I dag är det Paul och Pål som har namnsdag och just den här dagen är det väldigt viktig att hålla koll på solen och nu sitter jag här och väntar på att den ska visa sig och den bryter faktiskt igenom ganska tjocka moln. I den gamla Bondepraktikan står det nämligen att Om solen lyser så länge på St Pauli dag att man hinner sadla en häst så kommer det att bli ett fruktsamt år – ur en bondes perspektiv alltså. Åke var alltid väldigt belåten om det var solsken på Paul-dagen.
Förr kallade Allnakku den 25 januari för St Pauli dag precis som Bondepraktikan gör, men nu har man ändrat till Harsukkens dag:
En hartass användes i gamla tider för att stryka bort det man skrivit på en griffeltavla. På gutamål har man i stället använt benämningen harsukk. När man säger att man vill kar yvar de me harsukken menar man att det är något man vill glömma.
Innebörden att det är något man vill glömma, känner jag personligen inte riktigt igen, men den är ju logisk med tanke på användningen av hartassen. Fast för mig innebär ”att man har gått över någonting med hartassen” att man varit lite slarvig.
Framtiden ser ljus ut, för nu är himlen blå och solen lyser så fint. Att sadla en häst nu på förmiddagen ska inte vara några som helst problem. Jag var ute och sopade av stenläggningen på terrassen för en stund sedan (det hade blåste in en massa bråte igen 👿 ) och det var riktigt behagligt ute. Jag får nog ta och ge mig ut på en promenad.
Trevlig tisdag!
Livet efter 80 