Det är en riktigt solig och fin torsdagsmorgon, men när jag kom upp vid halvåtta-tiden var taken vita av frost och termometern stod på -1,7º och på radio Gotland varnade man för väldigt hala vägar.
Jag ska ut och köra i dag, men inte förrän fram mot lunchtid och bara en liten bit, så det hoppas jag att jag ska klara av utan att råka ut för något missöde. Det är SPF som ska ha ett månadsmöte i Klinte Församlingshem med Bison (Bernt Nilsson) som underhållning. Bison är en 84-årig journalist, som skriver underfundiga kåserier i GT och på helagotland.se. Det blir säkert trevligt! Jag är med i dagens kaffekommitté så det blir till ”å jobbe” …..
Nu är vi redo för snö och snöplogning här på OdvaldsEn liten tapper kämpe
Nu är duschen avklarad, håret fönat, kläderna är på och jag är redo för dagens prövningar, så nu sätter jag mig och läser ett tag tills det blir dags att åka.
Igår var jag flitig och städade vardagsrummet ordentligt och så ordentligt att jag möblerade om också. Nu har jag inte gjort det på några år, så nu känns det bra när jag kommer in där och inte riktigt känner igen mig. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle ta det lugnt och ta en bit i taget, men så är ju inte jag skapt. Jag vill ju känna att jag är färdig! Men jag behärskade mig lite, för fönstret och byta av gardiner sparade jag till advent.
Dagligt skrivförslag
Vilken bok läser du just nu?
Om sanningen ska fram, och det ska den ju, så har jag inte börjat på någon ny bok, men den här står som nästa på läslistan. Jag har aldrig läst något av Johan Theorin förut, så det ska bli spännande och lite extra roligt är det att den utspelar sig på Öland.
Baksidetext:
Polisinspektör Tilda Davidsson är höggravid när hon går in för att hjälpa en knivhuggen kollega i den mörka kustgården på norra Öland. På övervåningen hittar hon ett äldre par, döda i en dubbelsäng.
Ristmärken är en fristående uppföljare till Benvittring och den sjätte romanen i Johan Theorins boksvit från Öland.
I dag är det en onsdag som bjuder på växlande väder, solen skiner och det regnar om vartannat. Jag har varit och handlat och nu står en stor gryta köttfärssås och puttrar. Det ska bli en lasagne och går inte all sås åt fryser jag in den för kommande behov. Den lär inte bli färdig till lunch, så då får jag hitta på något annat. En bit stekt lax med spenatstuvning till tror jag bestämt att det får bli!
Det är en ganska kylig tisdagsmorgon och när jag kom upp vid halvåtta-tiden var taken vita av frost och nu ett par timmar senare är det bara någon enstaka plusgrad. Det känns bra att ha fått på dubbdäcken på Golfen.
Dagligt skrivförslag
Om du kunde bo var som helst i världen, var skulle det vara?
Ja var skulle det vara om jag inte bodde här vid Odvalds? Jag vet att jag grämer mig mycket över vädret. över kyla och kanske framför allt över blåsten, men är det så mycket bättre någon annanstans? Jag ser ofta på programmen från England, där man är ute och letar efter En Plats i Solen och hur ofta ser man inte att de står vid någon strand eller framför någon tjusig villa och försöker hålla håret i schack medan vinden sliter i det.
Jag hade en dröm om att skaffa ett boende på Sicilien ett tag, eftersom Eva bodde där och för att jag hade mina enda barnbarn där, men det blev inget av den drömmen. Ett år när vi var där var Eva var med oss runt och vi tittade på olika alternativ, men längre gick det inte. Och det var ju kanske lika bra, för nu har jag ju dem här, hela den växande familjen Foti.
Om man bortser från vädret, så har vi det dock materiellt bra här i landet och bor man på en liten ort som jag gör, är det oftast lugnt och fridfullt även om det för tillfället är problem med vattenförsörjning i Visby med omnejd p g a bakterier i vattnet och att polisen beklagar sig över att det drar runt ungdomsgäng i bl a Klintehamn och att de upplever att det förekommer ”stök och ofog”. Som det ser ut i världen i dag lever vi ändå i en tillvaro fri från krig och elände.
Det är dessutom en stor trygghet att bo här i Klintehamn där jag har mina tre barn på nära håll där jag känner, om inte alla, så i alla fall många av de jag möter när ja
Det gick bra med ljuständningen på gravarna igår även om det blåste lite och på Stenstugu blev det en trevlig och välsmakande lunch och en jättelasagne stod på menyn. Väldigt gott!
En glad svärson som fick det han önskat sig som lunch på Fars dag
I dag ska jag dit igen, för Edoardo har lovat att byta däcken på Golfen i eftermiddag. Ännu har vi inte haft någon halka på vägarna, men den kan ju komma när som helst och då är det skönt att ha dubbdäcken på.
