Det är inget vidare flygareväder i dag, för det är svalt och blåsigt och stora tjocka moln skymmer solen då och då. Jag försökte sitta ute på förmiddagen när det varit solsken, men jag hann inte mycket mer än sätta mig ner, så mulnade till igen, så det var bara att gå in igen.
När det nu inte var något skönt att sitta ute bestämde jag mig för att i stället gå ut en vända och se om det finns några kajpar, för ännu har jag inte ätit kajpsoppa i år. Kajp är en vild skogslök och den påminner om purjolök i doft och smak och är rik på A- och C-vitamner. Vi har som tradition att äta kajpsoppa några gånger varje vår för att slippa ”ladingsdinglu” (vårtröttheten).
Det blåste verkligen huggormar, ett uttryck från bloggvännen Åke, som beskriver den här typen av väder som vi har i dag, men jag hade tur, för jag behövde inte gå så långt innan jag hittade ett ställe där det växte kajp. När jag fått ihop ett knippe skyndade jag mig sedan hem och in i värmen igen.
Det blev en annorlunda kajpsoppa i år. Normalt använder jag bara potatis, som jag kokar i en god buljong. Potatisen kokas ordentligt och sedan vispar man sönder den i buljongen och tillsätter kajparna som får koka med en stund.
Trevlig Kristi Himmelsfärdsdag!
Livet efter 80 