Brukar du se program av typen Det okända som går på TV4? Det gör inte jag. Jag tror helt enkelt inte på sånt och inbillar mig att allt vi inte kan förstå, trots allt har en förklaring. Att vi människor är olika känsliga är jag medveten om, så jag vill inte på något sätt förringa de upplevelser andra har.
Min farbror Knut sa alltid, att när han gått bort skulle han gå igen och spöka för oss. Var det så att vi plötsligt kände ett nyp i en tå eller någon annanstans kunde vi räkna med att det var han som var i farten.
Här står farbror Knut och på bänken sitter min syster Kerstin, mamma Runa och Krister. Farbror Knut samlade släkten en vacker sommardag på Lövängen i Ljugarn där han bjöd på middag. Vilket år kan det ha varit? 1977 kanske. Farbror Knut har varit borta i många år nu, han dog 1985, och jag måste säga att han varit ett väldigt lugnt spöke för inte har då jag upptäckt att han varit i farten.
Åke däremot finns här hos mig och varje morgon när jag vaknar är det några sekunder innan jag hunnit orientera mig, då jag är absolut säker på att han ligger bredvid mig i sängen. Vilken välsingelse att vi hann flytta innan han gick bort, annars hade jag fått sitta här totalt ensam. Jag kanske ska omvärdera det där med Det okända! 😉
Dagens ordspråk:
Det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli det.
Livet efter 80 
Jag brukar aldrig heller se den sortens program för jag tror att det finns en logisk förklaring även om vi inte ser den. Sedan finns det nog många som vill tro på det övernaturliga och förmodligen är vi olika känsliga. I samband med min pappas död var jag med om ett par oförklarliga händelser. Än i dag vet jag inte vad jag ska tro om dem så osvuret är kanske bäst…
Kram och ha en bra lördag!
Jag tror nog att jag skulle välja det senare alternativet. Man kan aldrig vet riktigt säkert.
Kram
Det är inget program jag följer, men vem är jag att tro att det inte förekommer, bara för att jag själv inte tror på sånt.
Fint att du har Åke med dig när du vaknar.
Det där ordspråket använde jag ofta på mina hundkurser.
Åter en vidrigt varm dag, jag vill ha normal sommarvärme.
Kram/Kicki
Här är det också varmt och det blåser hemskt. Stackars alla växter! Mina dahlior gillar inte det här vädret.
Kram
Nej … det är inget program som jag följer … däremot har jag varit med om en del oförklarliga saker …
Så bra att Åke finns där hos dig en stund varje morgon … han har lite koll på dig – som en skyddsängel kanske.
Jag gillar dina ordspråk!
Kram
Jag tänker att han är här och vakar över mig!
Kram
Samma här; jag söker alltid efter en logisk förklaring, men visst händer det saker man inte kan förklara. Så jag låter en liten dörrspringa mot det okända stå öppen.
Jag förstår så väl att du är glad för att ni han flytta tillsammans, så att Åke också har bott där du bor nu. Därför tänker jag ibland, att det kanske snart är dags att se sig om efter en lägenhet, dit vi båda kan flytta. Vare sig det är maken eller jag, som går bort först, så är det ju skönt för den kvarlevande, att inte behöva flytta då…
Här är det lite växlande molnighet idag, men redan 28 grader. Men det ska bli regn och svalare nästa vecka!
Ha en fortsatt fin dag, kram, Monica
Jag skulle aldrig stått ut med att vara kvar ensam på Stenstugu, så det var tur att vi hade flyttat när jag blev ensam och att jag har haft honom här hos mig, även om det inte blev så lång tid.
Vi har också 28º grader och det blåser hemskt. Jag måste medge att jag njuter av värmen!
Kram
Har väl knappt missat ett avsnitt av den serien innan den lades ner nyligen…ja vad ska man tro?
En del där av medierna är ju riktigt duktiga…fast ska man tror på det?
Ibland undrar jag om det inte är så att en del blir kvar här…men vad vet jag?
Spännande är det hur som helst.
Ha det bäst.
Visst är det spännande, men jag har svårt för det, kanske för att jag är för okunnig och slår det ifrån mig.
Kram
Med all respekt för sånt här. Man kan inte ta ifrån någon något som den upplever. Jag tror helt och fullt på att din Åke är med dig och ser till dig!
Jag var en väldig sökare efter det att Sigge gått bort. Själv hann han planera en del och sa att han var ”nyfiken” på hur det skulle bli efter döden. Och jag har fått flera påhälsningar i början, nu är det lugnt.
Jag gick också på flera kurser för medium Lena Ranehag. Intressant!
Kram!
Ja, vem vet vad som händer i det undermedvetna och som sagt han finns där för mig!
Kram
Nej, jag ser inte sådana program. Är rädd för att jag ska bli mörkrädd igen!
Men har varit med om många oförklarliga händelser. Undrar lite smått om det kan finnas några ”energier” kvar från vissa som inte lever längre????
Har inga vetenskapliga förklaringar. händelser som flera av oss såg/hörde i huset på landet har ingen kunnat lämna en rimlig förklaring till.
Kram
Visst händer det saker som är svåra att förklara, men oftast finns det ju trots allt en förklaring.
En liten story bara: En dag hörde jag ett konstigt ljud från ett elurtag i köket. Det pep! Jag stod där och lyssnade och lyssnade och till slut ringde jag vaktmästaren och bad honom komma och kolla och det lovade han göra.
Innan han kom fick jag plötsligt se att min termometer, som är en sån där fiffig grej som mäter ute och inne och har klocka och allt, såg konstig ut. Till saken hör att den sitter precis intill det pipande eluttagen och som du säker redan har gissat var det den som pep för att batteriet var slut.
Precis när jag upptäckt det kom vaktmästaren och det kändes onekligen lite pinsamt att tala om hur det låg till. Jag kan bara föreställa mig vad han tänkte om galna kärringar.
Kram
Absolut vännen. Så är det. Man ska verkligen på alla sunda sätt ifrågasätta ”oförklarliga” händelser. Men ibland kommer man fram till att då det verkligen kritiskt granskat ändå finns frågetecken som inte kan besvaras. Så upplever jag att situationen var i vårt hus. Fniss, inte bara jag, utan alla fem andra inblandade!
Tittar inte på den serien och har aldrig trott på sådant. Men får 2 år sedan var jag med på en träff med ett medium som jag aldrig träffat tidigare och det ända hon fick av oss var förnamnet. Hon hade kontakt med släktingar och efter det är jag fundersam. Det hon sa var sant och jag tyckte det var otäckt.
Kramar från oss
Man vet aldrig vad som finns i det fördolda!
Kram
Jag har sett programmet några enstaka gånger – av ren nyfikenhet! Anser nog också att ”osvuret” är bäst! Det mesta går ju att förklara, men inte allt! Jag har också varit med om märkliga händelser som är svåra att förklara. Vill tillägga att det var fina upplevelser och inte skrämmande på något sätt.
Kram Gunilla
Nej osvuret är nog bäst!
Kram