Den sista dagen på år 2022 är här och en sammanfattning av mitt bloggår är snart färdig. Kanske ointressant för andra, men nog så givande för mig själv att läsa när det gått en tid och man undrar över när och var saker och ting inträffat. Bloggen och framför allt årskrönikorna ersätter mina 10-årskalendrar där jag kan hämta information från 1983 och fram till 2008. Då slutade jag att skriva i den sista och ägnade mig helt åt bloggen i stället. Äldre man blir, intressantare blir det att rota i vad som hänt förr i tiden.
Det är en mulen och grå nyårsafton med blåst och +7.5º. Jag har just tagit mig en dusch och nu ska håret fönas. I kväll firar jag kvällen på Stenstugu tillsammans med Eva och hennes familj, så man får försöka snygga till sig lite.
Ett varmt tack till alla som besökt min blogg under 2022 kända såväl som okända! Hoppas att ni fortsätter att följa Livet efter 80 ett tag till, även om min vardag börjar bli ganska enahanda.
Den här fredagen har verkligen överraskat med ett riktigt fint väder. Efter gårdagens dystra mörker har till och med solen varit framme och visat sig, så efter frukosten och morgonpysslet gick jag ut på en skön promenad. Det var +6º, men det blåste rätt mycket, men inte så farligt ändå. Jag gick Donnersgatan ner och när jag kom till Snäusbodi gick jag in där och löste in mina vinster från trisskalendern. Jag var ståndaktig och tog ut vinsterna i kontanter och köpte inga nya lotter. Det kan vara bra att ha lite kontanter hemma och slippa gå till bankomaten inför SPF-möten till exempel.
Här är långa Ingrid ute och spatserar på Norra Kustvägen.Det är mycket vatten i ån nu Barkan Hemma igen
Nu har jag ätit lunch, i dag blev det skinka och rödbetssallad och stekt potatis och så lite fruktsallad till efterrätt. När jag satt och åt rasslade det till i brevinkastet och det låg ett brev på dörrmattan när jag gick och tittade efter. I kuvertet låg ett handskrivet brev som började: Hej jag heter Yvonne och jag är ett Jehovas vittne…… sedan läste jag inte så mycket mera.
Nu är det något år sedan vi hade besök av några Jehovas vittnen här i området och den gången ringde de inte på, utan la bara information i brevlådorna, men för ett halvår sedan fick jag ett telefonsamtal från någon som ville förklara vilka möjligheter till frälsning och evigt liv de kunde erbjuda. Jag måste säga att det blev ett väldigt kort samtal. ”Var och enblir salig på sin tro” brukar man väl säga och Jehovas vittnen får behålla sin, om jag får behålla min.
Min trisskalender gav ju hela fyra vinster och även om det inte rörde sig om några större belopp, så var det spännande ända in i mål. Fast vi var många som väntade på den där tomten, som skulle ge storvinsten. Min blev den inte!
Igår kväll steg blodtrycket ett tag när jag kollade på lottodragningen, men det sjönk ganska omgående, då den fina raden av rätta nummer bröts. Jag har en rad som är med på både onsdags- och lördagsdragningen. Det kostar mig 48:-/mån och jag har haft samma rad ”i hundra år”, så jag vågar helt enkelt inte sluta. Jag har bara vunnit småvinster och en och annan gåva i form av Postkodspel ( 2 ggr t o m), handdukar, badskum och lite annat, men även om gårdagens vinst inte heller rörde sig om några större belopp, så muntrar det upp en grå och regnig dag i helgmillum.
Tur har jag också haft med den här hyacinten som artat sig så bra. Två stänglar har blommat i flera dagar och två till är på gång. Det har jag aldrig varit med om förut.
Vädret borde jag inte ens nämna, för jag öppnade ytterdörren för en stund sedan och tittade ut, sa: ”Usch!” och stängde kvickt till den igen. Visserligen är det +6º, men vad hjälper det när det blåser och regnar. Jag hade förhoppningar om att det kanske skulle gå att ta en promenad i dag, men det får nog vara. Det är tur att man har läsning att ta till och så teve förstås.
Det verkar finnas hur många julfilmer och julserier som helst, så det är bara att välja och vraka. Jag ser givetvis också på Jerusalem, en serie baserad på Selma Lagerlöfs romansvit med samma namn. Fast igår kväll vilade jag från julen och såg i stället flera avsnitt av Skogen på Netflix och den är riktigt bra. Det är en fransk serie som handlar om en tonårsflicka som försvinner från en by nära Ardennerna. Tala om blandad kompott!
I Allnakku kan man läsa att det är Sprittlljausdagen i dag och det konstiga ordet har med julgranen att göra:
Ett svårstavat gutamålsord är sprittlljaus, tomtebloss, och ordet bör ha kommit till efter det att man började ha julgran inomhus. Sedan köpte man tomtebloss som sprakade och lyste upp den mörka stugan på ett sätt som man inte var van vid, före elljuset.
Sprittlljaus är ett ord som jag aldrig använt och inte hört, men som barn tyckte man ju att tomteblossen var väldigt häftiga och vi hade dem alltid i granen. Jag kan aldrig minnas att vi hade levande ljus, däremot elektrisk ljusslinga med stora ljus som man satte änglahår runt och så var det på Stenstugu också.
Granen på Stenstugu modell 2003
Det var tur att jag kom ut på en promenad igår, för i dag är det regn och rusk igen, men ett par grader varmt, så förhoppningsvis slipper vi snö. Fast vaktmästaren har garderat sig……
….och varit runt och satt upp snökäppar här i området. Det känns lite illavarslande.
