Solen skiner och det snöar

Det är en lördag med väldigt växlande väder. Ena stunden är det mulet och snön yr och någon timme senare skingras molen och man anar blå himmel och en sol. Förmiddagen ägnade jag åt korsordslösning, dusch och hårtvätt och hängning av tvätt och så matlagning. I dag blev det fiskpinnar och potatismos till lunch

Sedan satte jag mig och läste. Jag läste de sista sidorna av ”Färskt vatten till blommorna” och jag tycker om den, även om jag kroknade lite på slutet.

Det är många franska namn i persongalleriet och många ortsnamn också att hålla ordning på och det hoppas lite hit och dit i tidsföljden.

Boken har blivit liggande någon dag då och då och sedan har det varit svårt att komma in i den igen. Invävt i historien om kyrkogårdsvaktaren Violettes liv finns en förfärlig tragedi och på de sista sidorna av boken kom upplösningen av den som en total en överraskning, som jag inte ska avslöja.

Nu ska jag gå ut på en promenad, för nu ser det rätt skapligt ut och det är skönt att få röra lite på sig innan kvällspasset i tv-fåtöljen tar vid. I kväll är det den stora finalen av Melodifestivalen, men jag hittar säkert något annat att se på. Jag har just plöjt igenom de tre Gudfadernfilmerna. Dem kan jag tydligen se hur många gånger som helst.

Ha en fin fortsättning på dagen!

Elisabeth/Uppdaterat

Vilket är ditt mellannamn? Har det någon speciell innebörd/betydelse?

Mitt mellannamn är Elisabeth. Enligt Wikipedia har namnet  hebreiskt ursprung (Elisheba) som betyder ’Gud är fullkomlighet’ eller ‘Gud är min ed’. Namnet förekommer på flera ställen i Gamla Testamentet men återfinns i den svenska almanackan för att hedra minnet av det ungerska helgonet Elisabet som levde på 1200-talet. Det tidigaste belägget för namnet i Sverige är från 1286, då med stavningen Elizabet. Namnet är ett av de allra vanligaste i Sverige. Även mamma hade Elisabeth som mellannamn – Runa Maria Elisabeth.

Uppdatering 14:25: Jag är tydligen helt ute och cyklar när det gäller vad mellannamn innebär. Utan att tänka mig för utgick jag från att det är ett förnamn, som inte är tilltalsnamn. Nu vet jag bättre och med den kunskapen kan jag säga att något mellannamn har jag inte. Så lärde jag mig något i dag också. Tack Kraka!

Under några år på läroverket hade jag Elisabeth som tilltalsnamn, för vi var flera Ingrid, Inger och Inga i klassen och en Inger och en Ingrid hade dessutom samma efternamn, så någon bestämde att jag från och med skolstarten skulle jag kallas för Elisabeth. Det var lite ovant i början, men jag vande mig rätt kvickt, men utanför skolvärlden lystrade jag ju till Ingrid som vanligt.

Varför jag heter Ingrid har också sin historia. Jag blev döpt till det för att pappa hade haft en fästmö med det namnet och hon hade varit så väldigt trevlig.

Min dopsked med namnet ingraverat, men tyvärr inget datum. Modellen heter också Ingrid och när min svärmor fick se dopskeden började hon ge mig en sked varje högtidsdag tills jag hade dussinet fullt, plus min dopsked, så nu är jag ägare av 13 dessertskedar av modellen Ingrid.

Trevlig lördag!