Snart är det fina vädret över – ”Ostadigt med regn och blåst”, kan man läsa på helagotland.se i dag. Det vete sjutton om det är något att lite på, men för säkerhets skull får man väl passa på att njuta av solen och värmen i dag, för det är en riktigt härlig fredag.
På förmiddagen har jag varit på gravarna med blommor och fyllt på vattnet i lådorna. Det såg bra ut, förutom då gräsmattorna som dels inte hämtat sig efter förra sommarens torka och dels lider av årets. Det är länge sedan vi fick någon ordentlig regnskur.
Här är familjegraven där mamma o pappa är begravda plus farbror Knut och farmor och farfar
Man måste kratta bort sina fotsteg, det var mamma så noga med!
Karlsöarna – till höger Lilla Karlsö och till vänster, lite längre ut ligger Stor Karlsö
Här ligger svärfar och svärmor och Åke och här ska jag ligga när den dagen kommer
På hemvägen passade jag på att åka in på Konsum och handla och nu ska jag göra i ordning lite lunch till mig – det blir persiljestuvade morötter och falukorv. Jag som egentligen inte varit så förtjust i falukorv har kommit på att det är riktigt gott.
Dagens ordspråk: Man ska inte flyga högre än vingarna bär.
Så var det slut på juli och nu är det redan augusti månad, en månad som ofta är väldigt fin sommarmånad här på Gotland. Vecka 32, alltså nästa vecka, är det Medeltidsveckan och när den är passerad minskar antalet turister markant. Det är roligt när det är mycket folk på ön, men ack så skönt när allt återgår till det normala.
I år startar dock augusti med mulet och kylslaget väder och på morgonsidan i dag har det nog kommit en liten skvätt regn. Det är inte mätbart i regnmätaren, men min slang från stupröret har rullat ut en liten bit. Det är bara 15º varmt och det är inte riktigt godkänt!
Augustus
Nu slår jag av kornet det vita,
och ser därtill om lien kan bita,
jag dricker och äter bitter mat,
och plägar mig väl även av skön sallat.
/Bondepraktikan
Jag har ju inte så mycket att skörda, men i kökshörnan finns det persilja, gräslök, rosmarin och oregano. Igår åt jag persiljestuvade morötter till lunch – så gott!
Augusti
Redan mörkt så tidigt.
Så tidigt och redan mörkt.
På något sätt verkar allting vara i sin ordning.
/10-årskalendern 1983-1992
I dag för åtta år sedan fick vi tillträde till den här lägenheten och en och en halv månad senare flyttade vi in. Det har hänt en del sedan dess!
1 august 2011
1 augusti 2019
Dagens ordspråk: Man ska inte lägga alla sina ägg i en korg
Brukar du se program av typen Det okända som går på TV4? Det gör inte jag. Jag tror helt enkelt inte på sånt och inbillar mig att allt vi inte kan förstå, trots allt har en förklaring. Att vi människor är olika känsliga är jag medveten om, så jag vill inte på något sätt förringa de upplevelser andra har.
Min farbror Knut sa alltid, att när han gått bort skulle han gå igen och spöka för oss. Var det så att vi plötsligt kände ett nyp i en tå eller någon annanstans kunde vi räkna med att det var han som var i farten. Här står farbror Knut och på bänken sitter min syster Kerstin, mamma Runa och Krister. Farbror Knut samlade släkten en vacker sommardag på Lövängen i Ljugarn där han bjöd på middag. Vilket år kan det ha varit? 1977 kanske. Farbror Knut har varit borta i många år nu, han dog 1985, och jag måste säga att han varit ett väldigt lugnt spöke för inte har då jag upptäckt att han varit i farten.
Åke däremot finns här hos mig och varje morgon när jag vaknar är det några sekunder innan jag hunnit orientera mig, då jag är absolut säker på att han ligger bredvid mig i sängen. Vilken välsingelse att vi hann flytta innan han gick bort, annars hade jag fått sitta här totalt ensam. Jag kanske ska omvärdera det där med Det okända! 😉
Några sekunder varje morgon finns han här!
Dagens ordspråk: Det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli det.
Det var mulet i morse och det hade nog kommit några droppar regn under morgontimmarna, för det var väldigt blött ute, men nu skiner solen igen och det ser ut att bli en fin dag.
Nu är det inte bara fruntimmersvecka, utan i dag börjar dessutom rötmånaden, i Allnakku kallas dagen för Råitus dag. Råitu är den tid på sommaren när det föds vanskapta kalvar och andra missfoster, köttet ruttnar, smöret härsknar, brödet möglar och mjölken surnar och vi drabbas av sommarsjuka (maginfluensa) och så ska vi ha det till den 23 augusti.
Förr var det vanligt med rötmånadshistorier i tidningarna, men jag tror inte att de förekommer så ofta numera. De fungerade nästan som aprilskämten, det gällde att försöka reda ut om de var sanna eller inte.
Namnsdag, den här näst sista dagen i fruntimmersveckan, har Emma och jag känner bara en med det namnet och egentligen känner jag inte till henne heller, för jag har aldrig träffat henne, men under årens lopp har jag tänkt mycket på henne och skrivit om henne flera gånger och det är Åkes farmor.
