Fredagsäventyr

I dag har jag varit i Visby för ett besök hos tandläkaren och givetvis skulle jag åka buss och jag kollade mycket noga både igår kväll och i morse med vilken buss jag skulle åka. 10:an 9.55 skulle passa bra och den stannar dessutom här utanför. I god tid stod jag ute och väntade, för bussen kan ju vara tidig, men den kom aldrig! Okej, den kan ju vara sen… Men inte hur sen som helst och nu var klockan 9.55? Jag ringde till busstationen, där de kunde konstatera att bussen lämnat Klintehamn. Jag hänvisade till att jag sett i appen att den skulle passera Odvalds, men fick till svar att appen kunde man inte lita på?

Jaha, då får jag ta bilen, men nu var klockan så mycket att jag nätt och jämt skulle hinna in till Visby i tid och hur lång tid skulle det ta att hitta en parkeringsplats? Jag ringde tandläkaren och berättade hur det låg till. ”Jag ska ringa patienten som har tiden efter dig, hon bor i Visby, så hon kanske kan komma en timme tidigare”, sa en väldigt tillmötesgående och trevlig tjej. ” Jag ringer upp om en stund.” Och det gjorde hon och kunde meddela att det funkande. Jag fick en ny tid och det fanns en buss från Klinte som passade perfekt, men jag kom ändå lite sent, för bussen var försenad med 10 minuter.

Nu är tanden lagad och kvickt och smärtfritt gick det. Det finns ingen som är så lätt på handen som min tandläkare och jag borde väl utdela Dagens ros till Visby Tandvård, som på ett så elegant sätt löste mitt problem!

När jag var färdig hos tandläkaren var jag hungrig och gick till Siesta och fick mig kaffe och en räkmacka.

På Östercentrum höll Gotlandsmusiken konsert

När jag fikat snurrade jag runt lite i butikerna ett tag. Ursprungsplanen för dagen var annars att jag skulle gå ner och titta på ”Almedalen”, men lusten gick av mig, så jag gick till busstationen och tog närmaste buss hem i stället.

Vad ska man säga om själva bussresan då? Visst var bussen fräsch och fin, men sätena precis lika hårda och obekväma som på Bergkvarabussarna. Betalsystemen fungerade dåligt, för terminalen tappade kontakten med nätet när folk skulle betala med kort, så hela gäng fick bara gå ombord utan att betala. Det tog lång tid vid varje stopp, så det var inte att undra på att det inte gick att hålla tiden. Busschaufförerna har det inte lätt i semestertiden! Jag hörde på hemresan att chauffören sa till en resenär, som ville stiga av på något ställe utanför de ordinarie stoppen, att han inte kunde göra extrastopp, för han var redan en kvart försenad. Med tanke på dagens blamage inser jag, att om man har en viss tid att passa, ska man gå ner till Konsum därifrån bussarna utgår och inte förlita sig på eventuellt stopp vid Odvalds.

Ha en fin fortsättning på fredagen!

Torsdagen i korthet

Ännu en solig och varm sommardag som jag användt så här:

  • Gick upp vid halvåttatiden som vanligt
  • Morgonkaffe och tidningsläsning
  • I badrummet
  • Klädde mig och bäddade
  • Läste lite bloggar
  • Gick ut och tömde krukan med penséer och skurade den
  • Vattnade och plockade lite i rabatten
  • Blev så varm så jag fick gå in och duscha och klä om mig
  • Löste korsord en stund medan jag svalkade av mig
  • Åkte och handlade
  • Lagade middag och åt
  • La mig i solstolen och lyssnade på Bo Landins sommarprat. Han var mycket trevlig och underhållande och pratade om ett angeläget ämne, vårt vatten, på ett lättsamt och begripligt sätt. Han får absolut 👍 och han får en 👍för musiken.
  • Låg inte i solstolen så länge, utan efter en halvtimme gick jag upp och satt igång att olja in insynsskyddet, medan jag fortsatte lyssna.
  • Blev inbjuden till grannen på kaffe och där blev jag sittande ganska länge
  • Torsdagsamtal med Eva
  • Oljade färdigt
  • Satte igång med den här listan
  • Och nu är klockan 17.59 och det är hög tid att sätta på tv:n

Trevlig torsdagskväll!

