Två månader….

……efter det där osteoporosdroppet börjar jag känna mig som folk igen. För några dagar sedan var jag beredd att ta kontakt med vårdcentralen igen, men som ett rent under har de senaste besvären försvunnit. Den sista tiden bestod de av svidande hugg i bröstryggen under höger skulderblad. En pulserande smärta som kom och gick både dag och natt. Nu känner jag ingenting! Hoppas att jag snart får tillbaka min goda sömn också.

På eftermiddagen har jag varit ute på en Klinterunda med vissa avbrott. Halvvägs gick jag in till en bekant och satt där och pratade ett bra tag, sen gick jag in på Re-market och tittade för första gången och på hemvägen mötte jag en annan bekant som var på väg till Kupan för att dricka kaffe, så då vände jag och gick dit jag också. Där blev vi sittande länge i skuggan ute på terrassen.

Dagens ordspråk:
Den bästa simmaren kan också drunkna.

Trevlig fortsättning på torsdagen!

16 reaktioner till “Två månader….

  1. Åh, så skönt för dig att dina jobbiga besvär av osteoporos-sprutan håller på att försvinna! Måtte det fortsätta så! Det måste ha varit både smärtsamt och oroande att ha en sådan smärta.
    Det lät som en riktigt trevlig runda du kom ut på idag, men flera mysiga avbrott och möten!
    Hoppas att du får sova gott i natt!
    Kram, Monica

    1. Kanske mest oroande. Man är ju så rädd att det ska vara något annat…
      Det blev en riktigt trevlig eftermiddag!
      Kram

  2. Det var långvariga besvär av den injektionen. Skulle det vara så? Kanske en känd biverkan.
    Trevlig torsdag, kram!

    1. Det är en känd biverkan, men den borde inte vara så långvarig, men jag kan ju var extra känslig för just zolendronsyra.
      Kram

  3. Så skönt att värken har lagt sig för jag kan förstå att det var oroande.
    Vilken trevlig eftermiddag det blev!

    Kram och god kväll!

  4. Hoppas du får vara smärtfri nu, för det där lät ju verkligen inget vidare med den värken.
    Kram

Kommentarer är stängda.