Igår var det mulet och såg ut att regna hela dagen, men trots det hade det bara kommit 5 mm i min regnmätare, men det fortsätter att regna i dag också och nu börjar jag bli riktigt bekymrad för gräsmattorna. De behöver verkligen klippas!
Igår eftermiddag satt jag och såg en film som heter Cinema Paradiso och den finns på SvtPlay. Det var Eva som tipsade mig om den och jag trodde att jag inte sett den förut, men det upptäckte jag att jag gjort, men det måste ha varit väldigt länge sedan.
Den är från 1988 och ett riktigt tidsdokument över hur stor betydelsen filmen haft en gång i tiden. Jag kunde inte låta bli att jämföra med mitt senaste biobesök, där Rondo gav en alldeles nyproducerad film, Sista brevet från din älskade, som bara lockade ett tjugotal tittare. Nu är det ju pandemin som kanske skrämmer folk från att gå på bio, men nog måste det vara ganska tufft för biografägarna nu för tiden.
Cinema Paradios utspelar sig i en liten by på Sicilien och handlar om lille Totó som älskar film och helst vill vara i maskinrummet tillsammans med Alfredo och efter en brand på biografen, där Alfredo blir svårt skadad och förlorar synen tar Totó över rollen som biografmaskinist, trots att han bara är 8-9 år gammal.
I dag har jag bäddat rent och nu ska jag ta en vända med dammtrasan och snabeldraken. Det går inte att ta ut några mattor i blötan, så det blir städning med hartassen.
Dagens ordspråk:
En liten gåva är bättre än ett stort löfte.
Trevlig lördag!
Livet efter 80 