Jag har varit lite öm i armen i natt efter gårdagens spruta, men annars känner jag inte av några biverkningar alls och har sovit skapligt.
Vindstilla, strålande solsken och 12º i skuggan, det är en riktig härlig vårdag den här tisdagen den 9 april. Jag började dagen med att putsa köksfönstret på utsidan och tvätta av våra svarta fönsterbleck som var alldeles gråa.
Sedan plockade jag fram vårjackan och hämtade rollatorn i förrådet och gav mig ut på en tur till Konsum. Tisdagar måste man ju passa på att veckohandla. Jag gick Årbogatan ner och passerade ett helt fantastiskt blåsippställe, så där måste jag ju stanna en stund.
På Konsum var det ganska lugnt och stilla, kanske tack vara att jag var så pass tidig. Det fungerade bra att ställa ett par kassar med diverse inköp i korgen och mina farhågor att det kanske skulle bli tungt att köra rollatorn när den fick extra last var helt felaktiga. Det märktes ingen skillnad alls.
Nu ska jag gå ut och sätta mig på terrassen och njuta av solen en stund tills det är dags för lunch.
Det är lika grått, blött och trist väder i dag, som den senaste tiden, men temperaturen har stigit lite i alla fall. Nu på förmiddagen har vi 7º och det får man väl vara nöjd med. Det är flera dagar sedan jag var ute och rörde på mig, så jag bestämde mig för att ta en promenad på förmiddagen. Det blåser i alla fall inte så mycket i dag.
Jag provade först att gå utan rollatorn, men fick så ont, så jag vände hem igen och tog fram den ur förrådet och så gav jag mig iväg Donnersgatan ner. Det gick jättebra och jag kände att kroppen mår bra av att jag går mera upprätt och inte tippar över åt höger så mycket.
Det blommar så fint i rabatten längs trottoaren på Donnersgatan.
Det var stilla och lugnt på samhället i dag och jag såg inte en enda människa på min promenad. Jo förresten! En cyklist mötte jag på Donnersgatan och på hemvägen tror jag att jag såg honom på Verkstadsgatan.
Det är gott om scilla lite varstans nu
När jag kom fram till Vallekvior igen fortsatte jag på den bort mot blåsippstället. Jag har inte varit där sedan jag såg årets första sippa och det är ett bra tag sedan. Det är helt otroligt så mycket fågelsång det hörs från träden nu. Koltrasten framför allt, men en massa andra ljud också.
Längs vägrenen har iskrokusen blommat färdigt och nu är det nunneörten som tittar fram bland höstlöven.Och visst fanns det blåsippor. Det var rätt gott om dem faktiskt, men det är så mulet i dag, så de var inte utslagna utan stod i knopp.Hemma igen efter min först Klinterunda med min nya promenadkompis. Nästan 4 km gick vi. Det känns toppen!
Nu är det dags för lunch och i dag ska jag äta upp den sista påsksillen, så nu ska jag gå och sätta på några potatisar.
Det blev ganska skapligt väder ändå igår, så fram på dagen gick jag ut på en promenad, inga märkvärdigheter alls, utan bara Konsum tur och retur. Inte för att jag hade något speciellt jag skulle köpa, men någonting ska man ju hitta på.
Jo förresten, ett ärende hade jag, jag skulle kolla upp vad Konsum har för jord i säckarna som ligger uppstaplade utanför entrén och när jag gjort det och bestämt mig för vilken sort jag vill ha, ringde jag till Bosse och gjorde en beställning, som han ganska omgående fixade. Nu har jag tre säckar jord i alla fall, om jag skulle vilja plantera någonting.
Eva och lilla Alba tittade in som hastigast lite senare på eftermiddagen och Krister ringde fram på kvällen, så jag fick prata med alla tre igår.
Tv, tv, tv ! På kvällen såg jag Mästarnas Mästare, det enda sportprogram jag gillar.
Nu är det måndag och den här dagen i Stilla veckan kallas för Blåmåndagen, ett namn som vi aldrig har använt. Det är en mulen början på veckan och fem plusgrader och det regnar lite lätt. I dag hade jag tänkt åka till kyrkogården i Fröjel och se hur jag ska kunna snygga till lite där inför helgen. Hoppas att det lättar lite fram på dagen.
Veckans Selfie tycker Klimakteriehäxan ska handla om sport, ett nog så aktuellt ämne den här tiden när tv-rutan fylls av olika sportsändningar.
1. Så minns jag gymnastiklektionerna i skolan: De var rätt trevliga faktiskt. Jag var inte speciellt framstående i någonting, utan tillhörde gänget ”kast med liten boll”.
