I dag är det fredag igen. Det är fasligt så fort veckorna går! Det har varit en ganska mulen morgon, men SMHI påstår att det ska klarna upp fram på dagen.
Jag kom iväg till Visby igår och jag tog bussen, för det är ju så behändigt och ganska intressant, för numera är det inte helt säkert att allt fungerar lika bra som när Gotlandsbuss skötte kollektivtrafiken.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle åka med bussen som gick 10:50 och satt väl och sölade lite för länge vid datorn innan jag kom iväg, så med andan i halsen rusade jag sista biten och var framme precis i tid, men inte fanns det någon buss där. Klockan var nästan 10:55 innan den kom, men det var inte så många passagerare med från Klintehamn så vi kom kvickt iväg.
Redan innan vi kommit ur samhället började bussen låta väldigt illa. Den skorrade och protesterade väldigt högljutt från och till och jag blev verkligen betänksam över om vi verkligen skulle komma fram till Visby, men visst gjorde vi det. Försenade var vi, men det gjorde mig ingenting, för jag hade ingen tid att passa.
I sakta mak promenerade jag sedan Adelsgatan ner tillsammans med några enstaka sena turister, de flesta i min ålder eller däromkring.


Jag tog kurs mot Botaniska trädgården och där var det lika välskött och fint som vanligt. Nu är höstblomningen i sitt flor och dahlior, solhattar, gullris och mycket annat vackert finns det att glädja sig år och ännu blommar en del rosor.
Sedan fortsatte jag till Almedalen och när jag gått runt och tittat där ett tag gick jag in på Almedalsbibliotekets café och tog med en kopp kaffe och en smörgås.

Sen gällde det att ta sig upp för Hästgatsbackarna igen och det gick förhållandevis bra tycker jag. Jag hade några ärenden att uträtta på Östercentrum och närmare bestämt på Åhléns.

Till någon dag, vilken det var kommer jag inte ihåg, fick jag en duschgel och en kroppskräm av märket Rituals av Krister o Thomas och nu var både gelen och krämen slut, men som tur är säljs märket på Åhléns. Den där krämen är helt fantastisk och jag som annars blir väldigt torr i huden på somrarna och flassar på både armar och ben har hållit mig alldeles len och slät i år, trots rätt mycket solande. Igår när jag duschat tog jag den sista klicken av krämen, så den måste jag bara få tag i. Och det var ju inga problem alls, så nu kan jag lugnt planera nästa dusch.
Sen blev det en kopp kaffe till, den här gången på Siesta och med en fruktbakelse till. När jag satt där kom förresten en av mina trogna bloggläsare fram och pratade en stund. Vi har träffats förut just på Siesta och jag blir alltid lika glad när någon ger sig till känna. Jag vet ju ungefär hur många läsare jag har, men känner bara till ett fåtal.
14:50 skulle det gå en buss hem till Klintehamn och den ville jag hinna med, så efter en snabb titt in på Din sko gick jag till busstationen. Även den här bussen var sen och den blev alldeles full. Det var skolbarn, barnfamiljer med barnvagnar och många barn i alla åldrar och en massa packning. Vid varje hållplats i Visby klev det på folk och till slut var det många som fick stå.
”Varför stannar bussen inte? Jag skulle ju av.” Ropade en kvinna, när vi närmade oss Vibble. Till slut stannade bussen i alla fall så att hon fick stiga av. Hon hade tryck på stoppknappen och framme på displayen stod det STANNAR, så hon trodde allt var ok, men meddelandet gick inte fram till chauffören, så sen bad han alla som skulle av att de skulle komma fram och tala om när han skulle stanna. Ja du milde! Där stod det fullt av folk i gången samtidigt som andra skulle tränga sig fram för att tala om var de skulle av.
Det är lite spännande att åka Bergkvarabuss minsann!
På promenaden hem från bussen durrade mitt Fitbit-armband glatt, jag hade gått 10000 steg och innan jag var hemma igen blev det nästan 700 till.
Dagens ordspråk:
Det är gott att ha någon att hålla i handen, när åskan går.
Trevlig fredag!
