Jag tog mig en promenad igår trots att det var blåsigt och det gick bra så länge jag höll mig i skogen, men på Djurgårdslundsvägen och Snickargatan där jag hade motvind var det allt annat än skönt, men jag knatade på i alla fall.
På hemvägen hade jag vinden i ryggen, så då var det drägligt i alla fall. Och även om det nu inte var något speciellt behagligt väder, så får man hoppas att motionen och den friska luften gjorde gott i alla fall. Jag märker ju att det tar emot i början, men efter ett tag känns det alltid bättre.
På kvällen hade jag bjudit hit Carina o Bosse, för Bosse var nyfiken på min kycklinglevergryta. så det bjöd jag dem på. Förr åt vi ofta lever, för det gillade Åke, men sedan jag blev ensam har jag kommit på det här med kycklinglever, som man kan ha i frysen och bara ta fram så mycket man vill ha till en portion.
Carina o Bosse hade med sig semlor och inte nog med det; när vi satt och åt levergryta kom det en bil och stannade utanför. Det var Edoardo (yngsta barnbarnet) och hans Matilda som kom och överraskade. Matilda hade bakat bullar och gjort semlor och nu åkte de runt och delade med sig. Så efter maten satte jag på kaffet och så åt vi semlor till efterrätt, både Eskelunds och Matildas.
I dag ska ovädret Franklin slå till och det ska bli både regn och snö och hårda vindar. Vi får väl se hur det blir med det, ännu ser det inte så farligt ut och jag har ingen större anledning att gå ut, så jag avvaktar tills vidare.
Dagens ordspråk:
Klockan är till för människans skull, inte människan för klockans.
Trevlig måndag!
Livet efter 80 