…tycker Allnakku att vi ska fira i dag:
En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Min svärmor Rut var just en av de där emigranter som återvände till Sverige efter att ha varit i Amerika i flera år. Hon kom från Deje i Värmland och bosatte sig i Boston, där hon träffade Adolf från Stenstugu på Gotland. Hon gjorde alltid stor succé på kaffekalasen på Stenstugu när hon bjöd på doughnuts och de var verkligen läckra när man fick dem precis nyfriterade. Jag tittade på när hon gjorde dem, men jag lärde mig aldrig göra dem själv. 😏
Kylan och snöandet håller i sig, men i dag är det lite lugnare snöfall än igår i alla fall. Nu har jag suttit här inne och tryckt i flera dagar, så jag behöver verkligen få komma ut och röra på mig lite. Hoppas att det kan bli av lite senare i dag. Nu är det snart dags att börja fundera på lunchen.
Dagens ordspråk:
Alla måste få ha rätt att ha fel.
Ha en fin onsdag!
Livet efter 80 
Det är otroligt så mycket konstiga ord det finns i gotländskan.
Min mamma bakade relativt ofta munkar, men det var inga ringmunkar utan degklickar som friterades och såg ut som små sputnikar när degklicken, som inte var så himla jämn stelnade i frityren.
Kram
Svärmor kavlade degen och tog ut ringar av den som sedan friterades. Så gott!
Kra
Gotländska verkar nästan vara ett eget litet språk. I alla fall finns det många ord som jag inte känner till, eller har hört.
Tänk att åka till Boston, träffa en svensk och åka tillbaka till Sverige.
Munkringar, ja det vet jag vad det är, men bra att du översatte.
Hoppas att du kan få din efterlängtade promenad idag.
Sköt om dig.
Kram!
Gotländskan är en dialekt, men man hävdar att Gutamålet är ett eget språk.
Tack detsamma! Kram
Donuts, som jag kallar dem, är en av mina favoriter bland bakverk! Jag minns, att en butik, som hette ”Donuts-baren”, öppnade i samma kvarter som mina föräldrar hade sin radioaffär. Då var jag i början av tonåren och där förbrukades mycket av min veckopeng… I samma kvarter bodde Max von Sydow och Toivo Pavlo och dem träffade man ofta på i denna butik! Vilka minnen!
Snö och sol här idag, så jag ska försöka ta mig ut på en liten ppromenad.
Ha en bra dag, kram, Monica
Så trevlig att du har såna minnen när det kommer till munkringar.
Solen lyser med sin frånvaro om man säger så…
Kram
Så härlig gotländskan är.
Jag skulle nog kalla dem flottyrringar. Munkar för mig är det som många kallar skumbollar eller chokladbollar.
Gott är det i alla fall.
Intressant om din svärmor.
Ta det varligt i kylan och halkan!
Hon hade ett spännande, men mödosamt liv.
Kram
Sådana ringar gjorde mamma och även bollar. De var väldigt goda. Vi har lite sol idag och inte så kallt.
Kramar från oss
Här blåser det och snöar, så jag häckar inomhus. Kram
Mmmm… det vattnas i munnen! Härligt gotländskt ord! Mitt sätt att inte bli mera omfångsrik är att se till att skåputrymmet där kaffebröd förvaras är tomt så när som på några torra kex. Nuförtiden besöker jag butiken 1,5 gånger per vecka, någon gång kan det slinka med något… Min man håller striktare diet, så inget bakande här. Trist.
Jag vill alltid ha en kaka eller två till kaffet, så jag bakar lite då och då, men bullar blir det inte så mycket av längre.
Så många annorlunda gotländska ord det finns och kul att de bevaras. Jag kan tänka mig att bakverken blev mycket uppskattade. Det känns på något vis som ett lyckligt slut att din svärmor återvände till Gotland. Många trivdes säkert bra i Amerika men många längtade nog också hem utan möjlighet att återvända.
Kram och god onsdag!
Svärmor ville egentligen vara kvar, för de hade det så bra där i Boston De bodde bra, han hade bra arbete som chaufför och de hade två barn, men svärfar vill hem till Gotland igen. Han hade lovat sin mamma att Stenstugu inte skulle gå släkten ur händerna och när han fick rapport om att syskonen höll på att förlora gården fanns det ingenting som kunde hindra honom från att åka hem och det fick hon finna sig i.
Kram
Kram
Då var det inte som jag trodde utan av en annan anledning som de återvände. Med facit i hand blev det väl bra och jag hoppas att din svärmor inte blev alltför besviken.
Kram
Det tror jag väl inte. Hon verkade nöjd med sin lott. Kram
Så många som åkte fram och tillbaka till USA, fascinerande livsöden blev det. Makens mormor var ju över två gånger och tyckte det var roligt när pineapples kom i burkar så småningom.
Vilka äventyr de gav sig iväg på!
Intressant att läsa om din svärmor Rut. Hade hon inte återvänt hade ditt liv sett helt annat ut. Det var meningen att hon skulle göra det, tänker jag. På min mormors sida finns liknande människoöden. Hon var den enda i syskonskaran som stannade kvar. Hennes syster kom hem till Småland igen efter några år. Bröderna inte.
Ha en fin torsdag.
Kram, Bosse
Svärmor emigrerade tillsammans med två systrar och de blev båda kvar och svärfar hade redan två bröder i Amerika när han reste dit, även de blev kvar.
Kram