Det är riktigt höstruskigt i dag med hårda vindar och regnskurar och just i dag hade jag bokat in en tid för bilen på verkstad. Jag hade tänkt att den skulle få lite fräsch olja nu när hösten och vintern nalkas. Det var ingenting att be för, utan det var bara att ta på regnjacka och köra dit bilen och sedan promenera hem.
Jag fick ett aktivitetsarmband av barnbarnen i årsdagspresent och det har jag roat mig med att få ordning på och nu vet jag att det är exakt 1.98 km till macken och att jag gör av med 3172 steg för att gå den sträckan.
Men man får lön för mödan, för när promenaden var klar och jag var hemma igen fick jag uppmuntrande tillrop från Fitbit. De tyckte att jag varit sååå duktig.
En ganska praktisk grej är att armbandet vibrerar när telefonen ringer. Jag hör ju lite dåligt, så det händer nog att jag missat ett och annat samtal om inte mobilen och jag varit tillräckligt nära varandra.
I natt sov jag med armbandet på för första gången och det gav verkligen ett kvitto på hur jag tillbringar nätterna.
Själv tycker jag att jag sovit väldigt gott i natt även om jag vaknade till som vanligt vid 2-tiden och om man ser på diagrammet visar det att djupsömnen inte varit speciellt långvarig, men vad jag kan förstå är det vanligt i min ålder att just den typen av sömn bara är ca en halvtimme.
Jag gick faktiskt upp tidigt i dag, för bilen skulle vara avlämnad på macken före halvnio och jag ville äta frukost innan jag gav mig iväg.
Nu har jag varit och hämtat bilen igen. Den här gången regnade det inte i alla fall, men det blåste desto mera och när jag kom hem tvättade jag håret, för kalufsen såg för hemsk ut efter all blåst och regn. Nu ska jag föna till det lite och sen är det dags för lunch.
Dagens ordspråk:
Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor
Trevlig tisdag!
Livet efter 80 