Promenadväder/Årets julklapp

Efter ett par riktigt mörka och ruggiga dagar visar solen sig i dag och efter att ha startat tvättmaskinen och varit och kastat lite trädgårdsavfall gick jag ut på en Klinterunda.

Jag tog den vanliga rundan ner genom skogen och där var det fler än jag som valt att ta sig en promenad i dag, både med och utan hund. Den rundan är lagom lång; ungefär 3 km, 4856 steg och det tar mig 45 minuter. Nu gäller det bara att fylla på de där 598 kcal som jag brände under tiden, men det ska nog inte vara några problem 😉

Förvånande nog blev Årets julklapp inte alls ett stödmedlemsskap i SPF, som jag trodde, utan HUI meddelar att Årets julklapp 2021 är evenemangsbiljetter. Många tillfällen att roa sig väntar under resten av året och under 2022, men det verkar som om det gäller att man har sitt covidpass redo om man vill gå på några större konserter eller idrottstävlingar, för nu vill regeringen införa vaccinpass för både större och mindre evenemang, avsikten är att det ska gälla från och med den 1 december, om jag har förstått allt rätt.

Dagens ordspråk:
Mötas och skiljas är livets gång, skiljas och mötas är hoppets sång.

Trevlig torsdag!

Föreningskalas

I går bjöd Vuxenskolan in till föreningskalas i Hejde bygdegård och styrelsen i vår SPF-förening var inbjuden och vi ställde upp nästan mangrant, även om det saknades några. Vår kassör kom och hämtade mig så jag slapp köra och det var jag tacksam över, för jag gillar inte att köra när det är mörkt. Det hela var ett evenemang som egentligen skulle ha gått av stapel 2019, men pandemin kom i vägen.

Det blev en trevlig kväll där vi bjöds på en het och god morot/apelsin-soppa med focaccia till och sedan kaffe och äppelkaka med vaniljsås. Bygdegården blev full av engagerade föreningsmänniskor och från Vuxenskolans sida betonade man hur viktig föreningsrörelse är för Gotland och hur enormt många timmar styrelser och ansvariga utför ideellt arbete.

I dag är det ännu en mörk och regnig novemberdag och jag har just tvättat gardinerna som jag tog ner häromdagen och hängt upp dem i badrummet där de får dropptorka. När det här är uppdaterat tror jag att jag ska ta fram dammsugaren och ge mig på bokhyllorna i hallen och vardagsrummet. Det kan vara en passande sysselsättning där man inte är beroende av vackert väder.

Enligt Allnakku är det Ainestrysars dag den här onsdagen och där kan man läsa att: Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda samt enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern.

Dagens ordspråk:
Skatan flyger aldrig så långt att inte stjärten följer med.

Trevlig onsdag!

Vilken härlig….

….Fars dag det blev, men lite motgångar ska det ju alltid vara. Jag gav mig iväg hemifrån i god tid och körde direkt till Konsum för att köpa gravljus och lite annat smått och gott. Till min förvåning fanns det inga kvar! Hyllan gapade helt tom, förutom några stora blockljus som inte får plats i mina lyktor. Så försmädligt! Då får jag väl åka till kyrkogården ändå och gå in i kyrkan och tända ljus där, tänkte jag och började med att åka till Fröjel, men inte heller den planen höll….

Det var bara att gå till graven och titta till den och sedan åkte jag till Stenstugu där Eva stod med middagen färdig, en härlig lasagne, eller rättare sagt två stycken, för Edoardo och Gaetano var också hemma och då går det åt en hel del och de tackar inte nej till en matlåda heller. 😉

Mätt och belåten åkte jag sedan hem igen och satt och såg på ett avsnitt av New Amsterdam, tog mig en kopp kaffe och såg ett par avsnitt till och sedan var det dags att gå till Rondo.

Salongen var fullsatt och föreställningen var en väldigt fin hyllning till Fader Allan. Förutom det tjugotal personer som fanns på scenen dök många av hans gamla vänner upp på en bildskärm, där de vittnade om sin beundran för Allan Nilsson. Det var verkligen en toppenkväll och jag skrattade så tårarna rann och ibland rann tårarna nästan av vemod.

Klockan var över tio innan jag var hemma igen och jag kunde ju inte gå och lägga mig på direkten, för i öronen ringde ännu tonerna från slutnumret Gunatt. Hela ensemblen sjöng med och på scenen fanns även tre fjärdedelar av Ainbusk: Annelie Roswall, Birgitta ”Bittis” Jakobsson och Marie Nilsson Lind.

I dag då? Det har varit en rätt solig förmiddag, men nu har det mulnat till. Jag har pysslat med lite av varje. Lagt in en annons för SPF på helagotland.se, bloggvandrat, tagit vara på tvätt och pratat med min syster Kerstin och nu har jag ätit lunch och ska ta mig ut på en Klinterunda.

Dagens ordspråk:
Man må fara hur långt man vill, aldrig kommer man ändå ifrån sig själv .

Glad måndag!

Grattis alla papppor!

I dag har det varit en väldigt solig och vacker morgon, men nu vid tiotiden har det börjat mulna till igen. Jag har varit i badrummet och försökt snygga till mig, för jag är bjuden på lunch till Stenstugu i dag och i kväll ska vi, Eva, Claudio och jag, ju gå på Rondo och titta på Fader Allan.

Jag vet att många tycker att det är fånigt att fira fars och mors dag och de säger att man kan fira sina föräldrar vilken dag som helst på året och det är ju upp till var och en att göra som man vill, men vi har alltid försökt ordna till något trevligt på de här speciella dagarna.

2010 kom Eva hem från Sicilien och överraskade oss lagom till Fars dag och då var vi på Toftagården och åt middag.

Nu har vi ju bara pappa Claudio att fira, men innan jag åker till Stenstugu, ska jag ta en vända till Klinte och Fröjel kyrkogårdar och tända ljus för de pappor vi har som ligger där, pappa Helge, pappa Adolf och så pappa Åke.

Dagens ordspråk får bli en travestering, som min pappa myntade på uttrycket ”Den illa gör den illa far”, det passar i dag tycker jag: Den illa gör den blir far. 🙂

Ha en skön söndag!