Den kanske kan få någon att dra på smilbanden.
En äldre man sitter på en parkbänk i staden när en ung man med spikrakt uppåtstående hår kommer och sätter sig bredvid. Killens hår är gult och grönt med orange och lila strimmor och ögonen är svarta av makeup. Den äldre mannen stirrar intensivt på den unge mannen i flera minuter. Efter ett tag blir punkaren smått irriterad på den gamle mannens gloende så han utbrister: ”Ha’ru aldri’ gjort nå’ urflippat i ditt sketna liv?”
Den gamle mannen tänker efter en stund och svarar sen: ”Jo, det har jag faktiskt…en gång blev jag riktigt full och satte på en papegoja. Och nu sitter jag här och undrar om du möjligtvis är min son…”
Dagens ordspråk:
För att undvika kritik, säg ingenting, gör ingenting, var ingenting.
Livet efter 80 