Om inte kung Bore ställer till det igen så verkar det som om all snö vi fick förra helgen snart är ett minne blott. Det är ett par plusgrader i dag, men riktigt novembergrått.
Jag gick upp redan vid halvåttatiden i dag, för det är ju onsdag och då är det så trevliga korsord i GA. Inte begär man så mycket av tillvaron när Lyckokvadraten kan få en att gå upp lite extra tidigt på morgonen! I dag var den ganska enkel och jag behövde bara googla en gång. Att det finns en murkla som heter biskopsmössa hade jag ingen aning om, så det måste jag kolla.
När jag kryssat färdigt och fått i mig frukosten och på mig kläderna gick jag ut i förrådet och hämtade adventsljusstakarna. De fungerade när jag ställde ut dem där efter förra julen, men det är ju ingen garanti för att de fungerar nio månader senare. Ljusstakarna fungerade, men en glödlampa till julstjärnan måste bytas ut och så ska jag ha hem stearinljus. Nu återstår det att sätta upp utebelysningen på vindskyddet mot min granne. Fast jag tänder inte förrän på lördag kväll. Man får inte tjuvstarta!
Söndagen började ju rätt bra med nästan ingen blåst och lite solsken, men innan det var dags för mig att åka iväg hade det blivit allt dimmigare. Det kändes riktigt kyligt när jag gick ut till garaget, men solen lyste ännu lite svagt. På Stenstugu var båda barnbarnen hemma och Eva stod redo med maten.
Eva bjöd på en härlig svampgratinerad fläskytterfilé med potatisgratäng och bönor och efter maten fick jag hjälp av Gaetano med ett problem som jag kände att jag inte klarade av själv.
Eva satte på kaffet och när Gaetano var färdigt med det jag ville ha hjälp med – en uppdatering av hemsidan för Italiens vänner Gotland, satt vi kvar vid bordet, drack kaffe och åt pepparkakor och pratade en stund innan jag åkte hem. Dimman hade tätnat under eftermiddagen och jag ville åka innan det blev mörkt.
När jag kom hem låg dimman tät över Odvalds.
Väl hemma hamnade jag framför teven. Just nu ser jag den femte säsongen av The Crown, med Imelda Staunton i rollen som Drottning Elisabeth och igår såg jag de sista avsnitten. Jag tycker att den här femte säsongen är bra, men inte i klass med de föregående. Det är liksom inget flyt i den, utan de tio avsnitten känns nästan som separata filmer.
I dag är det måndag och det är en klassiskt grå novemberdag med 8º och svaga vindar. Jag tror att jag ska ge mig på bokhyllan i vardagsrummet i dag, men först av allt ska jag gå ut i förrådet och ”slakta” pelargoniorna och ta in dem så de inte riskerar att frysa. Det här milda vädret kan väl inte hålla på hur länge som helst?
Sedan 1949 har Fars dag eller Ofars dag, som man säger på gutamål, firats den andra söndagen i november, men den blev inte populär förrän på 70-talet. Jag kan faktiskt inte minnas om vi firade fars dag när jag var barn, men det skulle jag tro. För han var en älskad pappa!
Min pappa har ju varit borta länge, men här är han i alla fall ute på en cykeltur. Jag tror inte att det är jag som sitter på cykeln utan någon av mina småsystrar.
Vi hade inte bil, så det blev många cykelturer runt i omgivningarna. Och när vi var små och inte kunde cykla själva spände pappa en cykelkärra efter sin cykel och på cykelkärran satte han en trälåda där vi barn placerades. Sen bar det ut på äventyr till Vivesholmar, Masshagen eller kanske Korumpen.
Tack pappa för allt du lärde oss om djur och natur!
Det var kallt i morse, men det är alldeles vindstilla och en aning solsken nu på förmiddagen. Jag är bjuden till Stenstugu på farsdagslunch, för där ska vi fira pappa Claudio!
Det är en helt fantastisk novemberlördag med svaga vindar, en klarblå himmel och runt 13º. Jag har inte varit på någon promenad, utan det blev en biltur på förmiddagen i stället och jag började med att åka till Konsum.
Där hade de släppt loss tomtar av olika storlekar och den här var en riktig bjässe. Förutom den vanliga veckohandeln köpte jag nya gravljus och en bukett rosor, för det är ju Fars dag i morgon.
Det jag handlat var inte något speciellt ömtåligt, så jag fortsatte direkt upp till Fröjel kyrkogård. Batteriljusen, som jag köpte hos Clas Ohlsson i tisdags, satte jag bland växterna i gravlådorna på Åkes och hans föräldrars grav och det blev riktigt bra. Och så fick Åke fem rosor. På Emma o Gustav grav satte jag ett nytt ljus i gravlyktan.
