Nationaldagen / Gustafs dag

Så är det helg igen, det är tätt mellan begivenheterna den här tiden på året. Jag tänker fortfarande på den här dagen som Svenska flaggans dag och flaggan är hissad här på Odvalds, det har jag varit ute och kollat och jag flaggar här i bloggen. I eftermiddag ska vi, SPF Klinteorten, fira dagen som vanligt på Klinteberget med en stunds gemenskap och en tipspromenad.

Gustav och Gösta har namnsdag och i Allnakku står det: Av alla gotlänningar med förnamnet Gustaf är nog Gustaf Larsson den som är mest känd. Han försörjde sig som byggnadssnickare, men var en skicklig författare, inte minst på gutamål. Han var en av Gutamålsgillets stiftare.

På Stenstugu hade vi också en Gustaf eller Gusten, som han kallades. Han fanns ännu kvar på gården 1961 när jag kom dit. Han var bror till min svärfar och han var en otroligt snäll och fin man, som inte gjorde så mycket väsen av sig och han hade bott och arbetat på Stenstugu hela sitt liv. 1965 gick han bort 77 år gammal, efter en kortare tid på lasarettet. Hans minne och hans namn lever vidare, för mitt äldsta barnbarn bär namnet i form av hans smeknamn Gusten. Så grattis i dag Gaetano Luca Gusten!

Flera år i rad har min jättevallmo glatt mig med den första utslagna blomman just den 6 juni, men inte i år, men en knopp har börjat spricka ut, så de är på gång i alla fall.

Ha en fin Nationaldag!

Pingstdagen och Mors dag version 2023

Igår på mors dag blev jag firad på Stenstugu av barn och barnbarn. Vädret var lite svalt, lite molnigt då och då och ganska blåsigt. Eva satsade dock på att vi skulle kunna äta ute och uppmanade oss att ta en med en tröja, men till slut blev det så att vi satt i orangeriet och det kändes bra. Där var det varmt och skönt och ändå lite ute.

Eva bjöd på två fina smörgåstårtor – en med tonfisk och en med skinka

De smakade jättegott båda två och till kaffet bistod Krister med bullar och tårta.

Många hundar var det med på Stenstugu igår: från vänster står Carina med Fridolf, Matilda med Ruben och framför henne Edoardo med Keila och Trixi och så Krister o Thomas med sin daghund Otis. Fem hundar och det gick riktigt bra, trots att Otis bara träffat de andra en eller ett par gånger förut.

Varmt tack till alla barn och barnbarn för en härligt mors dag och de fina presenterna!

För presenter fick jag förstås: ett fint duschmunstycke, en vacker bukett och en kalanchoe och så skraplotter förstås., för det vet de att jag gillar. Jag har satt upp dem på kylskåpsdörren och nu blir det spännande skrap många morgnar. Jag inledde skrapandet redan igår eftermiddag när jag kom hem och då vann jag 2×40:- på en morsdagstriss. Resultatet av dagens skrapande var sämre, men man kan väl inte förvänta sig vinst varje dag.

I dag är det annandag pingst och vi får väl försöka vara glada även om den numera är en helt vanligt måndag. Sveriges regering beslutade 15 december 2004 att slopa den här annandagen som helgdag och visst gör det att pingsthelgen känns lite rumphuggen.

Nu ska jag ta fram Golfen och ta en tur till Gahms i Fardhem, för även om jag igår påstod att jag hade allt, så saknar jag ett parasoll. Det jag haft och slitit på i 12 år var så dåligt att jag lämnade det till återvinningen i höstas och ett parasoll är ganska nödvändigt om det skulle bli så varmt och soligt i sommar som SMHI påstår.

Ha en glad måndag och annandag pingst!

Sköna maj välkommen!

Igår var det solsken hela dagen, men det var kallt i luften och det blåste rätt bistert. Jag försökte sitta ut och lösa korsord på förmiddag och när jag lyckades hitta en plats på terrassen där det var lite lä var det rätt behagligt. Efter lunchen tog jag en tur med bilen och började med att åka till Konsum, för jag ville köpa lite blommor till Åke. I dag den 1 maj är det 11 år sedan vi hade hans urnnedsättning.

