Det är en ganska kylig onsdagsmorgon med en blek sol och bara ett par plusgrader. Vårvärmen låter vänta på sig!
Igår var det den 18 mars och första dagen för att lämna in årets självdeklaration och jag har alltid haft som en sport att lämna in den dag ett, men så blev det inte i år. Jag hade ju kunnat göra det när jag kom hem från Visby, men då hade jag ingen lust att ta tag i det.
Men nu är det gjort i alla fall och när man är pensionär är det ganska fort avklarat och i år hade jag inte en enda bilaga att fylla i. Det påstås att 45% av deklaranterna inte ens kollar att de förtryckta uppgifterna stämmer, men det har jag faktiskt gjort och restskatten är inswishad. Det är lika bra att få det gjort med en gång, så slipper man tänka mer på det.
Den här skylten fick jag se igår när jag svängde in på vår parkering.
Det får man väl säga är ett vårtecken så gott som något. Det är bara att hoppas att det kommer en skvätt regn innan de börjar sopa, så att det inte ”kommer damma” alltför mycket. Eventuell fönsterputsning får i alla fall vänta tills efter den 26 mars.
….men enligt SMHI blir den inte så långvarig. Redan nästa helg lär det komma in mild luft. Nu på förmiddagen har jag varit ute och skrapat bort det tunna snölagret som lagt sig på uppfarten. Inte för att det var så nödvändigt precis, men nu är det gjort.
Det blev lite snö igår i alla fall och i dag skiner solen och vi har -4º
Av skadan blir man vis, heter det ju, men det stämmer dåligt på mig, för efter reklamen jag gjorde i torsdags för ”Kärlek fårever”, vilken visade sig var allt annat än bra, gör jag ett nytt försök.
Igår kväll såg jag en film på SvtPlay med Anthony Hopkins, som heter ”The Father” och den vill jag verkligen rekommendera. Den väcker många tankar och funderingar och upplägget gör att man som tittare bitvis är lika förvirrad som den demente fadern. Man vet inte riktigt var han bor, är hans dotter verkligen den hon ger sig ut för att vara, är det dag eller natt och varför kommer aldrig Laura och vem har stulit klockan?
Anthony Hopkins fick en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin tolkning av den alzheimersjuke gamlingen. Det tror jag inte att Claes Malmberg får 🙂
Nu är det dags för mig att gå ut i köket, för jag väntar gäster till lunch.
Två dagar med sol och ordentligt dagsljus fick vi njuta av i helgen, men i dag är mörkret tillbaka igen, för himlen är täckt av ett tjockt molntäcke och det är bara någon enstaka plusgrad. Det är tur att jag har har trevliga bilder från gårdagens firande av vår lilla ett-åring Alba.
Det är bloggvännenCarita, som tycker ju att vi ska muntra upp de tråkiga måndagarna med några trevlig bilder.
A för AlbaAlba fick en egen tårta
Det blev en trevlig söndagslunch och farmor Eva bjöd på härliga italienska köttbullar med pasta till och så en god tårta som dessert och Alba fick presenter.
När jag kom hem hamnade jag framför tv:n som vanligt och såg några avsnitt av Parenthood på Netflix och ett av Ett fall för Vera på SvtPlay, som jag missat tidigare.
På kvällen tyckte jag att det såg ut som om det kommit snö och kunde inte motstå att öppna dörren och kolla, men det var nog bara lite frost som gjorde att hustaken och gräset såg lite vita ut. I dag finns det inga spår av snö i alla fall.
….. inledning på februari, även om det väl inte var riktigt stabilt solsken igår, men det fick bli en vända med både dammtrasan och snabeldraken, för solen avslöjade att jag fuskat och hoppat över fredagsstädningen. Sedan gick jag ut och tog ner ljusslingorna och förpassade dem till förrådet.
Det kändes rätt behagligt ute även om det blåste lite och jag hade inte bestämt vad jag skulle äta till lunch, så jag beslöt mig raskt för att ta en promenad ner på samhället. På facebook hade jag sett att Kustgrillen, som vanligt hade Thai-mat på lördagsmenyn, så jag gick dit och köpte mig en portion kycklingfilé (fast utan ris). Maten smakade jättebra och den friterade kycklingen var härligt knaprig och god, med ett mört och välsmakande kycklingkött innanför paneringen.
När jag ätit färdigt satt jag kvar vid köksbordet och löste korsord ett tag innan jag gick in och satte på tvn för att umgås med familjen Braverman en stund (Parenthood).
I dag behöver jag inte fundera på matlagning, för jag är bjuden till Stenstugu på lunch och inte vilken söndagslunch som helst, utan vi ska fira lilla Alba som fyllde ett år i onsdags.