Här sitter Åkes farfar August med de äldsta barnen Amalia och Gustav och på verandan bakom dem står Emma. Fotot är från 1880 någon gång
År 1876 köpte Åkes farfar August och hans hustru Emma gården Stenstugu. August var skeppare och småbrukare och paret fick sju barn, den äldsta, Amalia, föddes 1877 och min svärfar Adolf, som var yngst i syskonskaran, 1894. 1897 dog August i Stockholm, där han också blev begravd, och Emma blev änka med alla de sju barnen att ta hand om och försörja. Det hade hon ju ingen möjlighet att klara, utan barnen ackorderades ut bland släktingar och andra bönder i bygden. 1908 dog hon, bara 53 år gammal. Det är svårt för oss moderna människor att föreställa oss hur det kan ha varit vid Stenstugu på den tiden. Det måste ha varit ett otroligt armod!
Emma ligger begravd på Fröjel kyrkogård och i graven bredvid ligger hennes son Gustav, som dog 1965. Han bodde på Stenstugu hela livet och blev aldrig gift.
Det är sol i dag också och alldeles vindstilla och det ser ut att bli en härlig dag. Få se om jag tar mig en promenad eller om jag bara häckar här hemma i trädgården. Sara lyckades inte ordna något regn igår och jag tror inte att Margareta kommer att göra det heller. Däremot ser det ut som om Johanna tänker ställa till med något i morgon. Vi får väl se?
Margaretor har det funnits många i mitt liv och den viktigaste av dem alla var nog min älskade nalle, som följde mig i vått och torrt när jag var liten. Jag gjorde allt för Margareta och ett riktigt traumatisk minne är från när hon blev sjuk, men jag visste på råd. Jag tog med mig henne till distriktsläkarmottagningen och slog mig ner där i väntrummet och väntade på vår tur. Fru Stenberg, så kallades mottagningssköterskan, undrade varför jag satt där och när jag förklarat anledningen bad hon mig vänta lite och efter en stund blev vi inkallade till läkaren som noga undersökte Margareta och slutligen gav henne en spruta. Nu var jag lycklig igen och Margareta var botad!
Jag hade en Greta också som betydde en hel del! Moster Greta var gift med mammas bror och hos dem, på Birkagatan 10, bodde vi ofta när vi var i Stockholm. Moster Greta spelade piano och sjöng frikyrkosånger med en vacker sopran och bjöd på leverpastejsmörgåsar med inlagd gurka och morbror Olle bjöd på sockerdricka ut flaskor med patentkork. Tänk vilka detaljer man kan komma ihåg. En gång var de och hälsade på hos oss när vi bodde på Strands. Något som jag däremot inte har ett enda minne av, så det är tur att det här fotot finns kvar fortfarande.
Min syster Barbro, morbror Olla, jag, pappa och så moster Greta med min yngsta syster Kerstin i knät. Vilka enorma rosetter vi har alla tre!
Dagens ordspråk: Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg.
I dag har Kerstin o Hassine varit här och tagit adjö, för nu åker de hem till Lidingö igen och det känns lite vemodigt, för det har varit väldigt trevliga dagar medan de varit här.
Igår var det mycket på gång, för Kerstin o Hassine var här och åt lunch och lite senare på eftermiddagen hade SPF en utflykt till Valbyte i Västergarn. Det var inte så många som var med, men vi som var där hade det trevligt. Det var en härlig kväll och vi satt i lä, så vinden störde oss inte heller. Vi började med att äta tillsammans och sedan blev det en tipspromenad och lite Mölkky-träning. Vi ska nog ta och byta ut kubben mot Mölkky några måndagar. Det är trevligt med lite omväxling. Klockan var över åtta när jag kom hem och då hamnade jag givetvis framför tv:n, så även den här dagen fick datorn vila.
Anita, med bloggen Det ska vara lätt att leva påminde mig om att det är 8 år i dag sedan hon och Pappersbeda åkte hem efter ett besök här på ön och jag var ju tvungen att leta fram inlägget jag skrev när de varit och hälsat på hos mig och Åke på Stenstugu.
Det skulle kunnat vara igår, åtminstone om man ser på min klädsel, men det är 8 år sedan.Anita vid en runsten på Klinteberget – En riktig snygging!
Dagens ordspråk: Bättre ett vittne som har sett än tio som har hört.
Har du sett den norska serien Hemmaplan? Den finns på SvtPlay och nu går säsong 2 på Svt1. Egentligen borde ju ämnet inte alls intressera mig, det handlar nämligen om fotboll, men intrigen med de kvinnliga tränaren, som kommer till nedflyttningshotade laget Varg IL, och hennes kamp för att få laget på fötterna är mycket bra. Ett av Vargs ärkefiender är fotbollslaget Ålösund, av samtliga kallat för Jävla Ålesund.
Jag har varit på bussresor i Norge två gånger och när jag såg det här programmet satt jag och funderade över om jag kanske rent av har varit i Ålesund och ju mera jag tänkte på det desto mer övertygad blev jag om att det nog var så. Det är ju tur att man har bloggen när minnet sviker, för 2012 var jag där och kunde konstatera att Ålesund ligger väldigt vackert och är en mycket fin stad. Vi gick runt i staden med en lokalguide som berättade om de vackra husen.
I dag är det en typisk svensk sommardag med blåst och moln som seglar fram i rasande fart över himlen. Solen bryter igen molnen då och då, men det är inte speciellt skönt ute, för det är bara 14,5º i skuggan.
Dagens ordspråk: Den som inte tycker om någon är olyckligare än den som ingen tycker om.
Livet efter 80 