Första mars….

av Ingrid, publicerad i Väder, Vårtecken

….och äntligen är den här extra långa februari slut. Inga stora katastrofer har inträffat på det personliga planet i alla fall under 2024 års olycksmånad och nu har vi kommit ett steg närmare våren och det känns hoppfullt, även om det givetvis kan blir bakslag. Mars är en lurig månad och den kan bjuda på allt från härligt vårväder till full vinter.

2014-03-04
Jag vet att jag har visat den här bilden förut, men den är från 2018-03-01 och jag hade just kommit hem från 3 härliga veckor på Teneriffa och trodde att jag skulle mötas av skönt vårväder.

Mars är ju också känd för sina skrikande marskatter. Det här är Grållen, men han brydde sig inte så mycket om vilken månad det var, för han var kastrerad.

Fotot tog jag 2009-03-01

1 mars är det enligt Allnakku Vintarnarrars dag, men om vintern är mild kan man få se dem blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor.

Rekordtidiga snödroppar i Vallekvior 2012-02-01

Vad undrar elisamatilda den 1 mars? Olust ska det handla om i dagens fem frågor:

1.Hur kittlig är du? Inte speciellt mycket.

2.När kände du dig senast avtrubbad? När jag satt och halvsov framför tv:n igår kväll.

3.Vad fick dig senast att skruva på dig? En pinsam kommentar vid ett möte.

4.Vad senast gjorde att du fick kväljningar? När jag såg vad en av Odvaldskatterna vräkt ur sig i min rabatt.

5.Vad tycker du är mest obekvämt att sätta på dig? Strumpbyxor, därför har jag nästan aldrig kjol eller klänning vintertid.

Lite lätt olust känner jag också när jag tittar ut genom fönstret, för det är grått, grått, grått…. och inomhus får man ha lamporna tända trots att klockan snart är nio.

Trevlig fredag!

Skåttdagen

av Ingrid, publicerad i Nostalgi

Om Skottdagen kan man läsa i Allnakku:

Skåttdagen, den 29 fibbavari, är en dag som skjuts in i kalendern för att kompensera att solåret är ungefär ¼ dygn längre än 365 dygn. Enligt äldre tradition var det tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under skottåret eller skottdagen.

På helagotland.se kan man läsa om 40-åriga Leonora som är en ”skottdagsunge” och i dag firar sin tionde födelsedag. Dessutom jobbar alla som har månadslön helt gratis i dag, medan de med timlön har samma betalning som alla andra dagar.

Skottdagen har dock inte infallit på den 29 februari så länge. Först år 2000 gick vi över till det, efter att den tidigare inföll den 24 februari.

Det kan man bland annat se i mammas gamla vackra födelsedagbok.

Torsdag är det i dag och jag har ingenting särskilt på agendan, det är grått och mulet och så ser det ut att bli hela dagen. Jag tror att jag ska ta och baka någonting, för det är väldigt tomt i kakburkarna. Åke älskade toscakaka, jag kanske skulle ta och göra en sån……

Trevlig skåttdag!

Onsdagspromenad

av Ingrid, publicerad i Promenader, Vårtecken

Jag hade ett ärende till Konsum i dag, för jag hade upptäckt att jag fått betala lite för mycket i söndags när jag var där och handlade. Det rörde sig inte om några större summor, men rätt ska ju vara rätt och jag behövde en orsak för att ta en promenad. Jag har inte varit ute och rört på mig speciellt mycket på några dagar nu, så jag var lite osäker på om det skulle funka, men man måste ju försöka.

Det gick riktigt bra och jag kunde lugnt gå förbi bänkarna och fortsätta utan paus

Det var ganska grått i förmiddags, men molnen lättade och innan jag hann hem igen sken solen och det gör den fortfarande. Det är så skönt med ordentligt dagsljus, för det har varit mycket dis och dimma de senaste dagarna.

På hemvägen fick jag se att det är fullt av vintergäck längs ån.