Åke fick blommor både på graven och vid fotot.

På kvällen hade jag en liten fundering på att ta en promenad ut till Warfsholmen och se på majbrasan, men latmasken slog till, så det fick blir Mästarnas Mästare i stället. Tänk att Jonna inte gick till final! Jag har ju trott att hon skulle vinna hela tävlingen i år.

Vårens första solkatt in genom vardagsrumsfönstret visade sig igår kväll kl 20:06 – 10 sekunder senare var den borta så det var ett kortvarigt besök.

Maj börjar med mulet och ganska kyligt väder, men vi får hoppas att det snart blir ändring på den här trista vädertyp vi är inne i nu.

Jag undrar om mamma hade låtit oss ha knästrumpor på en så här kylig dag, för det hörde till traditionen hemma, att vi den 1 maj gick ut och såg på arbetarrörelsens demonstrationståg genom samhället och då hade vi töser knästrumporna på oss för första gången på våren.

Jag vet inte om det här fotot är från just 1 maj, men det skulle det kunna vara. Hattarna och knästrumporna är i alla fall på.

Ha en fin första maj!

Trevlig valborgsmässoafton!

Det blev inte mycket solsken igår, men jag gick ut på en Klinterunda efter lunch i alla fall. Jag kom att tänka på att jag inte kollat om magnolian vid Donnersgatan blommar i år igen. Vi har haft ett par stycken här vid Odvalds, men de är borta nu. Jag tror att de dog sommaren 2018 när det var så varmt och torrt. Något som annars blommar helt fantastiskt just nu är forsythiabuskarna och det finns det gott om i trädgårdarna i Klintehamn.

Jo då! Den blommar i år också.

När jag kom hem igen och kollade mobilen fick jag se att Fitbit var väldigt belåten med mig, men när jag sedan granskade rapporteringen från tidigare i veckan fick jag se att den har tytt måndagens gräsklippning som utomhus cykling. Det har hänt förut också, men det beror väl på att armrörelserna inte stämmer överens med gång och när armarna är stilla, medan jag förflyttar mig, tyder Fitbit det uppenbarligen som om jag är ute på en cykeltur.

När jag kom hem satte jag på kaffet och medan jag drack det fick jag se att duvorna var och undersökte det gamla boet i björken utanför mitt vardagsrumsfönster. De rustade där en vecka förra året också, men det blev inget av med deras bygge, för plötsligt var de borta igen. Jag skulle försöka ta ett foto av dem, men det blev inte bra och jag ville inte störa genom att gå närmare.

Det fick bli ett foto av gullvivsplantan i stället. Den börjar växa till sig.

Så blev det då sista april och valborgsmässoafton och dagen har börjat med ett strålande solsken. Jag var just och satte ut pelargoniorna och det kändes riktigt skönt ute på terrassen, så jag sätter mig nog där ett tag och löser det sista korsordet i helgens GA.

Ha en riktigt härlig valborgsmässoafton!

Scillatider

Det blev en riktigt trevlig annandag påsk och Golfen forslade mig trygg och säkert till Visby och hem igen. Det var Ann-Marie som bjudit in till påskkaffe tillsammans med några av hennes andra vänner. Jag har inte varit hos henne just den här tiden på året förut, så jag imponerades stort av all scilla. Alla gräsmattorna runt huset var fulla av dem.

Nu är det verkligen scillatider.

Inne var det påskpyntat och fint med allt från påskkärringar och påskris, till tuppar och hönor och påskägg. Gott kaffe och väldigt gott kaffebröd fick vi, där vi satt runt bordet och njöt av solen som strålande in på oss. Det var vår!

Tack Ann-Marie!

Jag kan inte låta bli att lägga ut en scillabild till

Innan jag lämnade Visby åkte jag till Krister o Thomas och hälsade på hos dem en stund. De har varit bortresta några dagar, men nu var de i full fart igen och höll på ute i trädgården.

