Planeringslunch – www

I strålande solsken åkte jag och SPF:s kassör iväg till Stenkumla vid halvtolvtiden. Vi var bjudna till föreningens ordförande på lunch, men huvudsyftet var att vi skulle planera inför måndagens årsmöte.  Det har varit kallt i natt! När jag gick till sängs var det nästan -8º och när vi åkte var det ännu -2º. Vägarna vara isiga och spåriga, men Laila körde vant och säkert. Jag slapp med andra ord ta fram Golfen i dag också. 😊

Irma bjöd på en god lunch och en titt runt i det vackra huset, innan vi slog oss ner och gick igenom dagordning, valberedningens förslag och annat viktigt. Så nu är vi redo!

 Och så tar vi ett gutamålsord igen: Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet. Det svenska språket utvecklas (eller avvecklas, det beror på hur man ser det) och ändras och så gör också gutamålet, det är tydligt.

Nu har man svårt att tänka sig en tillvaro utan värdsgane. Tänk så fort det går att anpassa sig och lära sig utnyttja alla nymodigheter. Så behändigt det är  att kunna googla i stället för att springa iväg och leta i uppslagsböcker när det är något man undrar över. Korsordslösningen har fått helt andra dimensioner än tidigare och inte kunde man väl för några år sedan tro att man skulle kunna swisha iväg pengar direkt in på någon annans konto. Och att kunna se varandra när man pratar i mobilen eller via datorn. Inte kunde man drömma om något sådant! Jag som till och med är uppvuxen utan tv. Undrar vad som väntar i framtiden?

Trevlig kväll!

Vardagsmat

Det är en gråmulen dag, precis som tisdagen var och det är ingen större kyla. I går kväll när jag körde hem från Kupan snöade det och jag fick skrapa och borsta bort snö från bilen innan jag kunde komma i väg.

Vi hade rätt många kunder trots vädret, så innan vi gick för dagen blev vi tvungna att tvätta av golven, för det var stora pölar överallt efter snöiga skor och kängor. När jag kom hem hamnade jag framför tv:n för att se ett nytt avsnitt av Hemma igen och där blev jag sittande tills det var sängdags.

I dag har jag varit lite huslig och gjort en ordentlig form med kålpudding på förmiddagen. Det blir gott att ha i frysen för kommande dagar.  Jag brukar se till att det finns kålpudding och lasagne där för de dagar jag inte vet vad jag ska hitta på att äta.

Recept på min kålpudding:

Skär ett kvarts vitkålshuvud i fina strimlor och bryn  det med salt, peppar och sirap tills kålen blir vackert gyllenbrun.  När den är färdig får den svalna och under tiden blandar jag ½ kg nötfärs med 1 liten korv osötad risgrynsgröt och 2 ägg, salt och peppar. Sen bottnar jag en form med hälften av kålen, lägger på färsen och så resten av kålen. In i ugnen i 225º ca ½ timme. Tiden blir beroende på hur stor form man tar.

Sedan äter jag kålpuddingen precis som den är utan sås och potatis, men med lingonsylt. I och med att det är risgrynsgröt i färsen behövs det inte något annat till tycker jag. Fast när jag tar ut en bit från frysen och värmer den i micron brukar jag slå på en liten skvätt mellangrädde, men det är ganska onödigt. Det är bara jag som är så förtjust i grädde (och smör).

Matlagning är annars ett ganska tråkigt kapitel när man är ensam. Förr var matbordet en samlingsplats där vi satt länge och pratade och umgicks. Nu gäller det bara att bli mätt, men jag tycker ändå att jag inte slarvar med maten. Jag försöker se till att jag får i mig näringsriktig och bra mat. Till dagens portion kålpudding åt jag en apelsin som efterrätt. Portionen ser kanske inte så stor ut, men jag ska åka iväg på Onsdagsträffen i eftermiddag och där bjuds det på kaffe och smörgås, så det gäller att inte vara alltför mätt. En granne ringde igår kväll och bjöd på skjuts, så jag slipper köra i dag.

Trevlig onsdag!

