Sommardäcken på och körkort nr 7

Det blev en riktigt solig och fin måndag och vid 15-tiden körde jag till Stenstugu där Edoardo hade förberett däckbytet, så det var kvickt avklarat. Sen ville jag ha bilen tvättad också, så han och Claudio hjälptes åt med högtryckssprutan. Nu är all vintersump och damm ett minne blott.

Medan bilen blev vårfin satt jag i solskenet på terrassen och pratade med Sally

Tack Edoardo och Claudio!

Det var postdag igår och då kom en avi som talade om att jag hade ett rek att hämta ut hos PostNord. Det nya körkortet! Så på hemvägen körde jag till Konsum och löste ut det.

Mitt första körkort fick jag 1964-04-29, så det här nya jag hämtade ut igår är mitt sjunde. Det första finansierade Bosse, för moderskapspenning, som jag fick när han föddes i december 1963, använde jag till det.

Jag började i körskolan någon gång på vårkanten 1964. Jag tog båda barnen med mig till Visby och så bodde vi hos Åkes syster Natalie några dagar i ett par omgångar och hon tog hand om barnen medan jag var ute och övningskörde. På körskolan ordnade de så att jag fick köra några dagar i rad med lektioner både på för- och eftermiddag och på kvällarna var det teorilektioner.

Jag kommer inte ihåg varken vad det där första körkortet kostade, eller hur många lektioner jag körde, men jag tror att det var tio. Moderskapspengen räckte i alla fall och jag var mäkta stolt när jag rattade svärfars mörkblå PV för första gången på egen hand. Och svärmor var glad, nu behövde hon inte be ”karlar” om skjuts när hon skulle ner i frysfacket på Klinte eller åka och handla.

I dag har vi +4º, det blåser och det är ganska mulet, men solen finns där någonstans i alla fall. Det är tisdag, så jag ska försöka samla ihop mig och ta en vända till Konsum för en veckohandel när jag har morgonpysslat färdigt.

Trevlig tisdag!

Selfie om kosläpp o ”Anna och Idioten”

Gårdagskvällens solsken, som fick mig att jubla av glädje, är ett minne blott och i dag är det mulet och blåsigt igen. Jag har varit en tur till Hemse vårdcentral och fått ett ”putt” i armen igen. Vi över 80 ska tydligen fortsätta vaccinera oss mot covid varje halvår och nu var det dags.

På vägen dit småregnade det, men det blev som tur var inte så långvarigt och när jag kom fram var det uppehållsväder igen. Det var svårt att få parkering, men jag avvaktade lite, för folk kom och gick, så rätt vad det var backade en bil ut och jag kunde överta den platsen.

Måndag är det ju och dags för en selfie:

Vilket trevlig tema Klimakteriehäxan valt den här veckan. Kosläpp hör verkligen våren till och många kosläpp har jag varit med om.

1. Den fetthalten ska ”min” mjölk ha:  Jag köper alltid mellanmjölk, 1,5 %.

2. Den osten vill jag ha: Prästost, 31%, mellanlagrad och skivad.

3. Den ”mjölkmaten” är en favorit: Kan pannkakor räknas som mjölkmat, i så fall väljer jag det.

4. Den yoghurten serveras hos oss: Jag äter aldrig yoghurt.

5. Om du ska ge namn till en ko, vad ska den heta? Jag har gett smeknamn till en och annan favoritko, men de flesta av dem fick bara ett nummer.

6. Har du något ko-minne? Jag har otroligt många kominnen efter att ha jobbat i lagården med dem morgon och kväll, varje dag i veckan i över 20 år. De som följt mig länge kommer nog ihåg en hel del historier jag berättat om ”Anna och Idioten”.

Nu blir det riktig konostalgi, men du kan ju hoppa över stycket om du vill:

Anna och Idioten var två riktigt motsatser, både till sätt och utseende, men väldigt goda vänner. Gick Idioten och drack, följde Anna med, även om hon inte drack själv. Idioten fick sitt föga smickrande namn, för att hon var väldigt korkad. På sommaren tog vi in dem i ladugården för mjölkning och alla de andra korna gick direkt var och en till sitt bås, men Idioten kunde gå in genom den ena dörren, spatsera lugnt idisslande tvärs genom hela ladugården förbi alla bås, och ut genom den bortre dörren. Hon var stor och vacker, men mjölkade inte speciellt bra, medan hennes kompis Anna var en liten kossa som gav mycket mjölk.