Igår blåste det och regnade hela dagen, så jag hade inte en tanke på att gå ut, men i dag är läget lite annorlunda. Det blåser, men mellan molnen finns det blåa luckor och solen tittar fram då och då, så på förmiddagen gick jag ut på en klinterunda. Jag kände att jag ville röra på mig och promenaden blev riktigt behaglig. På samhället var det lugnt och stilla trots att det är en vanlig vardag och på Konsums parkering stod det bara fyra bilar, så jag passade på att gå in och köpte saffran.
Nu doftar det gott från ugnen där en saffranspannkaka står och puttrar. Jag hade både risgrynsgröt och ris á la Malta över och det ville jag ju göra något med. Annars är det behändigt med matlagningen nu, det är bara att öppna kylskåpsdörren och välja och vraka. I dag blev det sista biten inkokt lax och potatis och ett gott Ingrid Marie-äpple till efterrätt.
Medan jag färdigställer årskrönikan för 2022 har jag gjort ett bildspel av det första fotot jag tagit varje månad under året och jag har gjort precis som förra året, följt principen att det ska vara det första och inte fuskat, även om jag kanske kunnat leta fram något bättre.
Här kommer 2022 års månadsbilder:
2 januari var jag och tittade på ett hus som brunnit ner på nyårsafton
3 februari och vintergäcken kämpar på i kylan
2 mars och jag har beskurit mitt lilla Hakuro Nishiki
2 april hittade jag blåsippor
1 maj – datumet för Åkes urnsättning
1 juni och en härlig promenad till Rannarve
1 juli var jag i Stockholm. här poserar svåger Hassine tillsammans med Margareta Krook
4 augusti var SPF vid Valbyte
1 september och ännu blommar Bojans vackra afrikanska liljor
1 oktober och rosorna vid Cedergens verkstad blommar de också
1 november fick jag se att vi fått en förskola på Odvalds
Måndag förmiddag och Annandag Jul är det i dag. En dag då det är väldigt grått, blåsigt och milt med 3-4 plusgrader, så helt annorlunda mot julafton och juldagen då vi hade sol, gnistrande frost och ganska kallt, åtminstone på julafton.
JULAFTON
Julaftons morgon hade vi nästan -7º här vid Odvalds
På julaftons förmiddag kom Krister o Thomas hit och hämtade mig och så fortsatte vi till ett julpyntat Stenstugu. Jag är verkligen tacksam över att ha fått fira ännu en julafton där. Vi började med lunch, där just ingenting fattades.
Mamma gamla julbockEva kollar läget
Efter lunchen blev det julklappsutdelning, för vissa delar av familjen skulle vidare och fortsätta firandet på annat håll. Någon tomte syntes inte till, men Bosse skötte utdelningen som vanligt och det gör han med den äran. Alla ska hinna öppna sitt paket, innan ett nytt levereras!
Före och …………efterTrots att vi som vanligt kommit överens om att det inte skulle vara så mycket klappar, så var högen under julgranen imponerande.
När utdelningen var klar drack vi eftermiddagskaffe och satt och pratade och såg på julprogrammen på teve och sedan avslutades dagen med Jansson o Karlsson. (Jansson med ansjovis och Karlsson med skinka). Jag smakade båda och de var lika goda.
Gaetano
Sedan samlade jag ihop mina julklappar, för jag fick många: både gott att äta och gott att dricka och doftagott och lite gott för själen också – Jonas Jonassons bok Profeten och idioten och vackra julgrupper att glädja mig åt. Vid halvtiotiden lämnade Krister o Thomas av mig här på Odvalds igen och efter en timmes tv-tittande kröp jag till kojs.
JULDAGEN
Juldagslaxen såg ut som den brukar göra.
På juldagen var det samma strålande vackra väder, som på julafton, men inte så kallt. Jag tog lite sovmorgon och gick inte upp förrän vid halvniotiden, för vi skulle inte äta juldagslunch förrän klockan ett, så jag hade gott om tid att förbereda den. Nu blev vi inte så många, för delar av familjen fick förhinder, vilket var tråkigt, men jag slapp i alla fall sitta ensam med min juldagslax.
ANNANDAG JUL
I dag blev det också sovmorgon och sedan hade jag ju tänkt mig att gå ut på en promenad, men det blir nog ingenting av med det, för regnet hänger i luften. Jag sätter mig nog och läser i min julbok ett tag. Jag har läst både om Hundraåringen och Analfabeten, så jag ser fram mot en trevlig stund med Profeten och Idioten.
I dag flaggar jag för Krister, som fyller jämt. Krister är ju lite av en sladdis och när han kom till världen nio år efter sin storebror, kändes det nästan som om jag skulle ha småbarn resten av livet. Men så fel jag hade och tänk så fort åren har gått! Jag är så glad och tacksam över mina tre barn, för det är inte en självklar sak att man över huvud taget får några.
Igår var detvintersolståndet och Krister brukar på skoj säga att det är han som kommer med ljuset och det har han ju rätt i, för i dag vänder det och vi går mot ljusare tiden. Det känns hoppfullt!
♥♥♥♥ Ha en underbar 50-årsdag Krister ♥♥♥♥
Det lackar mot jul och det är inte så många dagar kvar, så nu tar jag jullov från det här dagliga bloggande, precis som jag brukar göra den 22/12, och återkommer någon gång fram på Annandagen med en rapport över hur vi haft det. Planen är att vi firar julafton på Stenstugu och då samlas hela familjen med barn och barnbarn där och på juldagen ses de som har möjlighet till det här hos mig.
Nu vill jag önska alla, både bekanta och obekanta, en riktigt God Jul och jag vill också tacka alla som skickat julkort till mig. Jag är jätteglad över dem, men det har inte blivit av att jag skickat några själv i år, så för att freda mitt dåliga samvetet har jag i stället sänt en julgåva till Operation Smile. Så tack alla ni som fått mig att göra det!
Livet efter 80 