Jag kom hem i lagom tid för att laga lunch och i dag fick jag anledning att öppna den där senapsburken jag skrev om igår, för jag skulle äta gravad lax och kokt potatis, så jag skulle göra hovmästarsås. Både såsen och laxen smakade alldeles utmärkt, precis som vanligt.

Trevlig onsdag!

Jag fick ett anfall….

av Ingrid, publicerad i Matprat, Vårtecken

….av vårkänslor i dag trots att det är grått och trist väder och bara fyra plusgrader, så när morgonkaffet var avklarat gick jag ut och satte in snöskskyffeln och piassavakvasten i förrådet och innan jag satte in kvasten borstade jag bort sand och grus från gräsmattan och vår uppfart. Skulle det komma ett bakslag i vädret går ju redskapen att plocka fram igen, men nu var jag trött på att se dem varje gång jag tittar ut genom köksfönstret.

Jag passade på att sopa av lite på terrassen också och så dokumenterade jag vårblomningen. Det går väldigt långsamt i år tycker jag och det är så surt i marken att man inte vill gå på gräsmattorna ens. Annars hade det varit läge för att räfsa bort lite fjolårslöv i dag, för det är nästan vindstilla.

Äntligen börjar de små snökrokusarna vakna till liv

Igår, när jag körde hem från Stenstugu, stannade jag till vid Konsum och då fick jag se att det var extrapris på nötfärs, så jag passade på att köpa en förpackning. I dag har jag gjort köttbullar och det är väldigt länge sedan jag gjorde det senast. De blev riktigt goda och när jag ätit en portion till lunch kunde jag förpacka resten i fyra små påsar för framtida måltider.

Jag tyckte att jag inte hade handlat så mycket igår, så jag blev lite förvånad över slutsumman när jag skulle betala. När jag kom hem tittade jag på mitt kvitto och upptäckte att jag köpt en väldigt dyr senap – Överstekvarns Honungssenap, en gotländsk specialitet.

Jag äter nästan aldrig senap, men ibland måste man ju ha det, som när man gör hovmästarsås till gravad lax till exempel och det gör jag då och då. Såsen blir väldigt god när man använder den här senapen har jag upptäckt och nu var burken tom, så det var därför jag köpte en ny. Den förra hade jag fått i present, eller vunnit på något lotteri, jag vet inte säkert? Att den lilla burken på 210 g kostade 50:- tänkte jag ju inte på när jag äntligen hittade den. Så man lyxar till det!

Trevlig tisdag!

Kroppkaksmåndag och Selfie om namn

av Ingrid, publicerad i Matprat, Selfie, Stenstugu

Det är eftermiddag och jag har just kommit hem från Stenstugu där Eva och jag har producerat en massa kroppkakor. Eva o Claudio har besök av två släktingar från Sicilien och ville att de skulle få smaka på den speciella rätten.

Vi är ett bra team, Eva och jag. Eva skalar kokar och pressar allt potatis, den här gången var det 5½ kg, och jag gör fyllningen. Sen träffas vi i köket på Stenstugu och jag gör jag degen och formar kroppisarna och Eva ser till att de blir kokta.

67 stycken gjorde vi i dag. Det som inte gick åt till lunchen blir ”uppstekta kroppkakor” och det tycker jag nästan är godare än nykokta.

Det har varit en dimmig måndag på Gotland och flyget har haft det besvärligt, men nu mot eftermiddagen har det klarnat upp lite och solen har visat sig.

Klimakteriehäxan har väckt den roliga utmaningen Selfie med ord till liv igen och den här veckan handlar det om namn

 1. Är du bekväm med namnet dina föräldrar valde att ge dig? Absolut, jag gillar både Ingrid och Elisabeth.

2. Om du har barn, vad avgjorde i valet av deras namn?  Eva var självklart, Bo hade jag egentligen velat döpa till Anders, men blev nedröstad och namnet på Krister (som aldrig kallats Krille) vet jag inte varifrån vi fick.

3. Vilket är det otrevligaste kvinno- respektive mansnamn du vet?  Jag vet inte om det finns något namn som är speciellt otrevligt. Personen gör namnet.

