I dag har det blåst så jag nästan inte har orkat vara ute. På förmiddagen försökte jag sitta ute och läsa, men då gick solen i moln och det blev kallt och efter en stund kom det dessutom en kortvarig regnskur, så jag gick in och satte mig i vardagsrummet i stället tills det blev dags för lunch.
När jag lagat mat och ätit gick jag ut igen, för nu hade molnen försvunnit. Jag klippte ner vallmon och ansade lite i rabatterna och när klockan blev ett parkerade jag i solstolen. Det var varmt och skönt, men blåsten irriterade mig och dagens sommarvärd Betlehem Isaac var inte någon speciellt munter person och hon spelade ingen trevlig musik heller, så där blev jag inte långvarig. Jag stängde av radion, röjde undan skräpet jag rensat bort och satte tillbaka solstolen.
Sedan gick jag in och satte mig i läsfåtöljen i stället och där satt jag kvar tills jag läst ut Camilla Läckbergs En bur av guld. Den var väl sisådär. Den har bra tempo, men är ganska förutsägbar. Det finns också en del sexscener, men jag irriterar mig på att sex bara beskrivs som maktmedel och inte som en kärleksakt mellan två jämbördiga personer.
Nu har jag just sett det sista avsnittet av McLeods döttrar som roat mig tre eftermiddagar i veckan ett bra tag nu, men som tur är kommer det snart nya avsnitt. Man blir ju nästan lite beroende…..
Trevlig måndagskväll!
Hans berättelse borde alla föräldrar, som har barn och ungdomar som strävar mot en proffskarriär i någon sport, lyssna till så att de i tid lär sig se varningstecknen när sporten får för stor betydelse, när sporten blir livet, när man inte tar hänsyn till någonting utom sina egna resultat.
På ytan verkar Faye ha allt. En perfekt make, en älskad dotter och en lyxig lägenhet i den finaste delen av Stockholm. Men mörka minnen från uppväxten i Fjällbacka jagar henne och hon känner sig alltmer som en fånge i en gyllene bur. En gång var hon en stark kvinna med ambitioner, men för Jacks skull har hon gett upp allt. När han sviker henne raseras hela Fayes värld. Plötsligt har hon ingenting alls. Först står hon handfallen, men sedan bestämmer hon sig för att ge igen och börjar planera en gruvlig hämnd.
Det blev en stund i solstolen i dag i alla fall medan jag lyssnade på sista delen av Hedda Stiernstedts sommarprogram. Städningen drog ut på tiden och när klockan var ett höll jag på att laga lunch och sedan skulle den ätas, så första timmen lyssnade jag på radion i köket, men sen tog jag med mobilen ut och la mig i solstolen och hade det riktigt skönt. Hedda var ganska bra tycker jag och alla som har några minnen av sin tonårstid kan nog känna igen sig i en del av det hon berättade och det kanske en och annan tonårsmamma också gjorde. Musiken passade mig också ganska bra, så jag tycker att hon får 👍.
Livet efter 80 