Mobilen stod på ringning i dag, för nu är det aviserat ett besök av hantverkarna från Bravida igen och man vet inte när de dyker upp, om det blir i dag, eller någon annan dag i veckan, men de kan komma redan klockan åtta. Det var pik mörkt när jag gick upp, så jag är säker på att tuppen ännu sov.
Anledning till det nya besöket från Bravida är att värmeledningarna ska spolas och elementen luftas igen. Jag som trodde att de var färdiga här och hade städat efter dem! Nu var det bara att röja undan runt elementen och i klädkammaren igen.
I dag är det mulet och blåsigt och nästan +10º. Jag var ute i soprummet nu på morgonen och det kändes riktigt behagligt trots blåsten. Fast det är blött, så jag har tagit bort alla mattor för säkerhets skull. När jag ändå var på gång hämtade jag in jullådan, för i botten på den ligger adventsljusstakarna.
Ännu plockar jag inte fram julsakerna, men det är bra att ha dem på plats i inneförrådet.
Amaryllisarna artar sig och verkar inte bli så där oskapligt höga som de kan bli ibland. Eftersom jag hade stearinljus hemma gjorde jag i ordning adventsstaken, men den tänds inte förrän på söndag morgon.
I dag vet jag annars inte riktigt vad jag ska göra, annat än att gå och vänta på hantverkare och det blir jag så nervös av. Jag kanske skulle ta mig en tur till Gahms i Fardhem eller till Hemse och titta efter julklappar och jag måste ju få hem glögg.
….nu på morgonen och det blåser i dag också och det är bara någon enstaka plusgrad, men jag hoppas att det inte blir så mycket av snöfallet, för jag ska köra till Stenstugu efter lunch. Bosse är ledig i dag och han har lovat sätta på vinterdäcken på Golfen, när han ändå ska byta på Carinas bil.
KLART: Paret tar över driften av anrika pensionatet. Så står/stod det i en rubrik från helagotland.se i högerlistan på min blogg nu på morgonen. Det är Warfsholms Pensionat det gäller och jag har varit så nyfiken på vad som skulle hända med det, sedan de som drivit det i fyra år lämnade det i slutet av augusti. Pensionatet har ju funnits hela mitt liv och där har jag upplevt mycket trevligt.
Det blir Arild Kleven, som drivit det tidigare, som tar över tillsammans med sin fru Viktoria.
Nu har HUI släppt nyheten om vad de har utsett till årets julklapp år 2024 och det är Unisexdoften. Kriterierna för årets julklapp är att den ska uppfylla tre villkor: Den ska representera den tid vi lever i, vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse, samt svara för ett stort försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.
Inte vet jag om flaskorna med ”luktagott” på min hylla kan kallas för unisexdofter, men jag har så jag klarar mig ett tag i alla fall.
Det var så soligt och fint igår förmiddag, så när hantverkarna gett sig iväg in till nästa lägenhet gick jag ut på en Klinterunda. Jag hade inget speciellt ärende, utan jag ville bara ut och röra på mig. När jag kom fram till biblioteket, fick jag se att det var en utställning där, som jag inte tittat på förut, så då gick jag in och tog mig en titt.
Det är Pia Müller, boende i Klintehamn, som ställer ut några rätt söta tavlor
Sedan fortsatte jag hemåt. På Konsums parkering stod det bara tre bilar igår, så det var nästan synd att jag inte hade något ärende.
Vita katterna satt nog och väntade på att få komma in, eller också spanade de bara
Det var tur att jag gav mig iväg på förmiddagen, för det mulnade till fram på dagen och solen försvann igen. Det växlar väldigt fort nu.
När jag satt och åt lunch kom hantverkarna tillbaka för att sätta på värmen och lufta elementen och efter någon timme kom de en gång till och kollade att allt var i sin ordning och stängde serviceluckan i klädkammaren. Nu var de färdiga i det här huset och skulle fortsätta i nästa.
Jag funderade på vad jag skulle ta tag i på eftermiddagen, men när jag återställt hemmet efter hantverksbesöken, slog latmasken till och det blev bara en stunds korsordslösning vid köksbordet, innan jag satte på tv:n och såg det tionde och sista avsnittet i Ferranteserien. Abonnemanget hos Max är uppsagt och nu nöjer jag mig med Netflix igen.
I dag är det torsdag, solen har just dykt fram mellan molnen och elementen är varma och goda. Allt är i sin ordning! Den här torsdagen är det dags för SPF:s månadsmöte i Klinte församlingshem, så nu gäller det att försöka snygga till sig lite. Redan klockan tolv ska jag vara på plats, för det är vår grupp som ska ordna med kaffe och lotteri.
Livet efter 80 