Månad: april 2023

Trevlig valborgsmässoafton!

av Ingrid, publicerad i Hälsan, Klintehamn, Valborgsmäss

Det blev inte mycket solsken igår, men jag gick ut på en Klinterunda efter lunch i alla fall. Jag kom att tänka på att jag inte kollat om magnolian vid Donnersgatan blommar i år igen. Vi har haft ett par stycken här vid Odvalds, men de är borta nu. Jag tror att de dog sommaren 2018 när det var så varmt och torrt. Något som annars blommar helt fantastiskt just nu är forsythiabuskarna och det finns det gott om i trädgårdarna i Klintehamn.

Jo då! Den blommar i år också.

När jag kom hem igen och kollade mobilen fick jag se att Fitbit var väldigt belåten med mig, men när jag sedan granskade rapporteringen från tidigare i veckan fick jag se att den har tytt måndagens gräsklippning som utomhus cykling. Det har hänt förut också, men det beror väl på att armrörelserna inte stämmer överens med gång och när armarna är stilla, medan jag förflyttar mig, tyder Fitbit det uppenbarligen som om jag är ute på en cykeltur.

När jag kom hem satte jag på kaffet och medan jag drack det fick jag se att duvorna var och undersökte det gamla boet i björken utanför mitt vardagsrumsfönster. De rustade där en vecka förra året också, men det blev inget av med deras bygge, för plötsligt var de borta igen. Jag skulle försöka ta ett foto av dem, men det blev inte bra och jag ville inte störa genom att gå närmare.

Det fick bli ett foto av gullvivsplantan i stället. Den börjar växa till sig.

Så blev det då sista april och valborgsmässoafton och dagen har börjat med ett strålande solsken. Jag var just och satte ut pelargoniorna och det kändes riktigt skönt ute på terrassen, så jag sätter mig nog där ett tag och löser det sista korsordet i helgens GA.

Ha en riktigt härlig valborgsmässoafton!

Dags för Åke

av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Promenader

Även om det bara är den 29 april är det hög tid för Åke att få kliva in i headern. Det upptäckte jag igår när jag var på vårens första promenad i Masshagen.

På förmiddagen rensade jag upp i rabatterna och klippte bort vissna påskliljor och hyacinter och sen satte jag mig ute och löst fredagskrysset i GA. Det var faktiskt rätt skönt ute och när jag ätit lunch valde jag mellan Klinteberget och Masshagen och det blev det senare. Jag körde ner till Flisen och ställde bilen där och sedan gick jag därifrån. Det var lite blåsigt när jag hade motvind, men när jag kom in i hagen kändes det bättre.

Tio bilder från min promenad i Masshagen

På de här stigarna i Masshagen har jag gått varenda vår sedan jag lärde mig gå tror jag (utom kanske några år i tonåren då man hade viktigare saker för sig). Det hör våren till att gå dit och njuta av blomsterprakten, som är som bäst just de här tiden, men det är nästan lika fint i Masshagen hela sommaren, för när vitsipporna blommat över kommer gullvivor och andra sommarblommor. Men hagen har förändrats under de 80 vårar jag besökt den och det är ju inte så konstigt. Ingenting är ju oföränderligt!

Det är ett biotopskyddat område, så där förekommer ingen avverkning och nedfallna träd och hasselsnår blir liggande efterhand som de blåser ner heller ruttnar. Det är bara de som faller över stigarna, som sågas itu så att det går att flytta dem. Det ser skräpigt ut, men samtidigt lite trolskt och spännande och på en del ställen har barn byggt kojor av nedfallna hasselgrenar. Förut har det funnits en skylt i varje ände av av hagen som talat om att det är just ett biotopskyddat område, men de är bort nu, så jag vet inte om villkoren har förändrats på något sätt, men det är otroligt många träd som ligger med rotvältan i luften utan att någon tar vara på dem.

Jag såg inte till en människa i hagen, men på tillbakavägen, när jag var nästan framme vid Flisen igen, hörde jag något bakom mig och där kom två grabbar gående. Vi hejade på varandra, de gick om mig och fortsatte med bra fart. Undrar var de kom ifrån?

Den här lördagen har börjat med mulet väder, men det kanske bättrar sig fram på dagen. Ingenting särskilt är inplanerat i dag, utan jag tar dagen som den kommer.

Trevlig lördag!

Sex frågor en fredag…

av Ingrid, publicerad i Bloggteman, Dagligt skrivande/Dailyprompt

…och jag börjar med Dagens fråga från WP. Det var en fråga om risk igår också, men jag började sitta och fundera på hur ofta ”folk” blandar ihop risk och chans och när jag funderat färdigt blev det inget svar.

