Två månader….

……efter det där osteoporosdroppet börjar jag känna mig som folk igen. För några dagar sedan var jag beredd att ta kontakt med vårdcentralen igen, men som ett rent under har de senaste besvären försvunnit. Den sista tiden bestod de av svidande hugg i bröstryggen under höger skulderblad. En pulserande smärta som kom och gick både dag och natt. Nu känner jag ingenting! Hoppas att jag snart får tillbaka min goda sömn också.

På eftermiddagen har jag varit ute på en Klinterunda med vissa avbrott. Halvvägs gick jag in till en bekant och satt där och pratade ett bra tag, sen gick jag in på Re-market och tittade för första gången och på hemvägen mötte jag en annan bekant som var på väg till Kupan för att dricka kaffe, så då vände jag och gick dit jag också. Där blev vi sittande länge i skuggan ute på terrassen.

Dagens ordspråk:
Den bästa simmaren kan också drunkna.

Trevlig fortsättning på torsdagen!