Rensat vallmon / Jessie Sommarström

Det är väldigt växlande väder i dag, för ena stunden skiner solen och nästa är himlen full av svarta moln och när jag höll på ute i rabatten på förmiddagen fick jag några regnstänk på mig. Jag hade bestämt mig för att rensa vallmon i dag. Och jag gjorde det i etapper, för det är såna övningar som ryggen inte gillar, så jag tog en buske i taget med en timmes paus emellan.

Så blev det dags för lunch och jag som inte kommit iväg på någon shoppingrunda letade fram en bit kålpudding i frysen. Molnen på himlen skingrades och jag satsade på att det skulle gå att ligga i solstolen och lyssna på dagens sommarvärd Jessie Sommarström. Men efter bara tio minuter svartnade det till på himlen igen, det kom en åskknall och en till och sedan vräkte det ner 2 mm på några minuter. Jag räddade solstolen och flydde in under taket på terrassen och där satt jag och tryckte tills ”ovädret” var över och då flyttade jag ut igen. Där blev jag sedan liggande under parasollet tills programmet var slut.

Det blev ju distraktion från Jessie Sommarströms sommarprat förstås, men jag tycker att hon var intressant att lyssna på och hon delade med sig mycket om hur hon blev adopterad från Indien till Sverige och om sin bror, som också kom från Indien. Hon berättade om sin mamma och givetvis om karriären och vad som drivit henne till att bli en så duktig kock. En liten bock i kanten dock – jag måste ha slumrat till precis i slutet, för helt plötsligt avannonserades Sommar i P1, men jag är generös, hon får 👍 och hon får absolut 👍 för musiken. Även om jag inte älskade varenda låt, så var den väldigt omväxlande: allt från Håkan Hellström via Bach till Frank Sinatra.

Ha en trevlig fortsättning på onsdagen!

Andreas Cervenka

Det var riktigt mulet när klockan närmade sig ett, men jag är inte den som ger mig i första taget, så shortsen åkte av och långbyxkorna på och så parkerade jag i solstolen för att lyssna på vad dagens sommarvärd hade att bjuda på.

Det var tur för honom att han spelade bra musik 👍, för pratet var i stort sett en 90 minuter lång föreläsning i ekonomi. Visserligen lättsam, men ändå! Det blev ingen trevlig underhållning, utan ganska tråkigt och dessutom började det stänka på mig, så jag gick in.

Men jag fortsatte lyssna medan jag bakade en plåt havrekakor. Jag trodde att han kanske skulle växla spår någon gång, men inte gjorde han det. Det blir faktiskt👎 för Andreas Cervenka.

Nu är det kaffedags!

Cirkeln är sluten

Visst blev det kubb igår! Det kom sex spelare och så jag som publik. Det var varmt och skönt väder och jag satt i skuggan och njöt och applåderade de andras prestationer. Efter kaffepausen gick jag hem och då fick jag se en spännande artikel på helagotland.se

I artikeln kan man läsa att det nya äldreboendet ska byggas på Klinte Odvalds och bli ett hem för 60 personer. Det kommer att ligga så nära den del av Odvalds där jag bor nu, att jag kan se byggplatsen härifrån. Det blir behändigt om jag en dag inte skulle kunna bo kvar här.

