Onsdagen i Almedalsveckan

Vi hade tur med vädret i dag. Det var i och för sig lite blåsigt och svalt, men solen har lyst mest hela dagen. Nu börjar det mulna till, men nu är jag ju hemma, så det gör ingenting.

Det sägs att evenemangen i år har minskat jämfört med föregående år, men jag tyckte det var fullt med tält och seminarier över allt, för att inte tala om hur mycket folk som rörde sig i området.  Fast igår var det ju regnigt större delen av dagen, så det kanske fanns ett uppdämt behov i dag när vädergudarna var nådigare. I morse hade  dessutom Cinderella lagt till vid kryssningskajen, så det var massor av folk från den som spatserade förbi vårt tält på Cramérgatan. På båten var det dessutom  med ett stort gäng SPF:are från Gävle, så det blev många trevliga möten och utbyte av erfarenheter.
 

När klockan blev fem  packade vi ihop och när jag gick upp till busstationen för att åka hem, blev jag påmind om varför jag slutade jobba på Kupan. Attans vad jag hade ont i fötterna efter att ha stått 3½ timme på den hårda gatstenen! Det brände som eld under trampdynorna. Det var skönt att bussen skulle fortsätta till Burgsvik, så att jag fick åka hela vägen hem till Odvalds.

Dagens ordspråk:
Säg inte allt du tänker, men tänk på allt du säger.