…säger Allnakku att det är i dag. Är det någon som leker jullekar nu för tiden? Den här dagen år 2021 skrev jag ett inlägg på just ämnet Jullekar, för det lektes mycket förr på släkt- och grannkalasen och det lektes inte bara vid jul, utan vid andra helger också. Vi barn tyckte ju att det var väldigt roligt att få leka tillsammans med de vuxna.
I dag är det en riktigt härlig vinterdag med strålande solsken, ett par minusgrader och det är nästan vindstilla. Jag har fått fälla persiennen för att kunna se när jag sitter här vid datorn, för annars blir jag bländad av solen.
I dag 10:40
Jag har inget speciellt på programmet i dag, men jag måste nog ut en stund i alla fall innan solen försvinner igen. Enligt SMHI ska det mulna fram på dagen och det finns även risk för snö. Jag såg att Kustgrillen har vårrullar på menyn.
Ett tips för den som inte kan få nog av Livet efter 80, nu är Årskrönikan över Mitt 2025 uppdaterad. Det har inte hänt så mycket under året, inga resor och ingenting speciellt spännande, så det är väl kanske inte så intressant, men jag skriver de här krönikorna mest för mitt eget dåliga minnes skull. Det är väldigt praktiskt att ha en sammanfattning över åren när man börjar fundera på när, var, hur….
Så som vädret är på Lillnyårsdagen kommer det att fortsätta vara i 7 veckor. Det påstod i alla fall Åke och i dag vore det helt ok om han hade rätt.
Visserligen är det ganska mulet och nyss föll någon typ av lätt nederbörd, men solen tittar fram igen och det är nollgradigt och vindstilla. Ett helt ok väder i 7 veckor tycker jag.
På Lillnyårsdagen är elisamatilda igång igen med sina fredagsfrågor efter ett kort juluppehåll och i dag handlar de om hur vi tar emot det alldeles nya året 2026.
1. Vad i ditt liv känns redo för en omstart just nu? Inget speciellt. Jag tragglar på i gamla spår. 2. Vad behöver du mer av under årets första månader? Bättre sömn. 3. Vad vill du börja om med, utan att göra det till ett löfte? Börja läsa lite mera nu när jag ser bättre. 4. Vad hoppas du ha lärt dig när nästa nyår närmar sig? Det finns hela tiden nya saker att lära sig. Det är bara att ta emot och acceptera! 5. Vad vill du påminna dig själv om när vardagen tar över igen? Att vara rädd om mig, men ändå röra på mig så mycket som möjligt.
Det nya året inleds med nollgradigt väder och när jag kom upp vid nio-tiden vräkte det ner en massa snö, med flingor stora som ”lappvantar” och nu ett par timmar senare regnar det. Det ser ut som om julsnön ska bort igen.
Annat var det igår kväll, för när Carina o Bosse kom och hämtade mig, hade vi -11º, men efterhand som kvällen gick, blev det mildare och mildare. Det gäller verkligen att hänga med i svängarna.
Nyårsafton hos Matilda och Edoardo blev väldig trevlig och med god mat, där Eva och Bosse var delaktiga i läckerheterna.
Vi åt i sakta mak och det var långa pauser mellan rätterna och det var nog tur, för annars hade jag inte orkat smaka på allting.Claudio underhöll med gitarrspel
Och i en paus mellan rätterna fick jag en pratstund med lilla Alba. Fotograf Eva
Vid tolvslaget bjöd ett par grannar på ett riktigt tjusigt fyrverkeri och när vi beundrat det och önskat varandra Gott nytt år, var det dags för Evas traditionella linssoppa. Den vågar vi inte hoppa över, för den är en förutsättning för en god ekonomi under det nya året. Och Visbycavan smakade utmärkt till soppan.
Varmt tack till Matilda och Edoardo som ordnat en så trevlig kväll!
….har börjat med snöfall och tre minusgrader, men det blåser inte i alla fall. Nu gäller det att få fram snöskyffeln och kvasten från förrådet, så att jag kan få snygga till uppfarten, men jag tänker vänta tills man börjar snöröja.
8:15 såg det ut så här.
Det var ju tur att jag kom iväg till Coop igår. Jag gav mig av redan på förmiddagen, för jag var rädd att det skulle blåsa upp ännu mera. Det var ingen speciellt behaglig promenad, men uthärdlig i alla fall. Stormen Johannes har ställt till med en hel del elände och det finns spår efter den både här och där. Barkan undvek jag igår för det kändes säkrare att gå de vanliga vägarna inne i samhället än i skogen.
När jag kom ut fick jag se att grannens humlestörar blåst ner och….…när jag kom fram till Coop var flaggorna halade.
Nu önskar jag alla bloggvänner och alla andra som tittar in här ett riktigt Gott Slut på 2025 och ett Gott Nytt År och samtidigt vill jag tacka för alla kommentarer här i bloggen och på Facebook, som jag fått ta emot under året. Visst håller jag på med det här till stor del för mitt eget höga nöjes skull, men responsen jag får är verkligen sporrande och får mig att vilja fortsätta, trots att jag har hållit på nästan dagligen i över tjugo år.
I kväll vakar jag in nyåret hos Matilda, Edoardo och lilla Alba tillsammans delar av den övriga familjen.
Det var postdag igår och när jag satt vid datorn på förmiddagen hörde jag att det skramlade till i brevinkastet och på dörrmattan hittade jag tre julkort. Själv har jag inte skickat några på flera år och det verkar som om det är fler och fler som avstår från det. Tidigare i år hade jag fått två, som redan satt på kylskåpsdörren, men nu fick jag några till att sätta upp.
