Tänk att sommaren….

…..kunde försvinna så fort. I dag är det riktigt kyligt och i morse frös jag och fick gå upp och stänga till vädringsfönstret. Det har varit ganska soligt på förmiddagen, men nu regnar det lite lätt och det är bara 17º så här mitt på dagen och det känns ju kallt, nu när vi varit vana vid 25-30 grader..

Jeansen är på, men ett tag tänkte jag klä om till shorts, för det är rätt varmt inomhus och jag roade mig med att putsa vardagsrumsfönstret på insidan och blev nästan svettig, men en vända till soprummet gjorde att jag i stället tog på mig ett par sockor också.

Nu funderar jag på om det är någon idé att lägga sig i soffan och lyssna på dagens sommarvärd, som är Lisen Bratt Fredricson. Hennes program ska bland annat handla om: att inte gå ut grundskolan men ändå kunna försörja sig på egen hand hela livet. Jag får väl ge henne en chans.

En augustidag för 10 år sedan och en av de sista dagarna på Stenstugu

90 minuter senare: Det var ett rätt trevligt program, där man fick ta del av ett annorlunda sätt att leva. Att inte ha gått ut grundskolan gör kanske inte så mycket när man kommer från sådana förhållanden som hon gör. Det är inte alla förunnat att vara uppvuxen på en fastighet med hästar på Kungliga Djurgården. Jag har aldrig gillat hästar, men om jag tänker mig kor i stället, så förstår jag hennes fascination för de stora djuren. Och hon har varit väldigt framgångsrik både som ryttare och som entreprenör. Musiken var dessutom riktigt bra! Och medan Lisen sommarpratade hoppade Peder hem ännu ett OS-silver.

Fortfarande duggregnar det, men i regnmätaren har det bara kommit ett par mm. Jag hade tänkt ta en promenad till Konsum efter Sommar i P1, men det får nog vara. Jag tar och kokarr mig en kopp kaffe i stället och sätter mig och ser på dagens avsnitt av McLeod´s döttrar.

Dagens ordspråk:
Ett erkänt misstag är ett gottgjort misstag.

Trevlig fortsättning på onsdagen!

Fem en fredag v 29: Tröttsamt

Så är det fredag igen och det har varit en solig och varm morgon, men nu har det mulnat till lite och enligt klart.se ska vi kunna få någon skvätt regn i dag, men SMHI håller inte med, så vi får väl se hur dagen utvecklar sig.

Det skulle ju vara skönt om man fick lite hjälp med vattningen.

Nu på förmiddagen har jag varit ute och ansat eukalyptusvidet och klippt ner de längsta skotten en aning, för den hade blivit alldeles för yvig. Det går rätt bra att klippa även de högsta grenarna för de är så mjuka så det går att böja ner dem så att man kommer åt.

Här kommer mina svar på elsamatildas fredagsfrågor:

  1. När tröttnade du senast på något? Jag kastade ut ett par fula pelargonior som jag tröttnat på att fjäska för.
  2. Vad håller dig vaken om nätterna? Tankarna på vad framtiden bär i sitt sköte.
  3. Hur bryter du en ovana? Summan av laster är konstant sägs det, så jag byter väl ut en ovana mot en annan.
  4. Vad har du gjort för mycket av i veckan? Latat mig!
  5. Vad har du inte fått göra hittills i sommar? Ännu har den där turistturen till Visby inte blivit av.

Dagens ordspråk:
Min dräng har också en dräng och lata voro de båda.

Trevlig fredag och grattis Emma!

Glad måndag 19/7

I dag är det behagliga 21º och det seglar in moln då och då och enligt Klart.se ska vi kunna få hela 0,3 mm regn. Visst är det skickligt av dem att kunna vara så exakta, men med tanke på vad som hänt i Tyskland och Belgien får vi väl vara glada över måttliga nederbördsmängder.

Åke sa alltid: Torka lämnar någonting, för mycket regn tar allt.

Nog visar den senaste tidens väderfenomen med den förfärliga värmeböljan i Kanada och översvämningarna här i Europa att det finns stor anledning att ta klimatforskarnas larmrapporter på allvar. Man känner sig onekligen lite vanmäktig och det känns svårt att se framtiden an med tillförsikt. Vad är det som väntar mina barn och barnbarn.

Nog om detta och till dagens uppgift, för på måndagarna tycker bloggvännen Carita att vi ska muntra upp oss lite och det känns lite extra viktigt just nu.

Den ena plantan av min grannes humle har nu nått allra längst upp på humlestören och de två andra är på god väg. Lite drygt fem meter är störarna, så det är en ansenlig höjd för plantorna. Sen får vi se om det blir några humlekottar på dem också.

Dagens ordspråk:
Bättre förekomma än att förekommas.

Glad måndag!

Peppar, peppar, ta i trä!

Jag vågar nästan inte säga det, men i dag är det första dagen som jag inte har några kramper eller smärtor i benstommen efter det där benskörhetsdroppet. Två veckor med mer eller mindre ont räcker bra, så jag är väldigt försiktig i dag och försöker att inte göra någonting som ska reta upp ryggen. På måndag ska jag ringa mottagningen och berätta om de biverkningar jag har/har haft, så får jag höra vad det säger om det.

