Flytt (Nu igen!)

Är jag i valet och kvalet? Det kan man nog lugnt påstå. Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska fortsätta blogga, om jag ska fortsätta med blogger, eller om jag ska byta till den här. Det finns för- och nackdelar med allting.

Ibland känner jag för att lägga ner, men när jag sitter här i min ensamhet är ju bloggen och ni ”där ute”, som jag vet tittar in då och då (om jag nu har några kvar efter det här bytet) de jag har att ”prata” med. Jag menar inte att beklaga mig, för det är upp till mig själv att hålla kontakten och se till att det sociala livet inte blir alltför torftigt, men man är som man är och till en del går det nog att skylla på barndomen. Man fick lära sig att hålla sig på sin kant och inte öppna sitt hjärta för vem som helst.

Jag förstår de som inte gillar sånt här velande, men de som hänger med kommer jag givetvis att ta emot med glädje och alla bloggare läggs in i blogglistan efterhand som de dyker upp.

Det finns hopp om livet!

Kalldassar och flyghistoria

Det är mulet i dag och det har regnat en hel del i natt. Det syntes om inte annat så på den dagens GA, som ser ut att ha varit ordentligt blöt. Dessutom så har i stort sett alla snö försvunnit. Det är bara lite rester kvar av de största högarna.

Eva tittade in på förmiddagen och när vi suttit och pratat en stund, åkte vi på Konsum och handlade. När vi gick ut till bilen fick jag se, att bland nedfallna skal och frön från fågelmataren hos grannen, tittar snödropparna upp.

Snödroppar heter Kalldassar på gutamål, det fick jag lära mig hos Bosse Lidén. Själv hade jag aldrig hört det ordet, men det är säkert rätt. Möjligen kan det vara så att uttrycket kommer från Fårö.

Till något helt annat:

Lena i Wales har ett intressant inlägg i dag, som handlar om Malagas Flygmuseum och det fick mig helt osökt att tänka på hur spännande jag tyckte det var att få flyga när jag var barn.

Första året jag gick på läroverket i Visby var jag inackorderad och det hände att jag och en kompis cyklade ut till Visby flygplats och satte oss där i caféet och tittade på flygen som kom och gick och försökte se ut som om vi också skulle ut och resa.

Mamma var från Stockholm, så vi var där ibland och hälsade på släkten och oftast åkte vi båt, men ibland lyxade vi till det och flög till Bromma. Det var stort! I avgångshallen fanns en automat, där man kunde köpa en extra livförsäkring, som gällde bara för den speciella resan. Jag kommer ihåg en gång när  mamma köpte en sån där försäkring och det gjorde mig lite orolig. Var vi verkligen så illa ute? Spännande var det i alla fall.

Trevlig lördag!