Fårönatta

Nu är det återigen dags för Fårö Framtids kulturevenemang som engagerar hela Fårö och dess företagare. Kvällen har blivit väldigt populär där man kan uppleva konserter, spökhistorier, vandringar, caféer & restauranger samt marknader och annat skojigt.

Bussar går i skytteltrafik under hela lördagskvällen mellan aktiviteterna – de går varje halvtimme.

I kväll är det dags för Fårönatta igen och 2012 var jag på Fårö tillsammans med Britt-Marie och Sven, grannar här på Odvalds. Det var verkligen en jättetrevlig helg och jag skulle gärna göra om det någon gång. HÄR kan du läsa om mina upplevelser från det härliga besöket.

I dag sitter jag och väntar på solen och sommartemperaturerna som SMHI skrutit med, men än så länge är det mest mulet och blåsigt och inte alls speciellt skönt. Jag var ute en vända för en stund sedan och fotade lite blommor:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dagens ordspråk:
Hämnden är den enda skuld, som inte bör betalas

Igår firade jag

Och det var en 90-åring jag var med och firade; Klinte Rödakors krets. Med anledning av de 90 åren  bjöd man in till en bussutflykt och redan strax efter halvnio gick jag iväg till Konsum, där det redan stod folk och väntade på bussen. Solen sken och även om det blåste lite snålt var nog alla tacksamma för att det i alla fall inte regnade. Det blev en väldigt trevlig dag och busstur, som gick till östra sidan av ön med vår ordförande Britt Johansson som guide. Många socknar finns det på den här ön och vi passerade 17 st på vår resa och första stoppet gjorde vi vid Lye kyrka och Tord Karlssons keramik. Här dukade Britt och hennes medhjälpare fram kaffe och smörgåsar.

Jag var här med SPF för sju år sedan och då köpte jag fyra kaffemuggar och modellen tillverkas fortfarande, men de som stod på hyllan i butiken nu var en storlek större än mina.

När alla fått kaffe, varit i kyrkan och tittat, besök toa och givetvis lyssnat på Tord och varit inne i butiken och sett på allt vackert och kanske handlat med sig något,  fortsatte färden mot Ljugarn och Östergarnslandet. I Ljugarn körde bussen genom samhället och ner till hamnen, medan Britt berättade om de byggnader vi passerade. Sedan fortsatte vi längs stranden fram till Vitvärs fiskeläge, men där blev vägen för smal och bussen vände tillbaka upp till stora landsvägen mot Östergarn. Målet var Östergarns gamla skola där det i dag är en restaurang och lite annan verksamhet och där fick vi en härlig lunch.

Från skolan/restaurangen var det bara en liten bit till Katthammarsvik där vi skulle göra ett besök på Albatrossmuséet, som var det egentliga huvudmålet, för det var när den tyska minkryssaren Albatross den 2 juli 1915 sköts i sank i en sjöstrid med ryska örlogsfartyg utanför Östergarn, som Gotlands Röda kors bildades för att ta hand om de sårade och nödställda.

Vi fick en väldigt intressant historielektion av Erik Hoffstedt om skotten i Sarajevo och den svarta veckan, som startade första världskriget. Sedan delades vi upp i två grupper. Den ena fick gå upp på övervåningen för att se på samlingarna och den andra fick göra ett besök vid naturreservatet på andra sidan vägen, tillsammans med en annan guide, som jag tyvärr missade namnet på, men han berättade att den här platsen använts av lettiska flyktingar som kom till Gotland i samband med krigsslutet.

Lettiska flyktingar Maj 1945 – står det inristat i stenen på den här platsen.

På vägen hem mot Klintehamn passerade vi Kräklingbo Marknad, men nu var klockan så mycket, så det var inte så många kvar på området, men det hade säkert varit massor av besökare där, för även om det glest med bilar på den stora parkeringsplatsen, stod de parkerade lite varstans i omgivningar. Jag har faktiskt aldrig varit på den marknaden utan nöjt mig med marknaderna i Klinte och någon gång Hemse.

Tack Klinte Rödakors krets för en härlig utflykt!

Dagens ordspråk:
Man ska inte äta soppan lika het som den kokas.

Packat och klart

Nej, jag ska inte ut på någon lång tur, utan i dag har SPF höstupptakt på Snäckan i Klintehamn. Vi ska grilla och när jag vaknade i morse blev jag onekligen lite bekymrad, för då regnade det. Det är ju fredagen den trettonde, tänkte jag i mitt stilla sinne.  Men nu har regnmolnen dragit vidare precis som SMHI sa att de skulle göra och det är ganska soligt och fint väder, så förutsättningarna för en trevlig eftermiddag är kanske rätt skapliga, trots dagens datum.

Min ”handelskorg” hemförd från Maderira 1989. Den är alltså 30 år i år och lika fin som den dag jag kom hem med den.

Vid den här höstupptakten är det styrelsen som ska vara värdar, ordna med kaffe och skaffa lotterivinster och så ska vi ju ha med oss något att grilla, så det har jag packat ner i min korg. Nu får vi hoppas att vädret fortsätter att vara soligt så att vi kan vara ute och spela kubb, mölkky och bangolf. Förra året fick vi hålla oss inomhus och steka våra korvar på stekbordet i Snäckans kök, för då regnade det ordentligt.

Dagens ordspråk:
Om du har fått en hedersplats, se till att du pryder den.

Min 79-årsdag

Visst är väl även en 79-årsdag värd att fira, likaväl som en jämn årsdag. I den här ålder får man vara glad för varje år man får vara med. Inte för att det är speciellt roligt att bli gammal, men så länge man får vara någorlunda frisk både i kroppen och knoppen är tillvaron trots allt ganska behaglig.

Det regnade igår morse, precis som det gör i dag, men jag började årsdagen med att åka till Visby och lagom det var dags för att gå till bussen hade molnen skingrats och solen tittade fram.  Eva och Bosse är bortresta och de firade mig i förskott när vi var på Fröjel Resort på vinprovning, men Krister hade lagt upp ett väldigt lockande program för lördagen.

När jag kom till Visby var det ännu solsken och hos Krister o Thomas satte vi oss i uterummet och pratade, men som vi satt där hördes ett stilla smatter på taket och himlen öppnade sig och det kom en riktigt ordentlig regnskur. Det var faktiskt mysigt att sitta där och lyssna på hur regnet vräkte ner, men det blev inte så långvarigt och när det var dags för lunch, en härlig fisksoppa, sken solen igen.

Efter maten var det dags att åka till Roma och årets skördefestival på Lövsta. Den där regnskuren i Visby var tydligen väldigt lokal, för i Roma var det ett härligt väder och jackan, som jag tagit med mig för säkerhets skull, behövde jag aldrig använda.

När vi gått runt och tittat på allting fortsatte dagens aktiviteter med att vi åkte hem till mig och drack eftermiddagskaffe och tog igen oss lite inför kvällen, för Krister hade beställt bord på Djupviks hotell till klockan sex.

Ja det var en härlig kväll, men allt roligt har ett slut och det blev dags att åka tillbaka till Odvalds och för Krister o Thomas att fortsätta till Visby. Tack båda två för en härlig dag!

Fast dagens firande var inte riktigt slut, för utanför min dörr fanns det överraskningar som väntade.

För att inte tala om gratulationskort och alla hälsningarna på Facebook från vänner från både när och fjärran.

Varmt tack till alla som förgyllde min dag!