Det var ganska kallt i morse och när jag kom upp vid åtta-tiden var det bara en plusgrad, men solen värmer gott och nu vid 10-tiden har vi 10º. Det där regnet som man påstod skulle komma in till helgen verkar ha tagit någon annan kurs.
I dag ska jag ut på äventyr med Bergkvarabuss igen, för jag har en biljett till Länsteaterns föreställning av Anna och Jacob Dubbe. Det är en pjäs fritt efter Pelle Sollermans roman ”Köpmannen vid Strandporten”. Berättelsen bygger på sanna händelser på Gotland kring sekelskiftet 1700-1800. En gotländsk Romeo & Julia-saga helt enkelt. Det finns en fortsättning på dramat som heter Måne över Rosendal och den ska Eva och jag gå och se i mitten av maj.
Nu blommar pärlhyacint och ormöga.
Jag hoppas att vädret håller sig, för när teatern är slut tror jag att jag har tid över för att ta en promenad till Almedalsbiblioteket, där Osteoporosföreningen har en utställning som jag inte sett ännu.
Igår var det ett riktigt busväder och jag hade inte näsan utanför dörren ens. Det regnade hela dagen och på kvällen kom det en och annan starur, så det var ganska vitt på gräsmattorna och lite ligger faktiskt kvar fortfarande där inte solen har kommit åt snön.
Jag hade ett ärende till Visby som måste utföras den här veckan – två biljetter till Länsteaterns föreställning av Måne över Rosendal måste lösas ut på Wessmans bokhandel senast den åttonde april. Visserligen var det mulet i morse och det blåser hemskt i dag, men det var i alla fall uppehållsväder och på radion pratade man om sol, så jag satsade på en busstur till Visby.
Det var en trevlig tur i vackert väder och när vi passerade Tofta södra satt jag och beundrade havet som var alldeles grönt medan stora vitskummande vågor rullande in mot stranden och när jag lyfte blicken fick jag se en jättefågel precis ovanför bussfönstret, det var en havsörn. Det var en mäktig syn!
Halvelva gled bussen in på Visby busstation. Det låg lite snömodd här och där, men den gick att undvika och för övrigt var gatorna torra och fina, så halka, som jag varit lite rädd för, var det inget bekymmer med.
KajsarportenAdelsgatan är ganska folktom så här års
När jag hade fått mina biljetter funderade jag på att ta nästa buss hem, men jag var ju sugen på en fruktbakelse och lite förmiddagskaffe är ju aldrig fel, så jag satte kursen mot Östercentrum.
I dag var den extra läcker. Den innehöll två bitar kiwi, en mandarinklyfta, en ananasbit, en jordgubbe och en stor vindruva
Den goda bakelsen var snabbt uppäten, solen sken och det såg rätt behagligt ut, så en vända i butikerna när jag nu var i stan, skulle inte vara helt fel. Jag behöver ett par nya skor, så det vore ett gyllene tillfälle att se om det fanns några till mig på Din Sko. Jag skulle bara gå på toa innan jag lämnade caféet, men där fungerade inte lyset? Det var strömavbrott! När jag kollade på mobilen visade det sig att det var avbrott på hela Gotland och senare har framkommit att det var ett planerat underhållsarbete i Ygne, som gått fel för GEAB.
I och med strömavbrottet var alla butikerna stängda, så det var bara att gå tillbaka till busstationen och ta nästa buss hem till Klintehamn. En buss, som för övrigt passerade Odvalds på sin fortsatta tur till Hemse, så jag fick åka ända hem.
Jag vet inte när strömmen kom tillbaka, men här var det i alla fall inga problem när jag kom hem igen vid halvettiden. Det var ju tur att det var GEAB själva som ställt till det och inte ”ryssen”. Det finns alltid något att glädja sig åt, men nog är vi sårbara alltid!
Dagens ordspråk: Bättre att tända ett ljus, om än aldrig så litet, än att förbanna mörkret.
Det har varit lika vackert väder i dag också och även i dag har jag var ute på äventyr, för Carina undrade om jag hade lust att åka med henne på en tur till Visby och det tackade jag inte nej till.
På förmiddagen putsade jag fönstret i terrassdörren och satte upp advenststjärnan där och nya gardiner och sen var det dags att snygga till sig, för strax efter elva skulle Carina komma och hämta mig.
Vägarna var torra och fina i dag och när vi kom fram till Visby startade vi med att gå till Linds Växthus där vi möttes av familjen ren, som sjöng vacker för oss.
Sedan vi beundrat dem ett tag gick vi runt och tittade på alla blommor och sen gick vi till kaféet och åt lunch, för nu var det hög tid för det.
Strömingsflundra med ett härligt potatismos till
Anledningentill Visbyresan och besöket på Linds var att Carina ville köpa lite nya blommor till sina fönster, så efter maten gick vi runt och försökte välja ut något lämpligt, När Carina var nöjd körde hon till Elgiganten för ett inköp där och sedan till Rusta, så att jag fick köpa mig en ny hallmatta. Jag var lite tveksam till den jag köpte, men den passade faktiskt riktigt bra.