Nästa stopp blev på Klinte kyrkogård och det blev verkligen en besvikelse. Så det såg ut! Förutom att det var ogräsigt och okrattat var de liggande gravstenarna och gravlyktan nedsmutsade av jord. Jag misstänker att kyrkogårdsarbetarna kört med lövblåsare i stället för att räfsa ihop löven och på det sättet sprutat upp jord och skräp. Det fanns en borste bland redskapen, men den var full av jord den också, så när jag försökte använda den blev det ännu värre och vattnet var avstängt, så det gick inte att spola av vare sig kvasten eller stenarna. Det var inget annat att göra än att åka hem och hämta vatten och en borste.
Lite bättre blev det i alla fall, och pappa fick några rosor han också.
Vi betalar en summa varje år för gravskötsel, men frågan är vad vi betalar för egentligen? Att det var en massa löv som jag fick kratta bort har jag förståelse för, för med de hårda vindar vi har haft kan de ha kommit långt bortifrån, men ser man att gräsklippare och lövblåsare sprutar upp gräsklipp och jord på växter, lyktor och gravstenar ska man se till att städa bort det. Det tycker jag faktiskt att man kan begära. Förra gången jag var där var ljungen och murgrönan dolda under en massa gräsklipp. Så har det aldrig sett ut på Klinte kyrkogård förut!!
Det blev en sen lunch i dag, för jag var inte hemma igen förrän klockan var halvtvå. Jag hade köpt ett par fläskkotletter på Konsum, så det var kvickt tillagat. Potatisen skär jag i bitar och kör en stund i mikron och sen eftersteker jag den bredvid köttet. Kotletten var lite seg, men god ändå!
Igår firade vi helgonen och i dag ska vi tänka på våra avlidna anhöriga, heller hur är det tänkt? På svenska kyrkans hemsida kan man läsa:
Alla själars dag och alla helgons dag hör ihop: När vi minns helgonens liv kan vi också få tänka på våra egna närmaste, som har gått före oss. Temat för söndagen är Vårt eviga hopp, som ska påminna oss om att sorgen har en guldkant – hoppet om det eviga livet hos Gud.
Det är en lite blåsig söndag, men solen tittar fram i alla fall och jag har varit en vända på kyrkogårdarna i Klinte och Fröjel, kollat ljusen och stått och tänkt på hur fort åren går. I somras var det 20 år sedan mamma dog och det är 10 år sedan Åke gick bort.
I Fröjel gick jag ut till Kastalen och stod och tittade ut över havet en stund.
Jag fick ett tips från Eva i fredags om att ”Hannah är tillbaka igen” och det innebar att den tredje säsongen av The Split med Nicola Walker finns nu på SvtPlay och jag började omgående se ett par avsnitt. Den är ju så bra!
Vädermässigt blev det här verkligen en riktigt mörk och dyster dag med regn och rusk, men det är ju november och då är det inte annat att vänta.
Jag skulle varit på gravarna och tänt ljusen i dag, men som vanligt har Krister o Thomas varit på en kyrkogårdsrunda så det skötte de och efter besöket på Klinte och Fröjel kyrkogårdar skulle de komma hit och hälsa på mig, så jag hade lite att pyssla med på förmiddagen, för jag ville ju bjuda på lunch.
De kom vid halvett-tiden och då stod jag redo med pannbiffar med lök och till efterrätt fick de glass och hemkokt chokladsås. Sedan satte jag på kaffet och sen satt vi och pratade ett bra tag innan de åkte tillbaka till Visby.
Nu börjar det mörkna, så Åke fick inget besök av mig i dag, utan han fick nöja sig med en bukett krysantemum och jag tror inte att han tog illa upp. Jag får ta en sväng till kyrkogårdarna i morgon i stället då det är Alla själars dag och se om ljusen ännu brinner i gravlyktorna. Jag ska till Visby på tisdag och då ska jag passa på att göra ett besök hos Clas Ohlsson och köpa batteriljus. Sen kan det få blåsa så mycket det vill.
Det är ganska mulet den här fredagsmorgonen och det blåser en hel del. Jag sitter här och funderar på hur det ska gå att få ljusen i gravlyktorna att brinna i morgon, men det kanske lugnar ner sig tills dess. Några år har jag haft batteriljus, men de som finns på Konsum passar inte i mina lyktor, så det får bli stearinljus i år också.
Här kommer mina svar på elisamatildas fem fredagsfrågor:
1. Vad är fem saker du har gjort den här veckan? Ansat gräset, bakat, tvättat, strukit, varit på fotvård.
2. Vilka fyra känslor har du haft i veckan? Glädje, tacksamhet, oro, saknad.
3. Vad har du sett tre av i veckan?
Tre för tio kronor kan man ju inte stå emot!
4. Vilka två saker har du i veckan blivit glad av? Vädret och att jag har kunnat gå på sköna promenader.
5. Vilket betyg får veckan, på en skala 1-5? Jag tror jag kan sätta en 3:a på vecka 44.
Livet efter 80 