Dagligt skrivförslag
När tog du en risk senast? Hur gick det?
Visa alla svar

Man tar verkligen en risk när ger sig in på aktiemarknaden och för några år sedan köpte jag några HM-aktier. Det blev ingen speciellt bra affär, för aktierna har gått ner 22,93% sedan jag köpte dem. Handelsbankens analyser säger behåll, så då gör jag väl det och hoppas att de kommer att återhämta sig. Hoppet är det sista som överger en optimist.

Den här julgruppen ska få en chans att få bli en sommargrupp. Risken är förstås att den inte är samarbetsvillig, men nu är den ute för avhärdning i alla fall.

Här kommer svaren på elisamatildas fem frågor som i dag handlar om ordspråk.

1.Anfall är bästa försvar – när deltog du i bollspel senast? Det måste ha varit väldigt länge sedan…..?

2.Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge – vad väntar du på? Värvärmen.

3.Bättre ensam än i dåligt sällskap – när ville du senast bara gå hem? Jag kan inte påminna mig att jag varit i så dåligt sällskap att jag längtat hem.

4.Den som spar han har – vad sparar du till? Inget speciellt. Jag har det jag behöver.

5.En plats för var sak och var sak på sin plats – vad hos dig ligger aldrig på sin rätta plats? Jag har det mesta på rätt plats.

Två fynd

av Ingrid, publicerad i hittaut

Jodå! Jag kom iväg till Klinteberget igår efter lunchen. Solen sken, men det blåste snålt och vinterjackan var ett perfekt val.

Ta trappan ned, sväng sedan vänster mot söder. Du kan då se flera stora svarttallar och lärkträd som planterades i sluttningen i början på 1900-talet.

En av många gamla kalkugnar i området där kalkstenen brändes till kalk. För detta gick det åt mycket skog då det för detta behövdes en hög tempertur under flera dygn

Fortfarande finns det mycket blåsippor och vitsippor överallt.

Nu är de fem kontrollerna längst norr ut registrerade, men i dag fick jag nöja mig med två fynd, nr 124 och 132. Jag trodde att jag skulle hitta 125 också, men angrep den från fel håll och fick gå tillbaka, så jag får göra ett nytt försök en annan gång.

Det är lite oländig terräng med mycket sten, rötter och branter på Klinteberget, så man får vara försiktig och koncentrerad, så att man inte står på näsan. Det har varit mycket trevligare andra år när kontrollerna funnits i samhället och omgivningarna däromkring, men jag ska nog klara av de fem som är kvar.

OBS Texten under bilderna med fynden finns som LäsMera när man registrerar dem.

Jag var inte ute så länge, men det blev ändå drygt 4400 steg och sedan fyllde jag på med några under shoppingvändan på Konsum.

I dag är det fredag och solen skiner och lär ska göra det hela dagen, så någon form av uteaktivitet måste det nog bli i dag också.

Trevlig fredag!

Onsdagseftermiddagen i Visby

av Ingrid, publicerad i Teater, Utflykter, Visby

Mina onsdagsplaner gick inte riktigt i lås, men det blev en bra eftermiddag i alla fall. Jag tog en buss till stan fram på eftermiddagen och när den kommit till Visby busstation var det kaffedags, så då gick jag till Östercentrum och Siesta för att få mig en fruktbakelse.

Förmiddagens moln hade lättat och solen sken, så jag skulle egentligen ha kunnat sitta ute, men jag valde ändå ett fönsterbord inomhus, för det blåste rätt mycket. När jag njutit färdigt av min bakelse och ett par koppar kaffe gick jag till Österhemsgatan för att hälsa på hos Krister o Thomas, för jag var nyfiken på deras poolbygge. Krister var bortrest, men Thomas var hemma, så vi satt pratade ett tag tills det var dags för mig att gå till Pinchos på Stora Torget.

Där hade Eva och jag stämt träff klockan halvsex för att få oss en bit mat innan vi skulle gå till Länsteatern för att se deras nya uppsättning av Eva Sjöstrands pjäs om Ada Block, Gotlands första kvinnliga apotekare.

Det är så trevligt på Pinchos och det finns många smårätter att välja på. Jag äter inte så mycket, så det passar mig alldeles utmärkt. Igår åt vi Laxtartar, Risbollar och Pinchos plankstek och allt smakade utmärkt och jag som inte skulle köra hem fick ett glas rödvin också.

Ada Block

Sen var det dags att gå till Länsteatern där Lena Bogegård gestaltade Ada Block och Lennart Bäck hennes förlupne make, Viktor Block. Pjäsen utspelar sig på Adas gård i Hablingbo, Petesgården, den 30 juni 1954, där Ada förbereder sig inför solförmörkelsen som inträffade då. Hon har bjudit dit landshövdingen och biskopen och är redo med sotade glas, när plötsligt Viktor Block dyker upp efter att ha varit borta i 30 år. 1954 var de inte längre gifta, för hon fick igenom en skilsmässa 1940.