Sen vände vi hem mot Klintehamn igen med en besvärande sol i ögonen även i dag, men nu var det inte jag som körde så det bekymrade inte mig. Det blev en riktigt trevlig dag! Tack för att du tänkte på mig Carina!
Dagens ordspråk: Den som alltid skäller skrämmer ingen.
I dag har det varit ett helt fantastiskt höstväder med sol och måttliga vindar. På förmiddagen gjorde jag inte så många knop, utan förberedde mig bara för dagens förlustelse: lunch tillsammans med SPF:are på Romabrunnen.
Jag körde och hade med mig två medlemmar här från Odvalds. Tillsammans blev vi 33 personer och vi fick ett rum för oss själva. Maten smakade mycket bra och man kunde välja mellan fisk och kyckling och jag tog av båda sorterna och en härlig sallad till det och sedan fick vi kaffe och en kaka.
När alla var mätta och belåtna tog Lennart Wahlman, mera känd som syster Lennart från sin tid som sjuksköterska på vårdcentralen i Klintehamn, fram gitarren och två dragspel och sen fick vi höra en rad Evert Taube-låtar där vi alla kunde sjunga med och sedan även folkmusik från Gotland och sådant han skrivit själv.
Det var några riktigt gemytliga timmar och jag njöt verkligen av gemenskapen och den fina servicen vi fick från Romabrunnens personal.
….brukar man ju säga när man lyckats uträtta flera saker på en gång och det gjorde jag i dag.
Jag har varit en tur till Visby på förmiddagen för ännu en justering av hörapparaten. Vad håller hon på med, kanske vän av ordning undrar? Men den volym, som jag fick inställd förra gången, var alldeles för hög, så tillvaron har varit lite i bullrigaste laget om jag inte dragit ner volymen manuellt. Nu hoppas jag att det ska gå bättre. Det var snabbt avklarat och sen gick jag till Siesta, för det började bli lunchdags.
Favoritlunchen
När jag hade fikat färdigt tänkte jag ta mig en promenad längs Hästgatan och Adelsgatan, för det var ungefär fyrtio minuter innan det gick en buss hem, men då fick jag ett SMS från optikern: Dina glasögon är färdiga för avhämtning. Så det passade ju alldeles utmärkt att få det också fixat, när jag ändå var i stan.
Varför har jag inte skaffat terminalglasögon förut?? Så länge jag jobbade använde jag linser, men sen har jag ju under snart 20 år suttit flera timmar om dagen vid datorn och fått ont i nacken av att sikta rätt på skärmen med de progressiva glasögonen. Ett och annat skrivfel har nog berott på det också.
Terminalglasögonen. Det syns att det inte är antireflexglas i dem
De ordinarie progressiva
De ordinarie har jag inte testat av riktigt ännu, men jag inbillade mig på bussresan hem att jag ser mycket bättre på långt håll och det var ju det som var mitt tidigare bekymmer.
Nu ska jag kolla hur de fungerar när jag ser på tv, för vi har ju fått en ny australiensisk eftermiddagsserie, Love Child, fast jag är inte helt övertygad om att jag kommer att följa den. Jag har bara sett ett avsnitt ännu, men rent spontant kände jag att det är väldigt mycket frosseri i förlossningar på tv just nu. Behövs det en sån serie till?
Dagens ordspråk: Det örat inte hör, det hjärtat inte rör.
I dag är det fredag igen. Det är fasligt så fort veckorna går! Det har varit en ganska mulen morgon, men SMHI påstår att det ska klarna upp fram på dagen.
Jag kom iväg till Visby igår och jag tog bussen, för det är ju så behändigt och ganska intressant, för numera är det inte helt säkert att allt fungerar lika bra som när Gotlandsbuss skötte kollektivtrafiken.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle åka med bussen som gick 10:50 och satt väl och sölade lite för länge vid datorn innan jag kom iväg, så med andan i halsen rusade jag sista biten och var framme precis i tid, men inte fanns det någon buss där. Klockan var nästan 10:55 innan den kom, men det var inte så många passagerare med från Klintehamn så vi kom kvickt iväg.
Redan innan vi kommit ur samhället började bussen låta väldigt illa. Den skorrade och protesterade väldigt högljutt från och till och jag blev verkligen betänksam över om vi verkligen skulle komma fram till Visby, men visst gjorde vi det. Försenade var vi, men det gjorde mig ingenting, för jag hade ingen tid att passa.
I sakta mak promenerade jag sedan Adelsgatan ner tillsammans med några enstaka sena turister, de flesta i min ålder eller däromkring.