En gång när korna skulle flyttas till en ny beteshage lyckades Idioten komma på fel sida om ett stängsel, hon var ensam på den sidan och på den andra gick hela flocken inklusive Anna. Men Anna upptäckte att något var fel och vände och gick tillbaka och då följde ju Idioten med henne tills de kunde mötas på rätt sida om stängslet och med svansarna i vädret satte de av efter de andra som hunnit en bra bit.

Anna var min älsklingskossa och hon fick ett väldigt sorgligt öde. Vi hittade henne liggande död ute på betet. Hon hade förmodligt ätit för mycket av det späda gräset och fått trumsjuka eller något annat.

Trevlig måndag!

I strålande solsken hoppar jag på tåget

Igår var det mulet och regnade i stort sett hela dagen. Det var faktiskt riktigt ruskigt ett tag! Jag körde en maskin tvätt och fredagsstädade lite lätt, löste korsord och såg på teve, men fram mot sena eftermiddagen fick jag en känsla av att det ljusnat lite och tittade ut och minsann, men kunde ana att det fanns en blå himmel.

I dag är det ännu tjusigare, för det är äntligen en dag med lite ordentligt solsken och jag måste absolut ta en promenad senare i dag, för att kolla om någon blåsippa kanske vågat sig upp. Det är hög tid nu!

Hoppa på tåget…

…är en utmaning som går ut på att i ord och bild tolka ett angivet ord. Det är Nacka144/Åke som är lokförare på tåget. Denna lördag är ordet Spegling.

Det finns många sätt att hantera ordet spegling på och ett helt ovetenskapligt, men ganska roligt sätt, såg jag i en film. En kalv, som kommit bort från flocken, hade svårt att vänja sig vid både sin mamma och de andra kossorna och rymde bara igen och inte ville den dia heller.

Då tog man ut en stor spegel och lät kalven spegla sig i lugn och ro, tills den insåg att den faktiskt såg likadan ut som de andra kalvarna och tillhörde flocken. Fiffigt va! Man ska ju ange källa och den här gången var det McLeod´s döttrar som kom på den ljusa idén. 🙂

Trevlig lördag!

Starur nr 2

Nu är jag lite osäker på om staren redan har kommit till Gotland, men det har den gjort här i bloggen i alla fall, för den är ett av villkoren för att man ska kunna börja räkna enstaka snöbyar som starurar. Vi har haft barmark hela mars, fram tills i söndags, så den snö vi fick då måste ha varit starur nr 1. Redan igår eftermiddag hade den snön töat bort, men i dag snöar det lite lätt igen. Starur nr 2 är på gång, så nu är det bara 5 kvar innan man kan lita på att våren är här!

I dag är det första dagen då man kan lämna in 2024 års deklaration och nu är min avklarad. Det var inga märkvärdigheter alls i år, inte en enda ändring eller bilaga, så det är inte mycket att skryta med. Det var bara att godkänna den, skriva ut kvittensen och betala in restskatten, så nu har jag gjort mitt för att höja Gotlands statistik när det gäller lämnade e-deklarationer. Jag har för mig att vi låg rätt bra till förra året.

Resten av dagen då? Jag ska börja med en inventering i köket, för i dag är det ju tisdag och dags för veckohandel på Konsum.

Trevlig tisdag!

Minnen för livet

Igår var det vackert väder hela dagen. På förmiddagen sanerade jag lite i sovrummet och tog ner gardinerna och putsade fönstret. I morgon kommer Carina och Bosse hit och då får jag hjälp med att sätta upp sommargardinerna, som är tjocka, tunga och otympliga att hantera, men sen slipper jag få solen i ögonen så fort jag vaknar. Jag älskar sol, men tidigt på morgnarna är den inte helt populär.

