Och det snöar / Saknad

Attans vilken vinter det blev i år! Igår kväll var det -13,6 när jag gick och la mig, men som tur är har väl molnigheten och snöfallet gjort att det bara är -3,9º nu på förmiddagen.

I dag passar det alldeles utmärkt att koka en kytsneipe (köttsoppa) och i lördags fick jag hem den där purjolöken som jag missade, så nu står fläskläggen i en gryta och puttrar på spisen.

Det hade Åke gillat, för han tyckte om sån där rejäl husmanskost och i dag tänker jag lite extra på honom. Det här datumet, den 8 februari 2012, somnade han in för evigt och jag saknar honom varje dag och fortfarande kan jag ibland höra hans andetag bredvid mig i sängen precis innan jag vaknar. ♥

♥Han saknas mig♥

Jag brukar försöka åka till kyrkogården med blommor den här dagen, men i år får det vara, för nu är så det kallt, så några blommor skulle nog inte kunna överleva.  Det får räcka med tanken och ett extra ljus här hemma.

♥ Min egen tuffing ♥

Dagens ordspråk:
Diplomati är att låta någon annan få som man vill.

Ha en skön måndag!

31 reaktioner till “Och det snöar / Saknad

  1. Man kan ju minnas på många vis och du tänker på honom varje dag. Blommor skulle inte klara sig länge på kyrkogården nu. Det är min pappas födelsedag på fredag så jag får se hur jag gör… Vilka fina bilder på din Åke ❤

    Kram

  2. Det är ju så längesen nu men jag kan tänka mig att det känns speciellt när den man levat ihop med i hela sitt liv, bara tas ifrån en. Men du känner ju att Åke är med dig, i ❤ och minne.
    En stilig man, din Åke.
    Varm kram, Gerd

  3. Förstår att saknaden är stor, speciellt en sådan här dag. Men så skönt att du känner att han är med dig ändå! Det är han säkert, på något vis.
    Molnigt, blåsigt och -3° här idag, det vete sjutton om det blir någon promenad!
    men det är trist att var inne hela tiden…
    Ha en bra dag med fina minnen!
    Stor kram, Monica

    1. Tack Monica!
      Jag ska ut en vända till soprummet, så får känna efter om jag kanske fortsätter därifrån och tar mig en liten promenad. Just nu snöar det i alla fall inte.
      Kram

  4. Vissa dagar minns man mer än andra.
    Dina grader har vi dagligen, men jag misstänker att -10 känns mer hos dig än här.
    Kram

  5. Vad ärligt, fint och personligt du skriver om din man. På översta bilden ser Åke ut som en fotomodell, filmstjärna. Någon som väldigt många skulle vända sig om och betrakta i ”smyg”. Vad försiggår på andra fotot? Jag blir starkt berörd när du skriver om när du håller på att vakna och kan höra hans andetag. Det är ett kvitto på riktigt djup kärlek.
    Vad kallt du har det. Jag som gnällde över minus åtta under söndagens promenad innanför muren. Nu är dert minus 6,9 men blåser och motsvarar enligt min mobilapp minus 14.
    Kram från norr

    1. På andra fotot är det ishockey på gång. Åke var duktig på både fotboll och ishockey och var med och spelade tills han var över trettio år. När jag var barn stod vi på snövallarna med mamma och pappa och hejade på honom och hans lagkamrater. Pappa stoppade tidningspapper i våra stövlar som extrasulor för att vi inte skulle frysa. Det var tider det…..
      Kram

  6. Vissa datum är tyngre än andra. För oss är januari en tung månad, trots att det är 35 år sedan vår son omkom i en arbetsplatsolycka. Så vi är glada när det äntligen är februari, även om det oftast är en grå och trist månad rent vädermässigt. Kram till dig Ingrid!
    /Kerstin

    1. Det är tungt de här minnesdagarna, så jag förstår att det känns bra för er att vi har passerat januari.
      Kram

Kommentarer är stängda.