Nostalgi – Sida 46 – Livet efter 80

Hur står det till i hjärnkontoret?

24 september, 201924 september, 2019 av Ingrid, publicerad i Klintehamn, Nostalgi, TV

Det var en helt ljuvlig morgon i dag och jag tog kaffekoppen och tidningen med mig ut. Det var bara 10º i skuggan, men alldeles vindstilla och en härligt värmande sol.

Jag satt ute ett bra tag och funderade över gårdagskvällens båda program på Svt om hjärnan. Först var hela Fråga doktorn ägnat åt vad som händer när man får en hjärnskakning och sedan var det Anders Hansens tur att prata om vår hjärna och hur den fungerar. Det var väldigt intressant och ämnet hjärnskakning fick mig att tänka på när jag fick en sådan i 11-årsåldern. Vi bodde i Vallekvior och hade en bit till skolan och oftast gick vi, men en dag skulle jag få åka med pappa. På cykel alltså, för någon bil hade vi inte.

Här är pappa på cykel, men vem av oss som åkte den gången kan jag inte se och den gången jag fick skjuts av pappa satt jag bak på pakethållaren.

När vi kom ner på samhället var bommarna fällda vid järnvägsövergången, för på den tiden fanns det tåg på Gotland och jag vet inte om olyckan hände när pappa skulle stanna eller om den skedde efter att tåget passerat. Man tror i alla fall att jag fick in foten i cykelhjulet, för den ena skon var alldeles deformerad. Cykeln gick omkull, pappa bröt armen och jag fick en kraftig hjärnskakning. Jag har inga som helst minnen av händelsen, utan det första jag minns är att jag ligger nedbäddad i soffan i vardagsrummet och har väldigt ont i huvudet och allt är bara suddigt och konstigt.

Jag tycker att jag har väldigt dåliga minnen från min barndom och jag har en känsla av att det jag kommer ihåg har jag fått berättat för mig. Den där minnesförlusten kanske har något med hjärnskakningen att göra?

Anders Hansen, programledare i Svt:s nya serie Din Hjärna, pratade om att vår hjärna inte har hängt med i utvecklingen under de miljontals år som gått sedan vi skapades. Den reagerar fortfarande som om vi levde på steppen som vilda djur, som jagade eller jagande. Att hjärnan inte är synkad med vår normala tillvaro. Kan det var därför användningen av psykofarmaka ökar mer och mer både bland barn och vuxna. Vi lever i den bästa av världar, men verkar vara världens olyckligaste människor? Det ska bli intressant att se fortsättningen på serien.

Anders Hansen jagar ut mig på promenader, för han påstår att det är så nyttigt, inte bara för kroppen, utan också för knoppen. 30 min rask promenad om dagen förbättrar minnet och är det så enkelt vore det ju dumt att inte följa det rådet.

På min förmiddagspromenad och kunde jag konstatera att det inte finns något vatten i Robbjensån. Hur ska det gå för öringarna?

När jag kom hem fick jag se tre främmande personer som kom gatan fram utanför mitt köksfönster, först en välklädd kille, sedan en kvinna i snygg kappa medförande en vit storpudel och sist en man som bar hatt.

Nej, men inte nu igen! De var ju här för bara ett tag sedan! En gick mot min dörr, jag var beredd på att dörrklockan skulle ringa, men det skramlade bara till i brevinkastet och på golvet låg ett meddelande om att de tycker att jag ska komma på ett möte i Rikets sal. Jehovas vittnen är på gång igen!

Dagens ordspråk:
Den illa gör, han illa far, och så har det varit i alla dar.

Jag tänkte….

17 september, 201918 september, 2019 av Ingrid, publicerad i Dagbok, Hälsan, Nostalgi, Väder

….komma med några syrliga kommentarer angående gårdagens klass1-varning, för när jag kollade regnmätaren i morse hade vi fått ynka 5 mm. Sen lyssnade jag på Gotlandsradion och läste GA och där rapporterades om snö (snödrivor t o m), hagel och regnmängder på upp emot 60 mm på en del ställen på ön, så det var tydligen bara vår del av Gotlands som skonades, men kallt hade vi det. 8º i september är inte godkänt och det är inte mycket bättre i dag. Just nu har vi 11º, men solsken i alla fall.