Jag kom iväg på en promenad igår efter lunchen och även om det inte var något solsken blev det en behaglig upplevelse, för det var nästan helt vindstilla och då trivs jag. Jag gick Donnersgatan ner och det var stilla och lugnt på samhället.
När jag kom fram till biblioteket lämnade jag in en bok som jag läst ut
Konsum kan jag ju inte gå förbi, så på hemvägen jag gick in där och handlade några lättburna saker. Jag tog det sista ägget i fredags när jag gjorde en morotspannkaka och utan ägg kan man ju inte vara.
På väg hemåt – ännu finns det rosor som blommar
När jag kom hem var det lagom dags för eftermiddagskaffe och sedan förflöt resten av lördagen framför tv:n. Jag fick se att Six Feet Under finns på Netflix nu. Jag har sett den serien förut, men kan inte riktigt komma på när det var, men den gick i USA 2001-2005 och finns i 5 säsonger med totalt 63 avsnitt, så där har jag att göra ett tag.
I dag är det söndag och Fars dag och jag är bjuden till Stenstugu på farsdagslunch, så då får jag passa på att gratulera pappa Claudio, men innan jag åker dit ska jag köra till kyrkogårdarna och tända ljus för pappa Helge, pappa Adolf och pappa Åke. Förhoppningsvis ska det gå lättare att få ljusen att brinna i dag än det var förra söndagen, då det blåste hemskt. I dag är det en stilla, och vacker söndagsmorgon och solen har varit framme och visat sig, men nu börjar det mulna till igen.
Igår hade jag tänkt gå ut på en promenad när fredagens dammsugning var avklarad och samtidigt passa på att gå i skogen och plocka lite mossa, men det blev inte så mycket av promenaden, för när jag kom iväg duggregnade det, så det blev en snabbis till skogen bara, så nu har amaryllislöken fått ett mosstäcke.
Sällan har jag sett den här ån så bräddfylld av vatten förut
Vi har ett uttryck på gutamål/gotländska som heter vintardalar och i Allnakku står det: Vintardalarärfördjupningar i marken som endast är vattenfyllda på vintern. Åke påstod att den riktiga vinterkylan inte kommer förrän ”vintardalar var fulle”. Nog är de vattenfyllda nu alltid, för det blänker av vatten lite varstans både i skogen, på åkrarna och i trädgårdarna.
När jag hade klarat av gårdagens lunch satte jag mig och läste ut Vilseledaren. Det var en riktig bladvändare, så jag kunde inte släppa den.
När jag läst färdigt satte jag på tv:n och såg ett avsnitt av En plats i solen, för det är ett program jag gillar. Oftast är de i Spanien och på spanska fastlandet har jag aldrig varit, bara på en massa öar, så där finns ingen igenkänningsfaktor, men igår besökte de Madeira och Funchal. Jag blev tvungen att leta i mina 10-årskalendrar och fotoalbum för att få reda på när vi var där.
Det var i februari 1989. Vi bodde på ett litet hotell mitt inne i stan och där blev vi bekanta med Hulda och Rune. Åke var ju så social och slog sig i slang med alla och med dem fick vi bra kontakt när vi satt i hotellbaren på kvällarna och när de var på Gotland, många år senare, var de och hälsade på oss. Den där veckan på Madeira glömmer jag inte. Vi åkte på bussturer och vi gick på levadavandringar och vi var i den vackra botaniska parken och beundrad allt vackert där.
Här är vi ute på en äventyrlig bussutflykt och Åke är givetvis med och hjälper till
På kvällen såg jag ”På spåret” och det är alltid lika trevligt. Det är ett av de gamla programmen som SVT kör med år efter år som jag ännu gillar.
I dag är det ganska ljust och i eftermiddag kanske vi ska få se solen, så då får jag väl göra ett nytt försök med den där promenaden.
1.Vad var det senaste du kopierade (på kopiator)? Gamla foton. 2.Vem har folk sagt att du liknar? Jag har alltid ”blivit beskylld för” att vara lik pappa, men själv tycker jag att jag med åren blivit mer och mer lik min mamma. 3.Vem har du försökt vara? Mig själv. 4.När har du föredragit en kopia över ett original? Det är väldigt praktiskt att ha en kopia att kludda på, men annars är väl original att föredra. 5.På vilket sätt var idag precis som igår? Vädermässigt – grått, grått, grått….
En gammal kär kopia – min alldeles egen ishockeyspelare
Dagligt skrivförslag
Vad är bra med att ha ett busdjur?
Nu vet jag inte riktigt vad Jetpack är ute efter. Vad är ett busdjur? Busigast bland djuren är nog djurungarna: kattungar, smågrisar, kalvar, hundvalpar. De kan konsten att leka och busa och det som är bra med dem är ju att de är roliga att titta på. Sen misstänker jag att man helt enkelt gjort ett stavfel och att det är husdjur det ska handla om, men det blir ju en helt annan fråga.
Livet efter 80 