I vått & torrt

Igår var jag på revy på Rondo på eftermiddagen och det var ett par trevliga timmar, även om årets upplaga av Gotlandsrevyn, I vått & torrt, inte riktigt går att jämföra med de tidigare. Fast man kanske ska strunta i att jämföra och ta den för vad den är! Den nya ensemblen kan ju knappast bli en kopia av de ”gamla rävar” som lämnat stafettpinnen vidare till dem. Ungdomarna presterade en hel del fina sång och dansnummer och även om en del sketcher blev lite för långa och uddlösa, så fanns det en hel del bra också.  Jag tror att om de vässar pennan lite till nästa år, så kommer det här att bli ett bra koncept.

När revyn var slut och vi skulle hämta ut våra ytterkläder blev det lite kaosartat. Det fanns bara två personer som tog emot nummerlapparna och delade ut kläderna. Bredvid mig stod ett äldre par, som blev enormt upprörda över att ingen tog emot deras nummerlapp. Mannen hängde sig in över disken och viftade med den och och kvinnan sa att: ”Den här disken kan dom riva. Här är det ju ingen idé att stå.”
”Men ni står ju på fel ställe” sa jag, ”ert nummer är ju  inte här, utan längre åt höger.”
”Det var här vi lämnade in kläderna och det är här vi ska ha ut dem” sa kvinnan, ”men det är ju ingen som bryr sig om oss. Den här disken kan dom riva.”
”Ni får vara snälla och lugna er”, sa en av de som lämnade ut kläder när han passerade oss. ”Vi är bara två stycken, vi hinner inte riktigt med.”

Jag hoppas verkligen att jag inte såg lika hysterisk ut som de andra två. De fick ju sina kläder till slut och jag också och när jag kom ut upptäckte jag att det hänt en hel del på väderfronten sedan jag gick iväg till Rondo. Det blåste och snöade och var väldigt otrevligt. Det är tur att jag bara har en liten bit hem.

Det fortsatte att snöa under kvällen och vid tiotiden funderade jag på att gå ut och skotta, men latmasken slog till och det blev ingenting av med det. I dag gick det inte att få upp ytterdörren, men grannen ovanpå ryckte ut och tog bort snödrivan som låg framför den och sen hjälptes vi åt att skotta vår uppfart och vaktmästaren har plogat vägarna.

Igår var det kallt, men nu är det blidväder och det fortsätter att komma nederbörd, som enligt SMHI ska gå över i regn senare i dag. Då lär det bli halt, så det är skönt att man inte behöver ut och köra.

Svansträck passerar över Odvalds varje dag

Trevlig måndag!

Hur gick det…..

…igår då?  Eva var här en stund på förmiddagen i dag och satt och pratade ett tag. Bland annat talade hon om att hon hade två karlar därhemma som fått storsnäuu och det vet ju alla hur det är när en karl blir förkyld. Och när det gällde gårdagen rapporterade hon, att om hon varit snabb hade hon säkert hunnit sadla Mr Faraway den lilla stund på förmiddagen som solen visade sig, så det finns hopp för år 2019 och det känns ju skönt att veta.

När hon gått städade jag av i köket och skurade köksgolvet och sen var det dags för lunch. Jag stekte pannbiff till gårdagens middag och hade rester kvar tills i dag, så matlagningen var fort avklarad.

I dag är det en riktigt härlig vinterdag och efter lunch gick jag ut på en promenad. Jag gillar ju inte halkan, men man får dra ner på takten och tänka sig för hur man sätter fötterna.

Sol,  -2º, ett tunt täcke nysnö och nästan vindstilla; det kan knappast bli bättre. När jag gick stigen genom Valleskogen ner mot Djurgårdslundsvägen, fick jag underhållning i form av trumsolon. Det var flera hackspettar som ville göra sig hörda. Om det nu inte var samma fågel som flyttade sig mellan träden förstås?

I ett av träden längs ån satt det en duva och ho-ho-ade. Nog är det härliga vårtecken när fåglarna börjar göra sig påminda, även om det givetvis ännu är mycket vinter kvar.

Warfsholms bageri hade öppet.
Uteserveringen är inget vårtecken precis, för stolar och bord  har stått ute hela vintern.
Hemma igen

Den här promenaden tar ungefär en timme om det inte blir för många prat- eller fotopauser, men i dag tog det lite längre tid eftersom det var så halt.

Trevlig lördag!