2. Det är ”min” idrott framför andra (som aktiv och/eller som åskådare): Förr, i tonåren och lite senare, var ishockey det stora intresset, mest för den då blivande makens prestationer. Senare var det utförsåkning på skidor.
3. Den stjärnan slutar aldrig att lysa på min idrottshimmel: Maken och Ingemar Stenmark. T o m på min förra arbetsplats Faktab/Payex, där det rådde strikt ordning och reda, stod tv:n på under slalomåken och det var helt ok att gå ner i lunchrummet under arbetstid och kolla på ”Stenmark”.
4. Den boken/filmen/dokumentären/tv-serien med idrottsanknytning kan jag verkligen rekommendera: Där har jag ingenting.
Det var verkligen en solig och fin dag igår och när jag hade morgonpysslat färdigt gick jag ut på en promenad. Det gäller ju att passa på, när för en gångs skull locket som legat över oss så länge, äntligen lättat lite.
I Vallekvior har iskrokusen börjat kämpa sig igenom det tjocka täcket av gamla höstlöv
Premiär nr 1 dök upp när jag stannade till för att ta ett foto av iskrokusen, för då fick jag höra en koltrast, som satt högt uppe i en talltopp och sjöng och en liten bit längre bort svarade en annan. Några talgoxar hörde jag också, men just koltrasten sjunger ju så enormt vackert. Jag blev stående en lång stund innan jag fortsatte min promenad.
Premiär nr 2 var ett blåsippsfynd en liten bit längre bort på vägrenen där solen ligger på. Inte ser de så mycket ut för världen, men jag var väldigt glad över mina tre små blommor.
På hemvägen tog jag en sväng förbi bygget här på Odvalds där det ska bli ett äldreboende. Just nu är det inte så mycket att se och det är svårt att föreställa sig hur det ska bli. För närvarande är det bara grus- och jordhögar och stora maskiner, men Region Gotlands och Wisabs flaggor fladdrade så muntert i vinden.
Premiär nr 3 blev årets första utesittning. När jag kom hem från min promenad gick jag ut på terrassen och kollade läget och det var så varmt och skönt i solen, så jag gick in efter en dyna till plaststolen och tog med mig Helgkrysset, penna och suddgummi och satte mig ute för första gången i vår. Jag hann få krysset färdigt innan solen hade ändrat läge så att jag hamnade i skuggan. Sen blev det för kallt att sitta ute och jag gick in och värmde lite blomkålsgratäng med några falukorvsskivor till lunch.
I dag inleds Stilla veckan med Palmsöndagen, så nu närmar sig påsken med stormsteg. Det var tur att jag passade på att vara ute igår, för i dag är locket på igen och efter en solig morgon ser det ut att kunna bli regn när som helst.
Jag kom iväg på en promenad igår, trots att det var drypande vått, men den stunden jag var ute var det i alla fall uppehållsväder.
Det gick lätt att gå och jag behövde inte en enda paus, utan gick lugnt förbi bänkarna både vid Vallemo och Rondo. Det var bara att marschera på! Jag har ju inte varit ute på några dagar, så det gladde mig verkligen att det fungerade så bra.
Den här filmen, Möte i Rom, har jag noterat i kalendern att jag ska gå och se den 7 april
När jag kom fram till Konsum gick jag in handlade ett paket ost och två toscakakor och så kunde jag absolut inte stå emot nio fräscha fina tulpaner för 49.90. Sen drog jag mig hemåt, för det började bli väldigt fuktigt i luften och jag var rädd att det skulle börjar regna.
Vi har minsann vilda djur i KlintehamnNästan hemma igen
Vårbukett nr 4 fick följa med hem
Den här regntunga och blåsiga fredagen ställer elisamatilda fem frågor på fem:
Vilket ord på fem bokstäver beskriver ditt humör idag? Trött
Vilka fem ord beskriver planerna för din helg? Det blir en rofylld helg.
Nämn fem adjektiv för att beskriva din vecka. Grå, regnig, förhoppningsfull, nöjd, glad.
Vilka fem saker ser du i din närhet? Skrivare, dator, häftapparat, hålslagare, glasögon.
När jag hade röjt upp i köket igår och fått i mig en bit kålpudding, gick jag ut på en promenad. Jag har inte sett lilla Alba på ett par veckor, så på vinst och förlust gav jag mig iväg till Banvallsvägen. Jag gick Vallekvior för jag ville kolla blåsippstället, men inte sjutton fanns det några ännu.Förra årets första blåsippor såg jag den 14 mars. Nåja, de kommer väl så småningom.