Pjäsens bild av Ada och Viktor stämmer dåligt överens med vad jag fått höra från t ex min svärmor, som kände väl till Ada och hennes liv. Man har betonat att pjäsen inte är en dokumentär, utan att det här mötet mellan Ada och Viktor är en påhittad historia. Fast jag var ändå lite besviken. Jag hade faktiskt förväntat mig något mer.

I dag är det en solig och fin torsdag, men det är fortfarande (10:05) bara 5 plusgrader. En shoppingtur med bilen är inplanerad och eventuellt en vända upp på Klinteberget. Det går dåligt med ”hittautandet”.

Trevlig torsdag!

Pärsättningsdagen

av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Trädgård

Igår blev det en rätt solig och fin eftermiddag och när strykning och lunch vara avklarat gick jag ut på en Klinterunda, men jag gick inte via Barkan, utan höll mig i samhället. På hemvägen slank jag in på Konsum och köpte en toscakaka till kaffet. Fram mot kvällen mulnade det till igen och i natt har det kommit en liten skvätt regn igen och jag har just varit ute och rullat in plastslangen.

Det är en ganska kylig och mulen onsdag och Allnakku föreslår att vi ska kalla den här dagen för Pärsättningsdagen:

En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster.

Tanken att sätta potatis redan i april, stämmer lite dåligt för mig, för under mina drygt 50 år på Stenstugu satte jag oftast potatis i trädgårdslandet den 1 maj. Nånting skulle man ju göra på den dagen. Vi odlade visserligen potatis i större skala också och den skulle räcka till hela vinterns behov, men färskpotatisen till midsommarsillen ville man ju kunna gå ut och gräva upp och äta alldeles färsk.

10 maj 2005, jag måste varit tidig med pärsättningen det året, för man ser att de har kommit upp en bra bit under den skyddande odlingsväven.

Nu ska jag gå och ta mig en dusch och snygga till mig lite, för i eftermiddag ska jag ut på äventyr. Till att börja med blir det en busstur till Visby där jag ska träffa Eva.

De stora pelargoniorna står inne på natten och de har fått varsin trädgårdsstol att stå i eftersom fönsterbrädan är för smal. I dag får de nog vara kvar inne eftersom jag inte kommer hem förrän sent i kväll.

Trevlig onsdag!

Premiärklippning & Dagens fråga

av Ingrid, publicerad i Dagligt skrivande/Dailyprompt, Trädgård

Nej, jag har inte varit och klippt mig en gång till, utan det är gräsmattorna som fick vårens första avputsning igår. SMHI påstod att det skulle bli regn och det såg lovande ut, så då bestämde jag mig för att gå och hämta vår lilla batteridrivna gräsklippare, för gräset var faktiskt rätt högt allaredan på sina ställen. Nu är det tilljämnat och lika högt överallt. Det kom dock bara 3 mm regn på hela natten, men det räcker nog för att få gödningen att smälta i alla fall.

I dag är det mulet och bara 7-8 grader varmt, så det där härliga försommarvädret vi hade i söndags försvann i ett nafs. Jag tvättade igår, så nu ska jag ta vara på det som behöver strykas och sen får vi se hur dagen utvecklar sig.

Dagligt skrivförslag
Vad gör dig nervös?
Visa alla svar

Jag är ganska sansad och blir sällan nervös i första taget, men jag minns faktiskt ännu en anställningsintervju, där jag blev otroligt nervös. Alla symptom på nervositet som jag har hört talas om dök upp – jag svettades, jag blev så torr i munnen att jag nästan inte kunde prata och hjärnan la av fullständigt. Jag visste nästan inte vad jag hette! Jag gjorde en väldigt slät figur och det var inte att undra på att jag inte fick det jobbet.

Annars är kallelsen till det årliga besöket hos tandhygienisten något som gör mig nervös. Det är absolut det värsta jag vet! Det gör inte ont, men det är ovissheten, för även om man själv tror att allt är ok, finns alltid risken att hen ska hitta något fel som måste åtgärdas. Man sitter där i stolen och bara väntar på att hen ska grymta till, som en bekräftelse på att det nog blir ett tandläkarbesök också, med allt vad det kan innebära. Dessutom får man ofta bakläxa på egenvården av tänderna. Antingen har man borstat för mycket eller för lite eller på fel sätt. Man känner sig som en barnunge som ska läxas upp.

Om det sedan blir aktuellt för ett besök hos tandläkaren är jag däremot lugn som en filbunke, får då vet jag ju vad som väntar och jag tar aldrig bedövning om inte tandläkaren säger att det är nödvändigt. De sekunderna av smärta medan borren jobbar står jag ut med.

Just nu har jag en kallelse till hygienisten liggande och jag har redan bokat om tiden en gång, i stället för att ta tjuren vid hornen och få det avklarat. Nu får jag gå och fundera på det där besöket en hel månad till. Så dumt!

Trevlig tisdag!