Jag planerar att åka till Visby i eftermiddag, så jag får väl plocka fram en tjockare jacka för att slippa frysa. Det är Osteoporosföreningens första Livscafé för hösten och ämnet låter spännande:

Psykiatriker Helena Månsson har inbjudits att samtala med oss:

Om hur det är att ha Osteoporos
Om att bära på rädslan
Om att rasa ihop
Om hur vi kan förändra rädslan

Igår gjorde jag faktiskt lite nytta när det ändå var inneväder. Jag pustade fönstret här i sovrummet och tog ner mina tjocka sommargardiner och bytte ut dem mot tunnare. Något jag ångrade i morse när solen stack mig i ögonen när klockan var halv-åtta. Nåja, det är min uppstigningstid, så det får jag stå ut med.

Anledningen till städningen var egentligen att jag upptäckt att hyllan där jag har fotoalbum; en gammal tv-bänk, var väldigt dammig, så jag tömde den, dammsög och dammtorkade både hylla och album, vilket gick snabbt, men sen tog det ett bra tag att få allting på plats igen.

Jag var ju tvungen att bläddra igenom albumen innan jag satte tillbaka dem. Jag kunde inte låta bli att beundra mig själv för hur organiserad jag var under några år. Där finns program, kartor, hotellbroschyrer och en massa annat tillsammans med de foton jag tagit från respektive resa. Det är jätteroligt att ha det sparat, men sen tog datorn över och nu är det många år sedan jag skrev ut några foton. Jag sparar dem i datorn och även på USB, så de finns kvar ett tag i alla fall.

Nu är det dags för en dusch!

Dagens ordspråk:
Humor är konsten att se det stora i det lilla och det lilla i det stora

Det gäller att vara vaksam

12 september, 201912 september, 2021 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Tänkt, Trädgård

Förr gick det runt dörrknackare, nasare, som sålde allt upptänkligt. Jag minns skärsliparen som kom med sin specialdesignade cykel som även drev en slipmaskin, och Wastessos från Stånga som kom och köpte upp ull och sålde garner. För att inte tala om Björnsson som kom med kappsäcken fastbunden på cykelns pakethållare.
”Ska de va nåre damakalsongar?” eller om han var lite ”ovitig” frågade han ”Ska de va nåre hynsburar?” Då fnittrade svärmor lite och rodnade om kinderna. Det såldes dammsugare, örter, tavlor, böcker och jag vet inte allt. Och så Jehovas vittnen förstås. Dem bjöd svärmor in och så blev det långa intensiva diskussioner om hur man bäst skulle försäkra sig om att komma till himlen.

Alla dessa är borta, förutom då vittnena för de var här och knackade dörr för inte så länge sedan. Telefonförsäljningen har också minskat, ja nästan helt försvunnit, åtminstone är det ingen som ringer till mig. Nej, nu har det dykt upp en annan typ av nasare. Folk som utger sig för att hjälpa till med både det ena och det andra: Rensa imkanaler och hjälpa till att ordna så att man får ett väldigt bra elavtal är väl det senaste nu i sommar. Det gäller verkligen att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in någon. Geab gick ut och varnade igår för säljare som utger sig komma från dem. Kräv alltid legitimation!

Det kom en skvätt regn i natt också och jag tömde regnmätaren på 3 mm i morse. Soligt och blåsigt är det den här torsdagen och jag var ute och rustade lite i förmiddags. Jag städade av i förrådet och satte bland annat in solstolen, för nu kommer jag nog inte att använda den mera i år.

Sedan tog jag fram räfsan och snyggade till efter gårdagens häckbeskärning. Killarna hade lämnat en hel del skräp efter sig och så kan jag ju inte hade det precis utanför min uteplats. Jag har ingen stor skräpkorg utan ett ordentligt spann och det blev många vändor med kvistar, löv och mossa till komposten innan jag var nöjd.

Nu ska jag ta en vända ner på samhället och se om det kan bli någon trevlig skvallerstund på Kupan. På torsdagar är mötesplatsen öppen och det är ett tag sedan jag var där.

Dagens ordspråk:
Ingen vet var haren har sin gång

11 september 2001

11 september, 201911 september, 2019 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Nyhetskommentarer

11/9 Nineeleven, är det i dag och 11 september 2001 är det nog ingen som glömmer i första taget. Man har refererat till händelsen i Radio Gotlands morgonprogram också och intervjuat en person, som hade anhöriga som bodde i New York och upplevde händelsen på nära håll.