Gamla järnvägen Här här det hänt mycket sedan jag gick den här vägen senast.
När jag var nästan framme såg jag att Matildas bil stod på gatan utanför huset och att det var någon typ av aktivitet där och när jag närmade mig hojtade jag på henne, så att hon inte skulle ge sig iväg innan jag fick prata med henne lite.
Lilla Alba skulle till BVC för en vaccination, så det blev bara ett snabbt foto genom bildörren
När de gav sig iväg gick jag hem via Barkan och där var jag inte ensam minsann. Det är ett populärt strövområde för joggare och andra som vill slippa trafiken.
Hemma på Odvalds har grannens snödroppar fått sällskap av vintergäck
Det blev en riktigt skön promenad på drygt 4 km och även om det var disigt och grått, så var det nästan vindstilla och innan jag var hemma igen bröt solen genom molnen en aning. Sedan var det skönt att slå sig ner med en kopp kaffe och en lakritsdammsugare.
Igår var det vackert väder hela dagen. På förmiddagen sanerade jag lite i sovrummet och tog ner gardinerna och putsade fönstret. I morgon kommer Carina och Bosse hit och då får jag hjälp med att sätta upp sommargardinerna, som är tjocka, tunga och otympliga att hantera, men sen slipper jag få solen i ögonen så fort jag vaknar. Jag älskar sol, men tidigt på morgnarna är den inte helt populär.
Efter lunchen tog jag en promenad till Konsum, för jag hade ett (självpåtaget) uppdrag. Jag skulle köpa en tulpanbukett till en vän från SPF, som råkade ut för en olyckshändelse vid vårt förra möte. Hon blev glad när jag kom hem till henne med den, så hon bjöd på kaffe och en trevlig pratstund. Sedan gick jag via Barkan hem till Odvalds igen.
När jag kom hem hamnade jag givetvis framför tv:n och såg först en engelsk miniserie som heter The Teacher och senare på kvällen den alltid lika trevliga Muren.
Minnen för livet
Har man åkt på någon typ av sällskapsresa känner man igen sig i en hel del när man tittar på någon av Lasse Åbergs olika Sällskapsresor-filmer. Det gäller både miljöer och personbeskrivningar. Härom kvällen satt jag och såg en stund på ”Snowroller Sällskapsresan 2” och den väcker verkligen minnen till liv. Jag var tvungen att avbryta tv-tittande och plocka fram fotoalbumet från Faktabs (Payex) resa till Sahlbach nyårshelgen 1994.
Det var imponerande berg för en gotlänning som tycker att Klinteberget är högtHär kommer en Faktabian susande
Aldrig hade jag väl kunnat tro att jag skulle åka skidlift och gå i skidskola och susa nerför backarna i Österrike. Nu var det väl inte så mycket susande förstås och förskolebarnen åkte glatt förbi oss ovana gotländska åkare, men otroligt roligt är det att tänka tillbaka på den erfarenheten.
Under dagarna i Sahlbach var vi ett gäng som kopplade av från skidåkandet och tog tåget till Salzburg en dag och gick och tittade på Mozart födelsehem, vi var på en kyrkogård och vi var på ett slottsbesök. Vad slottet heter har jag totalt glömt bort.
Kommer du ihåg att Lasse Åberg fick en lustig mössa på sig för att han klantat sig och blivit av med sin resväska? Här är det en Faktabian som också varit klantig och fått ”dagens skämsmössa”. (Lite suddad i facet är han, för att slippa bli igenkänd, även om det väl är preskriberat nu.)
Jag köpte givetvis en souvenir från Sahlbach med mig hem som ett minne från resan, en igelkott i bergkristall. Den var dyr, men den passade så bra, för igelkotten är ju Gotlands landskapsdjur. Nu står den på tv-bänken tillsammans med några andra småsaker.
Tänk så åren har runnit iväg, nu är det drygt 30 år sedan den där resan och det blev den första och enda skidresan för min del, men jag fick minnen för livet.
I dag är det lördag och den har startat med tunga moln och i natt har det kommit några korn snö, men dem finns det inte mycket kvar av nu på förmiddagen. På samhället körde det stora maskiner igår, som höll på att befria gatorna från vinterns sand/grus. Hoppas att de inte var för tidigt ute! Här på Odvalds har man plockat bort snökäpparna, men sanden är ännu kvar. Vi brukar få ett meddelande när det är dags att sopa av uppfarterna och garagen.
Livet efter 80 