Kinakrogarnas historia

Det är ännu en varm och fin sommardag och på förmiddagen, när det ännu var lite svalt, passade jag på att städa i ytterförrådet. Det är så lätt att bara ställa in saker och ting huller om buller, så det behövdes ordnas till lite, för att inte tala om golvet. Jag håller ju på med planteringar av krukor där också och det går ju inte att ta en enda skopa jord utan att det faller ner lite på golvet.

Igår var jag ju i Sicklingsparken på eftermiddagen, så då blev det inte av att jag lyssnade på någon sommarpratare. Sju SPF:are ställde upp igår, så det blev tre stycken på varje lag. Jag är ju bara med som publik och kaffedrickare. Det blev bara en match spelad, för det tog lång tid innan den var slut, så sen fikade vi och satt och pratade. Killarna från 10:an, som jobbar i parken, retar oss lite för att vi spelar så lite och fikar så länge, men det bjuder vi på. Den sociala biten är det viktigaste faktiskt.

Foto: Mattias Ahlm

I dag har jag lyssnat på Lap-See Lam, en 31-årig konstnär, född och uppvuxen i Stockholm och hon var jättebra. Hon berättade om den egna och andra kinesers emigrationshistoria och eftersom hon är uppvuxen på en Kinakrog handlade mycket om just kinakrogar i Sverige. Hon reser bland annat runt i landet och fotograferar alla kinakrogar hon stöter på. Hon följde upp sin berättelse med suggestiva ljudillustrationer och hon hade ett väldigt ovanligt musikval, som passade mycket bra in i sammanhanget, även om jag ibland upplevde det bara som ljud och inte musik men det beror ju säkert på min okunskap.

Nu är det dags för en bloggvandring och en kopp kaffe och sen blir det Mc Leod´s döttrar.

Dagens ordspråk:
Om en diplomat säger ja, menar han kanske, om han säger kanske, menar han nej, om han säger nej är han ingen diplomat.

Trevlig fortsättning på onsdagen!