Det är lugnt och stilla på Adelsgatan och de flesta uteserveringar som var öppna stod öde
Ännu finns det en och annan ros som blommar
Jag tog kurs mot Botaniska trädgården och där var det lika välskött och fint som vanligt. Nu är höstblomningen i sitt flor och dahlior, solhattar, gullris och mycket annat vackert finns det att glädja sig år och ännu blommar en del rosor.
Sedan fortsatte jag till Almedalen och när jag gått runt och tittat där ett tag gick jag in på Almedalsbibliotekets café och tog med en kopp kaffe och en smörgås.
Almedalen är alltid lika vacker och den här vyn är väl hur känd som helst
Sen gällde det att ta sig upp för Hästgatsbackarna igen och det gick förhållandevis bra tycker jag. Jag hade några ärenden att uträtta på Östercentrum och närmare bestämt på Åhléns.
Till någon dag, vilken det var kommer jag inte ihåg, fick jag en duschgel och en kroppskräm av märket Rituals av Krister o Thomas och nu var både gelen och krämen slut, men som tur är säljs märket på Åhléns. Den där krämen är helt fantastisk och jag som annars blir väldigt torr i huden på somrarna och flassar på både armar och ben har hållit mig alldeles len och slät i år, trots rätt mycket solande. Igår när jag duschat tog jag den sista klicken av krämen, så den måste jag bara få tag i. Och det var ju inga problem alls, så nu kan jag lugnt planera nästa dusch.
Sen blev det en kopp kaffe till, den här gången på Siesta och med en fruktbakelse till. När jag satt där kom förresten en av mina trogna bloggläsare fram och pratade en stund. Vi har träffats förut just på Siesta och jag blir alltid lika glad när någon ger sig till känna. Jag vet ju ungefär hur många läsare jag har, men känner bara till ett fåtal.
14:50 skulle det gå en buss hem till Klintehamn och den ville jag hinna med, så efter en snabb titt in på Din sko gick jag till busstationen. Även den här bussen var sen och den blev alldeles full. Det var skolbarn, barnfamiljer med barnvagnar och många barn i alla åldrar och en massa packning. Vid varje hållplats i Visby klev det på folk och till slut var det många som fick stå.
”Varför stannar bussen inte? Jag skulle ju av.” Ropade en kvinna, när vi närmade oss Vibble. Till slut stannade bussen i alla fall så att hon fick stiga av. Hon hade tryck på stoppknappen och framme på displayen stod det STANNAR, så hon trodde allt var ok, men meddelandet gick inte fram till chauffören, så sen bad han alla som skulle av att de skulle komma fram och tala om när han skulle stanna. Ja du milde! Där stod det fullt av folk i gången samtidigt som andra skulle tränga sig fram för att tala om var de skulle av.
Det är lite spännande att åka Bergkvarabuss minsann!
På promenaden hem från bussen durrade mitt Fitbit-armband glatt, jag hade gått 10000 steg och innan jag var hemma igen blev det nästan 700 till.
Dagens ordspråk: Det är gott att ha någon att hålla i handen, när åskan går.
I dag hade jag en tid på Hörselvården igen, så jag tog en buss in till Visby i morse och jag lyckades hitta en avgång som var tidsmässigt perfekt och som dessutom passerade Odvalds, så jag kunde kliva på precis här utanför. När jag kom till Busstationen i Visby hade jag sedan en 20 minuters promenad till hörselvården, så jag fick minsann motion också. Kort om tid var det, så jag fick pinna på så fort jag kunde och det var precis så jag hann, men jag kom i tid.
Besöket i dag gällde en uppföljning och uppgradering av hörbarheten, så nu är det lite skramligt ett tag tills hjärnan vänjer sig vid den nya volymen. Men nu har jag och audionomen bestämt oss för att det är de här apparaterna jag ska ha, så nu har hon ”förskrivit” dem, som hon uttryckte det. Det tog ett par år att få komma till Hörselvården, men sedan jag väl kommit in i rullorna har jag verkligen blivit väl omhändertagen!
När jag var klar gick jag tillbaka till Östercentrum, för jag hade några ärenden att uträtta. Bland annat hade batteriet i mitt armbandsur lagt av, så det behövde bytas och så skulle jag ha ett nytt läppstift. Sen gick jag en vända på Klinten innan jag gick till Siesta och fikade.
Ännu finns det rosor kvar, men nu är de inte många
Visby Domkyrka sedd från Klinten
I dag fanns min favoritbakelse och den var lika läcker som vanligt!
11:50 gick det en buss tillbaka till Klintehamn och den skulle fortsätta till Hemse, vilket innebar att jag kunde åka med hela vägen till Odvalds och slippa gå från Konsum och hem, så givetvis tog jag den bussen, även om jag ett tag hade funderingar på att stanna lite längre i Visby och gå ner på stan och titta, men jag hade hemlängtan.
Dagens ordspråk: Det växer gräs på den stig där ingen går.
Livet efter 80 