Därför har jag inte gjort något speciellt i dag, trots jag hade behövt dammsuga av lite. Jag har i stället tagit det väldigt lugnt. På förmiddagen satt jag ute på terrassen och läste och efter lunchen tog jag en sväng upp till Stenstugu med bilen och därifrån upp till Fröjel kyrkogård. Vi har haft ett riktigt behagligt sommarväder i dag.

Eva har börjat plantera i orangeriet.

Min gamla vindruvsplanta trivs med att ha kommit under tak igen.

Eva och Claudio håller på med pallkragarna som står utanför orangeriet.

Det är trevligt att sitta i trädgården och njuta av solen och värmen, men jag skulle ju till kyrkogården i Fröjel också, så efter ett tag tackade jag för mig och körde dit. Egentligen borde jag ha gått och plockat liljekonvaljer till Åke, men jag vågade inte mig på några såna övningar i dag.. Läget på graven var helt ok och sen gick jag ut en sväng till Kastalen och tittade på den fina utsikt man har därifrån.

Dagens ordspråk:
En pessimist ser en svårighet i varje uppgift. Optimisten ser en uppgift i varje svårighet.

Ha en skön fortsättning på lördagen!

Nu är jag hemma igen…

…efter en tur till Hemse. Jag har i och för sig inte varit där hela dagen, men på förmiddagen infann sig ingen blogginspiration och det ska det till om det ska bli några inlägg. Jag gjorde en liten lätt fredagsstädning i stället för att sitta vid datorn.

Blodprovstagningen gick snabbt, lätt och smärtfritt och jag lämnade vårdcentralen nästan innan jag skulle varit där. Jag är nog ganska lättstucken och det är bara en enda gång som jag har tyckt att det varit obehagligt, men det var nästan så att jag kände, att skulle jag bli utsatt för den personen en gång till skulle jag neka. Jag trodde nålen skulle komma ut vid armbågen.

Innan jag åkte tillbaka mot Klintehamn igen tog jag en vända till Gröna skylten och fick med mig lite vin hem. Det har varit sin på den fronten länge nu. Jag åkte inte direkt hem, utan jag svängde ner mot Fröjel och var inne på kyrkogården och tittade till gravarna lite.

Rosorna som jag satte upp den 1 maj är ännu jättefina.
Jag gick ut till Kastalen och satt där en stund och tittade ut över havet och Karlsöarna, men det blev inte så många minuter för det blåste kallt.

Nu var det bara fredagshandlandet på Konsum kvar. Jag hade först tänkt handla på Högbyhallen i Hemse, men den är så bökig och jag har så svårt att hitta där, så det kändes trevligare att besöka och gynna Klintehamns enda livsmedelsaffär. Fast jag ångrade mig lite när det visade sig att deras koncentrerade apelsinjuice var slut. Jag får väl ta en apelsin till frukost i stället. Det är säkert dessutom mycket nyttigare.

Dagens ordspråk:
När nöden är som störst är hjälpen som närmast.

Trevlig fortsättning på fredagen!

Söndag 2 maj

Lite lätta skyar skymmer solen den här söndagsmorgonen, men det ska klarna upp sägs det på radion. Jag kom upp ganska tidigt i dag, för jag hade en dröm som störde den goda morgonslummern. Det fattades 106:75 i ett kuvert på Gotlandsflis (där jag jobbade 1988-1993). Jag hade skrivit upp det utanpå kuvertet, men nu skulle det bokföras, men hur??

Jag var uppe i badrummet en vända vid sjutiden, gick och la mig igen och fortsatte att grubbla på de där 106:75. Till slut gav jag upp och gick upp för gott.

Igår blev det en riktigt fin dag, men med isande kalla vindar. Jag åkte upp på kyrkogården med blommor på förmiddagen och försökte sätta mig på en bänk utanför Kastalen, men det blåste alldeles för kallt så jag åkte därifrån ganska omgående.

I änget norr om kyrkan frodas vitsipporna

På hemvägen svängde jag in på Stenstugu där Eva höll på och målade fönster till sitt orangeri. Nu har det fått tak och panel runt om, så nu är det snart dags att börja sätta in fönster. Det finns massor av gamla fönster på Stenstugu, för under åren vi var bönder där, bytte vi ut alla fönster i huset och det är dem som Eva ska återanvända, men det krävs ju lite jobb, innan de är färdiga för inmontering.

Orangeriet börjar ta formI
Claudio stod för musik under arbetet

Igår hade Kustgrillen Fried rice: Stekt ris med kyckling, ägg och grönsaker. Det är ett tag sedan jag köpte thaimat, så nu var jag sugen på det och köpte med en portion hem. Det var jättegott och jag åt och åt och åt….

…och när jag var alldeles proppmätt var det så här mycket kvar.

Sen borde jag ju ha gått ut på en ordentligt promenad, men jag hamnade ute i solstolen och det var riktigt behagligt. Jag som aldrig vilar middag annars, kan absolut inte motstå en stund i solstolen när vädret så tillåter. Jag får väl försöka ta den där motionen i dag i stället.

Dagens ordspråk:
Man ska inte kasta bort den gamla kvasten förrän man ser vad den nya duger till.

Trevlig söndag!