Efter lunchen tog jag en promenad till Konsum, för jag hade ett (självpåtaget) uppdrag. Jag skulle köpa en tulpanbukett till en vän från SPF, som råkade ut för en olyckshändelse vid vårt förra möte. Hon blev glad när jag kom hem till henne med den, så hon bjöd på kaffe och en trevlig pratstund. Sedan gick jag via Barkan hem till Odvalds igen.

När jag kom hem hamnade jag givetvis framför tv:n och såg först en engelsk miniserie som heter The Teacher och senare på kvällen den alltid lika trevliga Muren.

Minnen för livet

Har man åkt på någon typ av sällskapsresa känner man igen sig i en hel del när man tittar på någon av Lasse Åbergs olika Sällskapsresor-filmer. Det gäller både miljöer och personbeskrivningar. Härom kvällen satt jag och såg en stund på ”Snowroller Sällskapsresan 2” och den väcker verkligen minnen till liv. Jag var tvungen att avbryta tv-tittande och plocka fram fotoalbumet från Faktabs (Payex) resa till Sahlbach nyårshelgen 1994.

Aldrig hade jag väl kunnat tro att jag skulle åka skidlift och gå i skidskola och susa nerför backarna i Österrike. Nu var det väl inte så mycket susande förstås och förskolebarnen åkte glatt förbi oss ovana gotländska åkare, men otroligt roligt är det att tänka tillbaka på den erfarenheten.

Under dagarna i Sahlbach var vi ett gäng som kopplade av från skidåkandet och tog tåget till Salzburg en dag och gick och tittade på Mozart födelsehem, vi var på en kyrkogård och vi var på ett slottsbesök. Vad slottet heter har jag totalt glömt bort.

Kommer du ihåg att Lasse Åberg fick en lustig mössa på sig för att han klantat sig och blivit av med sin resväska? Här är det en Faktabian som också varit klantig och fått ”dagens skämsmössa”. (Lite suddad i facet är han, för att slippa bli igenkänd, även om det väl är preskriberat nu.)

Jag köpte givetvis en souvenir från Sahlbach med mig hem som ett minne från resan, en igelkott i bergkristall. Den var dyr, men den passade så bra, för igelkotten är ju Gotlands landskapsdjur. Nu står den på tv-bänken tillsammans med några andra småsaker.

Tänk så åren har runnit iväg, nu är det drygt 30 år sedan den där resan och det blev den första och enda skidresan för min del, men jag fick minnen för livet.

I dag är det lördag och den har startat med tunga moln och i natt har det kommit några korn snö, men dem finns det inte mycket kvar av nu på förmiddagen. På samhället körde det stora maskiner igår, som höll på att befria gatorna från vinterns sand/grus. Hoppas att de inte var för tidigt ute! Här på Odvalds har man plockat bort snökäpparna, men sanden är ännu kvar. Vi brukar få ett meddelande när det är dags att sopa av uppfarterna och garagen.

Trevlig lördag!

Födelsedagskalas

Det blev en riktigt trevlig lördagskväll igår och anledningen till utflykten till Visby var att vi skulle fira Gunnels födelsedag. Gunnel är en före detta granne till oss på Stenstugu och hon och jag är årsbarn. Vid femtiden blev jag hämtad och sedan träffades vi på Gråbo Kvarterskrog, ett trevligt ställe jag aldrig har besökt förut.

Vi åt olika rätter och jag och Gunnel valde spätta och fick oss ett glas vitt vin till det. När vi ätit färdigt gick vi tvärs över gatan, där Gunnel bor nu och hon bjöd på kaffe och en pratstund. Visst har vi träffats i olika sammanhang under åren som gått, men det var ändå riktigt roligt att få utbyta erfarenheter med henne och se hur hon bor nu.

När jag kom hem satte jag mig och kopplade av från alla tankar på då och nu, genom att titta på tv en stund innan jag gick till sängs, så det blev senare än vanligt, men så låg jag lite extra länge i dag också, trots att solen envisades med att skina in på mig. Nu har det mulnat till igen, men det ser rätt hyfsat ut i alla fall.

Trevlig söndag!