Ett från en fd arbetskamrat som jag jobbade tillsammans med både på Mälarskog och på Faktab/Payex .
Ett från bekanta på Åland och Ålänningarna är förresten inte bara bekanta, utan släkt med sonhustrun Carina.
Åland har så vackra frimärken, så jag kunde inte motstå att sätta upp det också på kylskåpet.
Tack alla som skickat en julhälsning till mig!
Det var en kylslagen och blåsig dag igår och jag höll mig inomhus. Jag löste ett korsord och efter lunchen satte jag mig och läste ut julboken, 17 juni av Alex Schulman, som jag började på i söndags. Jag var väldigt nyfiken på hur den skulle sluta och i det avslutande kapitlet fick jag svar på en del frågor, men inte på andra….
Sedan ägnade jag mig åt två olika krig.
På SvtPlay har jag under några kvällar sett serien Atlantic Crossing som handlar om Kronprinsessan Märta av Norge och hennes äventyr med Franklin Roosevelt i USA under andra världskriget. Där hade jag två avsnitt kvar och när jag sett dem, bytte jag till kanal 8.
På kanal 8 går just nu Nord och Syd, som handlar om det Amerikanska inbördeskriget. Första säsongen handlar om tiden före kriget (åren 1842-1861), andra säsongen om själva kriget (1861–1865) och den tredje säsongen om tiden efter krigsslutet, åren 1865-1866.
Det kom några snöflingor igår och i natt har vi haft -4,5º, nu är det runt noll och det blåser
Destination Gotland har problem med färjorna i dag också och har ställt in morgonens avgångar. Och SMHI meddelar att ovädret väntas behålla sitt grepp hela dagen. Jag hade tänkt gå till Coop och handla i dag, få se om jag tar mod till mig, annars får det vara, trots att det är tisdag.
I dag säger Allnakku: Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Det är vardag, men man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen. Och det stämmer nog rätt bra, man tar det lite med ro de här dagarna innan nyår. Jag har just ätit frukost och det blev en bit risgrynspudding, som jag gjorde igår av det som var kvar av julaftonens Ris á la Malta. Den blev riktigt god!
Solen skiner så vackert den här måndagsmorgonen och det är ett par grader varmt, men det blåser otrevligt kalla vindar, så enligt min väderapp lär det ska kännas som -3º. Det är tveksamt om jag vågar mig ut i dag, men en liten vända på Barkan kan det kanske bli i alla fall. Vi får väl se?Jag har ju min bok som väntar…
Jag har nog varit för givmild mot amaryllisen, för knopp nr 3 strävar mot okända höjder.
Stormen Johannes blev inte så farlig här på ön, men visst blåste det hemskt igår. Jag tittade ut genom ytterdörren fram på kvällen och kunde nätt och jämt hålla i den. Granen på Södertorg i Visby knäcktes och träd har ramlat över vägarna både här och där, bland annat mellan Gannarve och Klintehamn, men Geab andas ut i dag. Det blev bara några mindre strömavbrott som snabbt avhjälptes. Jag tog för säkerhets skull in min jullykta, som står utanför ytterdörren. Man skulle ju plocka undan alla lösa föremål och jag lyder….
Efter lunchen igår satte jag mig i fåtöljen och började läsa julboken jag fick av Krister i julklapp. Jag tycker att Alex Schulman är en väldigt duktig författare och den här historien han berättar är verkligen annorlunda och spännande.
Vidar är sig inte lik. Han har blivit avstängd från sin lärartjänst efter en våldsam incident på skolan. Av en slump hittar han telefonnumret till familjens gamla sommartorp. När han slår numret svarar hans pappa, som är död sedan länge. Vidar har ringt till den 17 juni 1986, till en dag i sin barndom.
Och så fortsätter det – Vidar, som vuxen ringer och pratar med inte bara sin döda pappa, utan också med sig själv. Så mystiskt, vad ska det bli av den här historien?
Det är väl att förenkla Alex Schulmans författarskap och jag har ju inte läst så långt ännu, men jag fick nästan en deja vu- känsla. Jag har ju nyligen sett årets adventskalender – Tidstjuven där man reste fram och tillbaka mellan olika århundraden.
Jag undrar vad som händer om jag slår 238, min familjs första telefonnummer på 50-talet. Kommer pappa Helge att svara?
Jag satt och läste någon timme, men sen lockade teven. På Annandagen var det premiär för en ny svensk dramaserie på SvtPlay, ”Jag for ner till bror” och den var jag väldigt nyfiken på. Den är baserad på Karin Smirnoffs bok med samma namn och den handlar om Jana Kippo, som åker till sin hemby, för att ta hand om sin alkoholiserade bror. På Annandagens kväll såg jag de två första avsnitten och igår de sista.
Amanda Jansson gör rollen som Jana Kippo och Jakob Öhrman (på bilden) spelar den lite mystiske Johan och Rasmus Johansson spelar hennes tvillingbror
2020 läste jag boken och även de två följande i trilogin och jag måste säga att jag inte blev besviken på filmatiseringen. Serien är så bra och Amanda Jansson är Jana Kippo!
Och där (10:19) kom det första meddelandet om mellandagsrea. Det var Elgiganten som vann! Söndagen har annars startat med skapligt väder, men nu mulnar det till, det är ett par grader varmt och det har börjat blåsa lite igen. Jag sätter mig nog i sällskap med Alex Schulman om en stund när jag fått kläderna på mig.
Livet efter 80 