Jag minns precis när det hände, för jag satt på jobbet och hade just klickat in mig på en nyhetssida där jag fick se hur ett flygplan flög rakt in i ett av Word Trade Centers torn. Först trodde jag att det var en film jag hamnat i, men sen fattade jag att det var den grymma verkligheten. All annan verksamhet i företaget stannade upp och genom huset hördes ett nästan unisont – Har ni sett??

Sedan visade det sig att det var två flygplan som flög rakt in i World Trade Centers tvillingtorn. Ett tredje plan flögs in i Pentagon och ett fjärde kraschade på ett fält i Shanksville. Totalt dödades nära 3000 personer! Inte kan man glömma något sådant! Den dagen var vi inte speciellt effektiva på jobbet, den mesta tiden gick åt att följa händelserna i USA via internet.

Jag, som sitter på kvällarna och lyssnar på den fiktive amerikanske presidenten Tom Kirkmans tal till nationen om än det en och än det andra, väljer att illustrera det här inlägget med president Busch´s tal efter den fruktansvärda händelsen.

Tisdagens och nattens oväder blev det inte mycket av, precis som jag trodde i gårdagens inlägg, men vi fick 7 mm regn i alla fall. När jag vaknade i morse sken solen, men nu har det mulnat till igen och så pass att jag har fått tända lampan i hallen för att hitta till badrummet.

Dagens ordspråk:
Det man kan ta med händerna behöver man ingen stege till

Glad måndag 9 september

9 september, 20199 september, 2019 av Ingrid, publicerad i Glad måndag, Nostalgi

I dag är jag glad för att solen visar sig igen. Söndagen var en trist historia med regn i stort sett hela dagen, utan att det blev speciellt mycket i regnmätaren. Det var lite disigt i morse och på radion varnade man för svår dimma i Visbytrakten, men nu har dimman lättat helt här i alla fall och det är väldigt vackert ute med vattendropparna på gräs och blad som glittrar i solskenet.

Jag undrar vad det är för planet man ser bortom solen, kan det vara Venus?

Den som håller i temat Glad måndag, är bloggvännen Carita. Vem som vill kan vara med och förgylla måndagen i bild!

Jag har varit ute och pysslat ett tag på morgonen. Bland annat har jag tagit bort plastslangen från stupröret, för nu tror jag inte att det kommer att finnas några större behov av extra vatten. Sen har vi några attans lata katter, som gräver i mina rabatter och skiter stora korvar, som de inte bryr sig om att gräva ner. Det får jag ta planteringsspaden och göra för dem. Det gäller ju att tänka positivt, så jag får väl glädja mig åt att dahliorna får lite extra gödning. 😉

De grävde aldrig i rabatterna och inte ens i trädgårdslandet. De hade sin toa i ladugården och dit gick de med en gång när de varit inne länge. De var sällsynt väluppfostrade katter.

I morse låg jag och funderade på om jag skulle höststäda sovrummet i dag, för nu skulle jag kunna byta ut den tjocka sommargardinen mot ett lättare alternativ. Solen är inte speciellt besvärande på morgnarna längre. Fast jag tror att jag sparar på det någon dag till……..

Dagens ordspråk:
En hand tvättar den andra, så blir båda rena

Höstkänsla

5 september, 2019 av Ingrid, publicerad i Brf, Nostalgi

När jag kom upp i morse kändes det verkligen som höst; det hade kommit lite regn på morgonsidan och det blåste och himlen var täckt av svarta moln, men nu tittar solen fram och det är nästan 20º. Jag satt ganska länge vid köksbordet och åt frukost och läste tidningen, men sen satte jag fart.

Rabatterna behövde jag inte göra något åt, men krukor och lådor måste få en skvätt vatten. Astrarna blev en liten besvikelse i år faktiskt, för de har någon konstig sjuka som gjort bladen krusiga och fula, men de blommar rätt fint i alla fall.

Sen blev det en stunds daterande för att få till ett protokoll från gårdagens styrelsemöte och nu ska jag bara lämna det för justering. Hoppas att jag får det godkänt! Det pratas mycket, så det kan vara lite knepigt att hänga med i vad som bara är rundsnack och vad som är av vikt att få med i protokollet.

Efter lunch ska jag göra en fin dahliabukett till familjegraven i Klinte, för i morgon börjar den här månadens årsdagar. Den startar med pappa, som skulle fyllt 111 år, sen kommer jag, Åkes ena systerdotterdotter Ulrika, mamma Runa, Åkes syster Natalie och så håller det på……

Dagens ordspråk:
När man gör det man icke skall, så händer det man inte vill.