Planerna för tisdagen är än så länge inte helt klara, men jag måste nog ta en vända till Suderviljan och se om de har några penséer kvar och så ska det hem jord….

Ha en fin fortsättning på Påskveckan!

Annandag Påsk & Önskekaraktär

Nu har vi gått in i påskveckan och visst har det varit en härlig helg, åtminstone här på ön. I dag har vi solsken, men faktiskt bara 7 plusgrader, men klockan är inte så mycket ännu (11:00), så det kanske blir varmare fram på dagen.

Jag var ute en vända och kollade läget i rabatten under vardagsrumsfönstret. Värmen har fått fart på lökväxterna i alla fall och kattrackr´n har hållit sig borta sedan jag la armeringsnät över toaletten. Jag måste säga att jag känner mig lite stressad, för nu borde ju penséerna varit planterade för länge sedan, gräsmattorna räfsade, hörnhyllan på framsidan på plats mm, mm….

I dag ska jag på en vårutflykt till Visby och det ser jag fram mot. Golfen ska få röra på sig lite, så jag får väl ta och gå ut och kolla oljan. Så fort jag sa till Åke att jag tänkte köra till stan, sa han: ”Då måste jag ut och kolla oljan!” ♥ Så det vågar jag inte låta bli!

Dagligt skrivförslag
Om du kunde vara en karaktär från en bok eller film, vem skulle du vara? Varför?

När jag var tonåring läste jag en bok som fängslade mig mycket. Den handlade om en blyg och försagd flicka, som kommer som ny elev till en skola. Hon såg inte särskilt bra ut och var inte speciellt duktigt på just någonting. En grå liten mus helt enkelt och även om jag kanske verkade frimodig som barn kände jag igen mig i henne.

En dag skulle den där flickan vara med på en körövning i skolan, eller om det var i kyrkan? Vilket minns jag inte, men när den där lilla grå musen började sjunga blev alla väldigt överraskade. Hon hade en fantastisk röst och högt över de andras stämmor drillade de underbaraste toner från hennes strupe. Hur det gick för henne sedan minns jag inte och boken föll i glömska, men när jag läste om henne önskade jag verkligen att jag kunnat få vara i hennes ställe. Tänk om man kunnat överraska med någon dold begåvning!

Ha en skön annandag!

Tre checkpoints och en massa blåsippor

I dag har jag inlett årets Hittaut med en vända upp på Klinteberget dit det är förlagt i år. Det är så fint på Klinteberget, men lite otillgängligt för den som börjar bli lite till åren, så jag nöjde mig med de tre som låg längst norrut.

När jag skulle registrera mina fynd upptäckte jag att det finns en Läs mer-uppmaning. Man passar på att ge lite information om Klinteberget också, så den bifogar jag till mina bildbevis på fynden.

Från denna platå 52 m över havet kan man vid klart väder se 11 olika kyrkor. Närmast Klinte kyrka, sedan Sanda, Eskelhem, Mästerby, Vall, Stenkumla, Västergarn, Tofta, Hogrän och Väte kyrka. Här stod nr 123
I den här sluttningen till Klinteberget planterade Helmuth Wöhler bokträd från slutet av 1800-talet. Innan dess var sluttningen liksom Klinteberget, en kal klippa utan träd. Willy Wöhler ”Karlsökungen” fortsatte planteringen i början på 1900-talet. Här hittade jag nr 126.

Rester av en gammal kalkugn efter kalkbrytning i Bönders Backe.

Den här var inte lätt att hitta! Jag var inte ensam om att leta efter den och till slut lyckades en man få syn på den, men vi visste inte riktigt hur vi skulle ta oss dit. Jag vågade inte klättra nerför klippväggen, men jag kunde ta mig dit genom en lång omväg.

Det var checkpoint nummer tre och nu kände jag mig nöjd med dagen och åkte hem för att få en lite sen lunch. Uppstekta kroppkakor med lingonsylt satt som en smäck efter min bergsbestigning.

Ha en skön fortsättning på påskdagen!