Dag: 30 mars, 2020

Plötsligt började Britta hosta och hon blev sämre och sämre. ”Jag skjutsar hem dig”, sa jag. Hon protesterade men jag gav mig inte, utan gick ut för att hämta bilen. Jag var lite osäker på vart jag ställt den, men efter lite letande fick jag se den och satte mig för att backa ut från parkeringsplatsen.

Duns! Attans också, jag hade kört på en annan bil och duns en gång till. Där fick ännu en en buckla. Äsch, det kan väl inte ha varit så farligt! Till slut lyckades jag ta mig ut på vägen i alla fall.

Hur skulle jag nu köra? Jag kom inte ihåg vägen riktigt och körde och körde och jag tänkte på Britta som väntade på mig. Vad skulle hon tänka när jag aldrig kom? Rätt vad det var hamnade jag  dessutom mitt i ett vägarbete och den lille golfen blev helt nedsmetad med asfalt. Jag måste genast tvätta den, så jag stannade vid en restaurang och gick in med bilen i badrummet och tvättade av den. Den blev riktigt snygg igen!

Nu var problemet bara att jag inte kunde hitta mina stövlar. Det fanns flera utgångar från restaurangen, men de stod inte vid någon av dem. Då kom det en vänlig dam fram till mig och sa att hon sett att stövlarna ramlat ner i sutterängen och där låg de långt nere i en djup grop.

Det var onekligen rätt skönt att vakna! Klockan var halvtre och efter en vända på toa och ett glas vatten från kökskranen (av någon outgrundlig anledning dricker jag inte vattnet i badrummet) var det skönt att lägga sig och sova ett par timmar. Eva föreslog igår att jag skulle ta bilen och ut och köra en tur, så att jag kom hemifrån ett tag, men jag tror att jag avstår från det i dag i alla fall. 😉

Just nu upptäckte jag ett vårtecken av mindre angenäm art: Det kliade på halsen och jag krattade givetvis, något lossnade – året första fästing, en sån där liten svart nymf.  👿 Undrar om man kan få välja mellan TBE, borrelia och covid-19?

 Dagens ordspråk:
En kändis är en person som först arbetar hårt på att bli känd och sedan använder solglasögon för att inte bli igenkänd.