Det blev inte lång stund med shorts igår, för när jag kom ut igen efter gårdagens bloggande, hade det börjat blåsa, så jag gick in igen och tog på mig jeans och långärmad tröja. Nu är snart den där tiden på våren/försommaren när man sliter ut kläderna i pådraget och på stolen i sovrummet ligger de i olika lager: shorts o linne, kjol o kortärmat, jeans o långärmat o s v. Ibland hinner jag gå igen alla lagren innan dagen är slut.
När jag ätit lunch funderade jag först på att fälla ut solstolen och ta mig en liten middagsslummer, men så ändrade jag mig och gick ut på en söndagspromenad i stället. Jag hade tänkt mig en vanlig Klinterunda, men det blev en bra bit till, för innan jag kom hem igen hade jag gått 7,7 km.
Jag gick Vallekvior och så via skogen ner till Norra Kustvägen. Vid ån trodde jag att jag skulle få se nejonögon i vattnet, men fick nöja mig med blommande kabbleka och det är inte det sämsta.
På väg hem satte jag mig en stund på en bänk vid Torget och vilade ett tag och då fick jag se att körsbärsträden utanför ”Kvinnohuset” börjar blomma och när jag sedan fortsatte hemåt via Åbrovägen upptäckte riktigt vackra kejsarkronor i en trädgård. Några av mina grannar har sådana i sina rabatter, men de är redan avblommade. De här var jättefina!
Nu hade jag inte så långt kvar till Odvalds, men då mötte jag en granne och stannade och pratade med henne. Hon var på väg till Warfsholm för att dricka eftermiddagskaffe där och frågade om jag ville följa med och jag, som känt mig trött för en stund sedan, hakade genast på och vände.
Den här svanen har skaffat en ordentlig bobale och ligger och ruvar precis där Warfsholmsbron börjar. Där låg den så lugnt och brydde sig inte alls om att vi stod bara någon meter ifrån den och en bit längre bort låg maken/makan och vaktade. Nog är det märkligt att de är så orädda!
Pensionatet var öppet den här gången och det var ju tur, för förra gången jag planerat in en kaffepaus där var det stängt. Det var rätt mycket gäster där igår, men det tog inte så lång stund tills vi fick beställa och kunde slå oss ner.
När vi fått i oss kaffet och de goda kakorna var det bara marschen hem kvar, men nu hade jag ju sällskap, som jag kunde gå och småprata med. Väl hemma var det skönt att sjunka ner i tv-fåtöljen. På kvällen såg jag på Mästarnas Mästare och visst vann Nils van der Poel precis som väntat och visst var han en värdig vinnare, men jag saknade Jonna Adlerteg. Jag utsåg ju henne till vinnare för länge sedan!
I dag är det 8 maj och Åke har namnsdag, så grattis till alla som heter Åke! Det har varit frost i natt också, men det är en väldigt fin morgon med sol och än så länge är det alldeles vindstilla, så jag tog med mig min kaffekopp ut på terrassen och satt där en stund och njöt av solen och den fina försommargrönskan.
Livet efter 80 