Solen tittade fram vid halvtolvtiden och den kunde jag ju inte stå emot, så när jag ätit resterna av lördagens Pad Thai och en bit Förstörd sockerkaka som efterrätt gick jag ut.
Förstörd sockerkaka gör man när en sockerkaka börjar bli torr och den jag bakade till förra helgen är onekligen det. Jag vet inte riktigt hur namnet kom till, men det var mamma som hittade på det och Förstörd sockerkaka är alltid populärt.
Man tar en bit torr sockerkaka, lägger på jordgubbar och dränker inte kakan med jordgubbssaften och så häller man vispgrädde över hela härligheten. Det är riktigt gott!
Det är lite blåsigt i dag, men i skogen var det skapligt så jag gick där och vimsade omkring på stigarna ett bra tag. Det är så mjukt och behagligt att gå på barkstigen, men jag gav mig ut i terrängen lite också, för jag letar ju fortfarande efter resterna av pappaps dynamitkällare och jag vill ju passa på att göra det nu innan det blir varmt, för då finns ju alltid risken att få fästingar på sig.
Nu är det kaffedag!
Livet efter 80 