4. När folk gifter sig – tycker du då att makarna ska ha bådas efternamn eller ska en av dem skala bort sitt? Hur gjorde du?  Jag tog min mans efternamn, det var ingen diskussion om att det skulle vara på något annat sätt.

5. Bästa hundnamnet? När jag var barn hade vi en Ruff, mamma hade en hund som hette Ruff och när Åke och jag skaffade egen hund fick han heta Ruff. Så bästa hundnamnet på en hanhund är helt och klart Ruff.

6. Ska bilar och andra ägodelar ”döpas” och i så fall varför? Det är väl upp till var och en att göra det om man tycker så.

Ha en skön fortsättning på måndagen!

Chokladapelsin

av Ingrid, publicerad i Matprat, TV

När jag var och handlade i torsdags fick jag se några konstiga apelsiner vid frukt&grönt, stora navelapelsiner med brunaktiga skal och på skylten stod det Chokladapelsiner. Va! En apelsin som smakar choklad? Det måste jag prova, men för säkerhets skull köpte jag bara en. Och inte sjutton smakade den choklad, det var bara skalet som stämde överens med namnet.

Igår provsmakade jag på den som efterrätt till lasagnen och herrgårdsgrönsakerna

Den var saftig, söt och god, men givetvis smakade den inte choklad, det hade ju varit väldigt konstigt. Rätt dyr var den också, 29.94:-/kg, så den sorten tror jag inte att jag kommer att köpa flera gånger.

Igår eftermiddag satt jag vid datorn ett bra tag och lyckades få till ett referat från årsmötet med SPF och när jag fått det godkänt skulle jag lägga in det på vår hemsida, men den djäklades med mig så att jag nästan höll på att ge upp, men till slut fick jag till det.

Sen sträckte jag ut mig i soffan och såg ett par avsnitt av ”Den fördömde” på SvtPlay. Rolf Lassgård spelar huvudrollen som kriminalpsykolog Sebastian Bergman, en riktigt osympatisk roll, men såna är han ju duktig på. På kvällen struntade jag i Mello som vanligt och roade mig med några avsnitt av en serie jag ser på Britbox.

I dag är det söndag, solen skiner och det är fem plusgrader. Det är nästan så att det känns lockande att plocka fram en solstol till terrassen eller ta en promenad. Få se hur dagen utvecklas…..

Trevlig söndag!

En tur till lasarettet

av Ingrid, publicerad i Läkarbesök

I dag har jag varit med om något för första gången, en röntgen med magnetkamera. Det är min läkare på vårdcentralen som vill göra en ordentligt utredning, för att kunna avgöra vad mina besvär med benen beror på.

Eva skjutsade mig, så jag slapp köra och det är jag tacksam för. Jag har ju hört att man kan uppleva det här som lite otäckt och kanske kan bli i behov av något lugnande, så det kändes bra att slippa köra själv. Nu var det inga problem alls för min del, men det kändes ändå tryggt att ha möjligheten. Medan jag var på röntgen åkte Eva och handlade. Allt gick snabbt och smidigt och hela utflykten tog bara 2½ timme.

Jag kom i god tid och fick komma in med en gång, klä av mig allt utom strumpor och trosor och så fick jag ta på mig en skjorta. Handväskan fick jag låsa in i ett skåp under tiden jag var inne på undersökningen. Det hela var ganska fort avklarat, ett fasligt oväsen var det, men jag låg ganska bekvämt och hade inga problem att ligga stilla.

Det var inte den här apparaten jag var utsatt för, den tillhör nog antikviterna och stod ute vid receptionen
När jag kom ner i entrén igen satte jag mig och tittade på fiskarna i akvariet ett tag medan jag väntade på Eva.
Det var ett tomt och ödsligt lasarett, visst kom det och gick lite folk då och då och rätt vad det var kom Eva också.

Nu har jag druckit kaffe och ätit en skiva rostat bröd. Normalt dricker jag aldrig förmiddagskaffe, men morgonkaffet blev ju så tidigt, så jag i dag kände mig i behov av det. Nu ska jag ta vara på gårdagens tvätt.

Trevlig lördag!