När jag var i tio-årsåldern flyttade vi till Vallekvior och huset på bilden här ovanför och då höll man på att bygga pensionärshemmet Åvallegården och där sprang vi barn och lekte om kvällarna och helgerna när bygget låg nere. Vi fick givetvis inte göra det, men barn gör ju inte alltid som de blir tillsagda. Du ser så nära det ligger. Fast Åvallegården är om- och tillbyggd flera gånger och just den här längan, som man ser på bilden, fanns nog inte då på femtiotalet. När pappa gick bort år 1957 fick mamma jobb på Åvallegården som vårdbiträde och där blev hon kvar tills hon gick i pension och när hon, 83 år gammal, efter ett olyckligt fall behövde hjälp under sina sista fem år i livet, bodde hon där.

På något konstigt sätt känns det som om cirkeln är sluten. Nu, ca 70 år efter det vi barn sprang och lekte på bygget av Åvallegården, kan jag nu gå en liten vända ut på Odvaldsvägen och kolla på bygget av det nya äldreboendet, om jag så skulle önska. Det är bara att hoppas att de kommer igång snart med byggandet, för vem vet, jag kanske kommer att få behov av att bo där en dag?

I dag är det tisdag, det är ganska mulet, men hoppet om regn försvann när jag kollade SMHI:s radarbild. Regnområdet som såg så lovande ut i morse smet förbi söder om oss. Jag tror att jag ska ta en shoppingtur på förmiddagen och sen ska ju sommarprataren kollas upp. I dag är det Andreas Cervenka, som ska prata om pengar.

Trevlig tisdag!

Glad måndag!

Bloggvännen Carita tycker ju att vi ska muntra upp oss på måndagarna med någon trevlig bild, så jag gick ut och fotade mina sommarastrar och tomatplantan jag fick av Eva. Den har vuxit till sig riktigt bra och är fulla av blomknoppar och en klase har slagit ut.

Det är en varm måndagsmorgon och jag har plockat fram mina små fläktar. De ser inte mycket ut för världen, men den här som står på skrivaren blåser lite sval luft på mig när jag sitter här och skriver och det känns riktigt behagligt. Fyller man på vatten då och då så svalkar de riktigt bra.

Och varmt var det igår också. Jag tog en Klinterunda på förmiddagen. I skogen var det svalt och behagligt, men det blev lite svettigt när jag kom ut i solgasset igen. På hemvägen slank jag in på Konsum och köpte jag mig en ask jordgubbar. Väl hemma var det dags för lunch och givetvis åt jag jordgubbar till efterrätt. Sen la jag mig i solstolen och lyssnade på Renée Nybergs sommarprat och när programmet var slut drack jag eftermiddagskaffe och åt resten av jordgubbarna. Fram mot kvällen drog jag upp slangen och vattnade rabatterna.

I dag är det dags för kubb i Sicklingsparken igen. Vi får väl se om det kommer några spelare den här måndagen. Jag går väl dit och tittar, annars är det bara att gå hem igen.

Glad måndag!

Renée Nyberg

Så ska en slipsten dras! Det blev nittio väldigt trevliga minuter i hennes sällskap. Jag som just läst ”En förlorad kärlek”, som handlar om hur ett krig kan få familjer att splittras, låg i solstolen med tårar i ögonen, när hon berättade om när hon och hennes pappa en kväll satt och såg på en svensk dokumentär om estlandssvenskarna på Ormsö och hennes pappa helt plötsligt fick se sin far, hennes farfar. Man hade fått besked för 40 år sedan om att han efter sex år i Gulag stupat i kriget. Och att hon och hennes pappa och ett svenskt tv-team senare fick tillstånd, så att de kunde åka till Ormsö och träffa farfar Johan.

Men programmet handlade om så mycket mera. Om hur hon blev journalist och programledare, om kärleken till make och barn och glädjen över första barnbarnet. Om att hon varit gift förut, men skiljt sig och lyckats behålla sitt ex som vän och om hur hon efter två år av övergrepp lyckades ta sig ur ett destruktivt förhållande. Om pappans sjukdom och död (då tårades min ögon igen) och om en fråga hon inte vågat ställa när det gällde den dagen han dog. Givetvis får hon 👍

Musiken var riktigt bra, även om inte allting passade mig, men det fanns en hel del örongodis. 👍